Förstorad sköldkörtel? Här är allt du behöver veta om struma
Här är allt du behöver veta om struma.
Sköldkörteln är en nästan fjärilsformad körtel som sitter under struphuvudet på halsens framsida. Den tillverkar hormoner som styr många viktiga funktioner i kroppen, framför allt ämnesomsättningen.
Vad är struma?
Vid struma är sköldkörteln förstorad. Det är egentligen inte en sjukdom i sig utan förekommer ofta vid andra sjukdomar som hypotyreos, hypertyreos eller Graves sjukdom.
Men det kan också bero på en inflammation, som vid Hashimotos sjukdom, eller på en eller flera knölar i sköldkörteln. Även cystor och tumörer kan göra sköldkörteln förstorad.
Det vanligaste är knölstruma och då är sköldkörteln ofta oregelbundet förstorad och hormonproduktionen normal. Men sköldkörtelns tillverkning av hormon kan förändras både till över- och underproduktion vid struma.
Många som har struma behöver ingen behandling, men det finns bra behandlingsmetoder om du har besvär.
Kan man känna om sköldkörteln är förstorad?
Om man har struma kan det kännas som ett ökat tryck mot halsen. I en del fall kan man även känna med händerna att sköldkörteln blivit större eller att den känns ojämn och knölig.
Det kan också synas, speciellt om du böjer huvudet bakåt och tittar dig i spegeln.
Symtom vid struma
Det finns många som har struma utan att märka av några symtom. I annat fall kan man känna av något eller några av följande:
- Tryck mot luftstrupen
- Svårigheter att svälja eller andas
- Obehag att ha saker runt halsen, som en polokrage
- Hosta
- Heshet
Struma kan komma snabbt, men kan också växa långsamt i flera år.
Så ställs diagnosen
Diagnosen ställs efter att läkaren känt på sköldkörteln och tagit blodprover. I bland kan sköldkörteln behöva undersökas mer.
Läkaren kan till exempel genomföra en finnålspunktion för att få till ett vävnadsprov. Detta görs för att ta reda på om sköldkörteln är inflammerad eller om den är förstorad av någon annan orsak.
När man ändå gör denna undersökning brukar man samtidigt undersöka sköldkörteln med ultraljud. Det visar om du har en eller flera knölar i sköldkörteln.
Behandling vid struma
Om ämnesomsättningen är normal, inget elakartat hittas och man inte har besvär så behöver man inte behandla struma.
I en del fall kan man behöva operera bort hela eller delar av sköldkörteln. Det kan till exempel vara om den trycker på halsen eller orsakar en rubbning i sköldkörtelhormonbalansen.
Då behöver man ofta behandlas med läkemedel som tillför sköldkörtelhormon efteråt.
Vem får struma?
Det är lite vanligare att man får struma i puberteten eller i samband med en graviditet.
Det är inte alltid man vet varför man får struma. Men oftast beror det på så kallad knölstruma, att det har bildats en eller flera knölar i sköldkörteln. Då påverkas vanligtvis inte hormonnivåerna.
Men man kan också få det vid andra sköldkörtelsjukdomar, av ärftlighet, om man har brist på jod, av vissa läkemedel och cystor eller tumörer.
Hur vet jag om jag har sköldkörtelproblem?
Även om sköldkörteln är förhållandevis liten kan den orsaka stora problem om den inte fungerar som den ska. Sköldkörteln styr ämnesomsättningen i kroppen och mår den inte bra så gör inte vi det heller.
I många fall förväxlas problem i sköldkörteln med stressrelaterade besvär eller andra sjukdomar. Om du tror att du kan ha problem med sköldkörteln är det enkelt att undersöka via ett blodprov hos din läkare.
Källa: 1177 Vårdguiden
Foto: TT