Studie: Alla lever längre – utom lågutbildade kvinnor
Medellivslängden ökar hela tiden. Men en grupp i Sverige har halkat efter när det gäller livslängd – och det är lågutbildade kvinnor. Det visar en ny avhandling i sociologi.
Anledningen tror forskarna är rökning.
– För kvinnor i Sverige som bara har grundskoleutbildning har livslängden i princip legat still under 20-30 år, men för andra sociala grupper har den ökat. Rökning är en väldigt stor del av det här mönstret, säger Olof Östergren, forskare i sociologi vid Stockholms universitet, till Forskning.se.
I avhandlingen har man analyserat data från dödsorsaksregistret och utbildningsregistret för alla svenskar i åldrarna 30 till 74 år, mellan åren 1991-2008. På så vis kunde man se att skillnaderna mellan kvinnor har ökat.
Läs också: Studie: ”Lagom tjocka” lever längst – kolla hur du ligger till!
Mellan 1991 och 2008 ökade medellivslängden för lågutbildade kvinnor med en månad – jämfört med fem månader för kvinnor med universitetsutbildning.
Om man däremot tog bort de som dött till följd av rökning ökade medellivslängden med fyra månader för lågutbildade.
– Skillnaderna kan verka små men när det handlar om förväntad livslängd är det här dramatiska siffror. Dödsfall som beror på rökning är mer än tre gånger vanligare bland kvinnor med grundskoleutbildning än bland kvinnor med universitetsexamen, säger Olof Östergren.
Läs också: Så mycket påverkar dina vanor din livslängd
– Trots en ambitiös välfärdspolitik är de sociala hälsoklyftorna inte mindre i Sverige än i andra länder, och klyftorna ökar snabbare i Sverige än internationellt. Alkoholkonsumtion och rökning har lyfts fram som bidragande faktorer till det här mönstret. Min forskning ger stöd åt den bilden, fortsätter han.
Att lågutbildade män inte tycks påverkas på samma sätt tror forskarna beror på att fler män snusar, något som inte påverkar livslängden på samma sätt.
– Tidigare forskning har visat att människor med en pressad livssituation kan ha svårare att sluta med beteenden som är farliga för hälsan som rökning. Dels försöker färre av dem sluta röka, och dels har man sett att människor med färre ekonomiska och sociala resurser har mindre chans att bryta beroendet, säger Olof Östergren.
Läs också: Inte bara livsstil som påverkar livslängden
Att leva i en pressad livssituation kan även göra en mer mottagligt för tobakens negativa effekter på kroppen – vilket innebär att skillnaden i livslängd kan bero på både skillnader i beteende och social och ekonomisk utsatthet.
Högre utbildning ger inte bara ofta en högre inkomst, det ger även bättre arbetsmiljö, status på arbetsmarknaden samt mer kontroll över arbetssituationen. Den nya avhandlingen visar också att utbildning är extra viktigt för hälsan för människor med låg inkomst.
– Teorin bakom det är att ju mindre ekonomiska resurser en person har, desto viktigare blir det hur de resurserna spenderas. Utbildning främjar effektivitet och god resurshantering, och det gör att högutbildade grupper kan använda alla sina medel för att förbättra hälsan. Därför blir utbildning särskilt viktig vid låga inkomster. Utbildning är alltid bra för hälsan, säger Olof Östergren.
Läs också: Lista: 10 enkla sätt att förlänga livet!
Källa: Forskning.se/Stockholms Universitet Foto: IBL