12 saker som kan göra dig svullen i kroppen – och vad du gör åt det
Är du svullen i ansiktet ibland när du vaknar? Eller får du svullna fingrar i värme eller kyla, eller lider du kanske av uppsvullna fotleder?
Vätskeansamlingar i olika delar av kroppen är normalt, men hur mycket och när det svullnar upp beror på olika saker – det kan bero på en sjukdom, eller bara på vad du har ätit. Det behöver verkligen inte vara något farligt, men kan än dock kännas obekvämt och vara något du vill slippa.
Här listar vi några vanliga orsaker till att din kropp svullnar upp, och vad du kan göra för att få ner svullnaden igen.
Mens
Kvinnokroppen fungerar så att dess hormoner säger till kroppen att börja samla på sig vätska veckan före mens eller ägglossning. Många kan känna på sig att mensen är på gång tack vare svullen mage eller svullna, ömmande bröst.
Svullnaden brukar gå ner någon dag efter att mensen satt igång.
Graviditet
Ju närmare förlossningsdagen du kommer, desto mer vatten samlar kroppen på sig. Oftast är det händer, fötter och vader som drabbas värst. Mest skuld bär hormonerna, men det är även den växande bebisen som ökar trycket på dina blodkärl och gör det svårt för vätskan att ta sig tillbaka in i systemet när du är gravid. Svullnaden går tillbaka efter förlossningen.
IBS
Den som lider av IBS, Irritable bowel syndrom, upplever ofta en svullen mage. I det här fallet beror svullnaden inte på vätska utan på gaser som bildas i tarmarna och får dem att svälla upp. Det kan både göra ont och kännas obehagligt.
Ofta är det kosten som ligger bakom den svullna magen, och du kan testa med att utesluta vissa födoämnen, framförallt så kallade FODMAPS:s, fermenterbara kolhydrater. Du kan också testa olika andningstekniker och försöka att minska stress om du är stressad.
Hjärtsvikt
Hjärtsvikt leder ofta till ökad vätska i kroppen, framför allt i lungor, buk och underben. Detta kan göra att det känns svårare att andas, och om vader och fotleder svullnar upp snabbt och du vet med dig att du har hjärtproblem kan det vara läge att söka vård.
Vid hjärtsvikt kan man även behöva väga sig dagligen, då en snabb viktökning kan tyda på att du lagt på dig mycket vätska snabbt – ett varningstecken för att hjärtsvikten förvärrats.
Lymfödem
Lymfödem kan du få om lymfkörtlar skadats eller opererats bort, och dyker oftast upp på armar eller ben. Det innebär att lymfvätska ansamlas för att den inte har något sätt att transporteras bort. Ofta är lymfödem kroniska och går inte att bota. Däremot går de att behandla.
Mot lymfödem rekommenderas kompression som ska hindra vätska från att samlas på en plats. Det finns särskilda bandage eller kläder för detta. Något annat viktigt är träning, eftersom det hjälper lymf- och vensystemet att transportera bort vätskan från området med ödemet. Misstänker du lymfödem ska du kontakta vården – det finns specialister de kan hänvisa dig till.
Kortison och Cushings syndrom
En längre tids behandling med kortison kan också få kroppen att samla vätska och göra dig svullen, framförallt om händer och fötter.
Något ovanligt som kan hända är också att du fått Cushings syndrom, något som kan hända om du fått en överdos av kortison vid behandling, eller vid tumörer på binjurarna som producerar naturligt kortison och gör att de börja överproducera.
Vid Cushings syndrom börjar ofta huden i ansiktet samt på nacken att lagra fett och man får ett så kallat "månansikte". Armar och ben förblir som innan.
Behandling av Cushings består i att antingen dra ner på kortisondosen om det beror på en pågående behandling, eller lokalisera en eventuell tumör och operera bort den.
Njursjukdom
Vet du med dig att du har njursvikt ska du alltid se upp om benen svullnar upp. Det kan vara ett tecken på mycket svår njursvikt. Särskilt om du samtidigt mår illa och kräks, har svårt att andas och känner av hjärtrubbningar. Svullnad och andningssvårigheter är överlag ett sent tecken på försämrad njurfunktion. Du ska alltid uppsöka vård om du har svårt att andas och inte vet varför.
Antiinflammatoriska läkemedel och medicin mot högt blodtryck kan påverka njurarna negativt, liksom vätskebrist.
För mycket salt
Svenskar äter för mycket salt – medelintaget ligger på cirka 11 gram per dag, vilket är det dubbla från det rekommenderade maxintaget på 5-6 gram om dagen. Det som händer när vi får för mycket natrium i kroppen är att kroppen vill spä ut saltet. Därför blir du törstig och dricker en massa vatten. Vattnet stannar sedan i kroppen tills saltnivån är normal igen – därför kan du känna dig uppsvälld efter en saltrik måltid.
Sköldkörtelsjukdom
Är du ofta svullen i ansiktet, och med runt ögonen? Det kan bero på hypotyreos, en sköldkörtelsjukdom som beror på underproduktion av sköldkörtelhormon. Men det kan också vara ett tidigt tecken på överproduktion – hypertyreos.
Vid giftstruma uppstår nästan alltid någon förändring i ögonhålan, och vid en inflammation svullnar ögonlocken upp och det kan kännas obehagligt och tryckande. Ofta blir då även ögonen röda och irriterade samt glasartade.
Allergi
har du astma eller rinit (allergi som påverkar näsans slemhinnor) kan du även drabbas av allergisk konjunktivit – med rinnande, kliande och röda ögon med svullna ögonlock. Symtomen dyker oftast upp när du utsätts för en allergen, som pollen eller pälsdjur, och går över ett tag efter att du kommit undan den.
För att slippa problemen är det enklaste att undvika allergenen. Men det kan också vara bra att undvika rökiga miljöer, simbassänger med klor, smink och att sitta på dragiga platser.
Rosacea
Har du en svullnad i ansiktet som kommer och går? Kanske i samband med rodnad? Vid hudsjukdomen rosacea är det vanliga tidiga symtom, och senare dyker ofta känslor av stickningar och värmevallningar upp.
Rosacea är kronisk inflammation som orsakar hudförändringar i ansiktet, främst i panna, på näsa och på kinderna. Det dyker ofta upp när du är mellan 30-50 år och är vanligare hos kvinnor än män.
Börjar du får rosacea bör du försöka undvika sådant som ökar blodtillströmningen till hudens yta i ansiktet, vilket förvärrar symtomen. Du bör använda solskydd med hög spf i solen, undvika att utsätta huden för stark kyla och blåst, kryddstark mat och alkohol bland annat. Det finns även medicinsk behandling – prata med en hudläkare om du besväras av problemen.
Värme
När det är varmt utvidgas blodkärlen i kroppen för att kunna transportera mer blod som ett sätt att kyla ner kroppen. Det gör också att du samlar på dig mer vätska för att öka blodvolymen och du kan känna dig svullen, inte minst runt armar och fötter.
Vill du slippa svullnaden rekommenderas att du försöker svalka dig, lägga fötterna i högläge och att du använder kompressionsstrumpor.
Källa: 1177 vårdguiden, Doktor.se, Sköldkörtelförbundet, Cancercentrum m.fl. Foto: TT