Tarmexperten: Så mycket kan du påverka dina tarmbakterier
Det forskas på tvären och längden om invånarna i tarmen. Nya rön avlöser varann samtidigt som en rad böcker berättar vad vi ska, och inte ska, äta för att boosta bakterierna i våra tarmar. Och visst förtjänar de uppmärksamhet. Tarmbakterier påverkar hälsan på många sätt, bland annat vårt immunförsvar. De kan även ha ett finger med i spelet när det gäller sjukdomar som depression, fetma och diabetes typ 2. Men frågan är om de styr allt, som det ibland påstås, och om vi i så fall kan styra dem åt rätt håll genom att frossa i pro- och prebiotikarik mat.
Eva Sverremark Ekström, professor vid institutionen för molekylär biovetenskap vid Stockholms universitet, har länge forskat i ämnet och hon är tveksam:
– Det är dumt av självutnämnda experter att påstå att vi ska äta si eller så för att tarmbakterierna ska må bättre. Det finns ingen bevisat effektiv ”tarmfloradiet” som fungerar för alla. Tarmfloran sköter sig själv, och vi vet inte hur mycket vi kan påverka den med kosten.
Läs också: Elektroniskt piller kan bli nyckel i kampen mot IBS
Hon berättar att vi alla har vår egen, alldeles unika tarmflora och att den kan se väldigt olika ut även hos friska personer. Att vi då skulle må bra av att äta exakt samma saker är inte troligt. Vilka bakterier vi har i tarmen avgörs nämligen inte bara av vad vi äter, utan också av våra gener och var i världen vi bor.
Eva Sverremark Ekström är också tveksam till att vi kan ”starta om tarmfloran” med viss mat, som det ibland hävdas.
– En persons tarmflora utvecklas under spädbarnstiden och är sedan relativt stabil livet igenom, om man är frisk, säger Eva Sverremark Ekström.
Men självklart påverkas tarmfloran av kosten. Den ser till exempel annorlunda ut hos en person som lever på pizza och hamburgare mot hos en som äter mycket baljväxter och grönsaker.
Läs också: Lista: Bästa och sämsta maten för din mage!
– Men att peka ut ett specifikt livsmedel som det bästa för tarmen går inte.
I stället tror hon att vi – och våra tarmar – mår bäst av att äta varierat och balanserat utifrån de gällande kostråden: mycket frukt och grönt, hålla nere på socker och fett och att röra på oss lagom mycket. Och vi ska inte bli stressade över alla kostråd:
– Tänk på tarmfloran som ett eget organ, precis som alla andra inre organ. Det fungerade ju även innan vi började prata tarmbakterier. Och vi var inte sjukare för 20, 30 år sedan än vad vi är nu.
Men finns det något vi faktiskt kan göra för tarmflorans skull? Jodå. En sak är att undvika onödiga antibiotika-kurer. Antibiotika slår visserligen ut sjukdomsframkallande bakterier, men den tar också med sig en del av de goda bakterierna. Balansen rubbas och det kan ta månader innan den är som vanligt igen. Måste man ta antibiotika kan man prova att ta ett tillskott av probiotika i samband med kuren. Yoghurt och drycker med till exempel laktobaciller och bifidobakterier kan, liksom kosttillskott med probiotika, hjälpa även mot turistdiarré.
Läs också: LISTA: Här är frukterna som kan ge dig putmage
– Tar man probiotika är det svårare för de bakterier som ger magsjuka att få plats och ta över. Men det är inte säkert att det hjälper alla, säger Eva Sverremark Ekström.
I värsta fall är den probiotiska drycken eller tabletten bara verkningslös, men den är åtminstone inte farlig.
– Probiotikan är bara en gäst i tarmen. Den bor bara där så länge vi äter det.
Psst! Ond, god eller mittemellan?
–Våra tarmbakterier är inte enbart onda eller goda, menar Eva Sverremark Ekström. Så länge tarmbakterierna finns i rätt balans och samarbetar med varandra är allt som det ska. Om en bakterie däremot får övertaget kan det göra oss sjuka.
Läs också: 17 sätt att bli kvitt en svullen och gasig mage
Gör dna-test på bajset
Avföringstester som talar om vilka bakterier som bor i din tarm har blivit allt vanligare och flera företag erbjuder sig att kartlägga din tarmfloras dna för en summa pengar. På så sätt kan du få veta hur stor del av dina tarmbakterier som består av olika arter, som firmicutes och akkermansia. Men vad säger det om vår hälsa egentligen?
Läs också: Det händer med din mage när du stressar för mycket
– Det säger inte hela sanningen. Det säger bara något om de bakterier som följer med bajset ut, men ingenting om de som bor högre upp i tunntarmen och de som inte följer med ut. Det kanske finns många bakterier som över huvud taget inte syns i testet. Resultatet blir också svårt att tolka. Vissa bakterier kan driva inflammation, andra kan motverka inflammation. Men det är inte säkert att det alltid är bra att ha mycket av de bakterier som motverkar inflammation och lite av dem som driver inflammation. Det handlar om balans, säger Eva Sverremark Ekström.
Foto: IBL