Tjejzonen finns för unga tjejer som behöver någon som lyssnar

Efter reklamen: 7 viktiga kvinnor för kampen om jämställdhet i Sverige

Thintin Strandman hade ingen att vända sig till när livet kraschade och förstod inte varför. Drivet att förändra födde idén om Tjejzonen.

– Tonåren var tuffa på många sätt, men jag ville att tjejer inte skulle behöva göra samma resa som jag – ensam, säger hon i dag.

Tjejzonen startade 1998. Det hör till historieskrivningen att grundaren Thintin startade organisationen hemma i sin lägenhet när hon var 28.

Idén var att erbjuda unga tjejer samtalsstöd, att vara en sorts ställföreträdande storasyrror.

Uppfinningar av kvinnor som historien gömt undan

– Vi satte upp såna där lappar man river av på skolor och så pratade vi om det i tjejgrupper som vi också hade på skolorna, säger Thintin.

Bakgrunden till att hon drog igång arbetet gick hon inte ut med förrän många år senare i ett läge när Tjejzonen stod på egna ben och hon inte längre var inblandad i det dagliga arbetet.

Hon ville inte att hennes story skulle påverka organisationen. Och historien om hennes tonår skulle lätt kunna ha den effekten

– När jag var 16 så kraschade mitt liv. Jag var mobbad, blev våldtagen och utvecklade ätstörningar. Min mamma blev sjuk i Alzheimer. Mycket av mitt fokus låg på henne. Då minns jag att jag hörde av mig till alzheimerföreningen för att få reda på om det fanns andra som mig som jag kunde prata med. Svaret blev, nej det finns ingen som du.

– Det triggade mig så otroligt mycket, jag tänkte att så här kan man inte behandla en människa.

Thintin var inte ensam när hon kraschade. Hon hade en storebror och en pappa som spelat en jätteviktig roll i hennes liv. Men smällarna hon åkt på var inget hon ville dela med någon i familjen. Snarare tvärtom.

– Jag ville ju skydda min familj. Om man får en Storasyster utan familjeband så skalar man ju bort alla de barriärerna. Det blir mer fokus på en själv och lättare att prata.

– Min bror var i USA när det här hände men jag berättade mer och mer för honom under åren som gick. Och pappa fick ju vara både mamma och pappa för mig under de här åren. Han har ju varit jätteviktig i mitt liv.

Trasiga själar

Men där och då tyckte den tonåriga Thintin inte att det fanns någon att prata med. Hon valde att stänga in allt för sig själv.

TEST: Är ditt förhållande jämställt?

Det hade effekter som hon, så här i efterhand, själv har svårt att begripa.

– Jag anmälde aldrig våldtäkten för jag ville inte bli ett våldtäktsoffer. Ja, du hör ju själv hur skruvat det låter. Men jag valde själv hur jag ville hantera det och det här var mitt val.

Thintin hoppade av skolan som 18-åring och började jobba i stället. Någonstans på vägen bestämde hon sig för att hon ville bli skådespelare och började plugga på en teaterutbildning. En utbildning som ledde till att hon själv blev gästlärare på Hampnäs folkhögskola. Där upplevde hon beteenden som triggade nya frågor.

– Jag minns att vi skulle göra den här övningen där man står på varandras axlar. Tjejerna var ”nej, jag kan inte” medan killarna nästan snubblade över varandra för att testa. Jag tänkte att vi tjejer är inte födda så här, det här måste gå att förändra.

Under årens lopp hade hon även lagt märke till andra saker. Både om sin omgivning och om sig själv. När hon tittade omkring sig på teaterutbildningen, både som elev och lärare, såg hon många trasiga själar.

Se också: Så skapar du dialog med din tonåring

Efter reklamen: Tjejzonen tipsar: Så skapar du dialog med din tonåring

Det var då Thintin insåg att hon gillade att jobba med unga människor, tjejer speciellt.

Sedan spelar det antagligen roll att hon har svårt att sitta still och får spel på orättvisor. Det kan vara en bra motor.

Mycket mörker

Hon började en utbildning i socialpedagogiskt arbete, också på folkhögskola, och det var där embryot till Tjejzonen föddes.

1996 startade Thintin och en klasskamrat något de kallade Frizonen i Göteborg. I mars 1998 föddes Tjejzonen i Thintins lägenhet på Kungsholmen. Thintin har fortfarande kontakt med sin första ”lillasyster”. En då 15-årig tjej som hon hade stödsamtal med.

– Vi träffas då och då. Men när vi möts nu och pratar så är det som en vuxen till en annan. Jag är tacksam för att jag fick det förtroendet. Det är helt magiskt att få vara med på hennes resa.

Då, i början, var det Thintin som skötte samtalen med de tjejer som hörde av sig tills det kom volontärer och avlastade. Då var det telefon som gällde, i dag är det nästan uteslutande på nätet.

Livekonserter, föreläsningar och nya hashtags!

Det händer på Internationella kvinnodagen 2021

Thintin menar att det är en av poängerna med Tjejzonen. Att det är tjejerna själva och deras behov som ska forma sättet man arbetar på.

Men nätet innebär också att fler hör av sig.

– Ja, vi möter fler tjejer i dag, mycket på grund av nätet. Men det är lika tung problematik, gör lika mycket ont i hjärtat. Men det behöver inte bara handla om det tunga. Du kan få en Storasyster under ett år för att prata om allt från skolan till världsproblem.

I chatten kan det till exempel vara de som är så förtvivlade att de sitter och skär sig eller att de berättar om övergrepp som de utsatts för. Volontärerna på andra sidan tangenterna får möta mycket mörker.

– Vi har byggt en stödstruktur för både tjej och storasyster med handledning och feedback från de anställda. De ska hålla och inte bära.

Modiga tjejer

Thintin minns själv ett samtal med en tjej som var djupt nere och skar sig. Tjejerna är, ofta men inte alltid, anonyma. Dessutom är det tjejerna som ska fatta beslut om de till exempel vill ta kontakt med myndigheter eller sjukvård.

"Mitt inre gjorde så ont. Jag visste inte hur jag skulle bemöta det."

Ingen såg att Alin, 37, var svårt sjuk: ”De sa att jag var hälsosam”

I det här fallet tyckte Thintin att tjejen på andra sidan luren skulle ringa ambulans och komma under vård. Det lät akut.

– Hon sa att hon ville dö. Jag bad henne om hennes nummer och frågade om jag fick ringa ambulans åt henne men hon ville inte ge mig numret. Hon ringde tre gånger men den sista gången la hon på.

–Två veckor senare ringde hon, efter vårt sista samtal hade hon ringt ambulans och åkt in på psyket. Nu var hon bättre. Jag ryser fortfarande när jag tänker på det.

– Men det är inte vi som löser problemen. Tjejerna har svaren själva. De är modiga. Vi är en samtalspart för att komma fram till vad de behöver. Alla tjejer jag har pratat med är så kloka. Vår uppgift är att lyssna och ibland stödja dem i att höja blicken och våga se framåt.

I dag står Tjejzonen på egna ben. Thintin är styrelseordförande men inte inblandad i den dagliga driften. Tron på samtalets kraft är orubblig.

– Jag tror att vi alla behöver bli lyssnade på, jag tror att både du och jag och alla vuxna skulle behöva en jour ibland.Vi glömmer det ibland vi vuxna. Värdet av att bli lyssnad på och att man mår bättre efteråt.