Underliggande sjukdomar vanligare i utsatta områden – en möjlig förklaring
I början då corona drog in över Sverige blev det känt att viruset inte bara drabbade äldre hårdare än övriga befolkningen, utan också personer i specifika, socialt utsatta, områden.
I slutet av mars kom larm om att svensksomalier bosatta i Järvaområdet, inklusive stadsdelarna Kista, Rinkeby, Spånga och Tensta, var överrepresenterade bland dödsfallen. Ett par veckor senare kunde Region Stockholm visa att de här områdena även låg långt över snittet när det kom till hur många som smittats – och behövt söka vård till följd av det.
Förklaringar till varför just de här områdena drabbats hårdare än andra dök upp i media. Många har riktat kritik mot att information om Folkhälsomyndighetens rekommendationer på andra språk än svenska var för dålig här, eftersom många av invånarna inte har svenska som förstaspråk. En punkt där Myndigheten för samhällsskydd och beredskap också medgett att man brustit. En annan förklaring som lyfts är att det här är områden där smittspridningen kan ske snabbare eftersom man i högre grad bor trångt och över generationsgränser.
Exponeringen spelar stor roll
Men vad säger egentligen forskningen om hur ett virus som corona drabbar olika grupper i samhället? Karl Gauffin är forskare på institutionen för folkhälsovetenskap på Stockholm Universitet och har bland annat undersökt kopplingen mellan social ojämlikhet och hälsa.
– Hög ålder är ju den absolut starkaste faktorn till varför man drabbas hårt. En allmän skörhet och att vara drabbad av många andra sjukdomar samtidigt är vanligare i den här gruppen och detta gör att sjukdomens konsekvenser riskerar att bli allvarligare.
– Men socioekonomiska faktorer tycks också spela en stor roll. Här kan man förenklat säga att sociala skillnader i hälsa oftast kan förklaras av ett samspel mellan skillnader i exponering och skillnader i sårbarhet. Det mesta tyder på att detta stämmer väl överens med vilka grupper som drabbas hårdast av covid-19. Exponering handlar i detta fall om vilka möjligheter man har att undvika att utsättas för smitta i det liv man lever. Så trångboddhet, där man riskerar att vara nära personer som kan vara smittade, är absolut en faktor. Anledningen till att man bor så är ju ofta de ekonomiska förutsättningarna, säger han.
Klasskillnader i vardagsresor
Men även på andra plan har man olika möjlighet att följa myndigheters rekommendationer om social distansering, alltså olika möjlighet att undvika exponering för smittan, förklarar han.
Till exempel handlar det om vilken typ av jobb som människor i de värre drabbade områdena har i jämförelse med personer i andra delar av Stockholm. I socioekonomiskt svagare områden som Järvaområdet är det inte lika vanligt att ha ett tjänstemannajobb som tillåter hemmaarbete, istället arbetar många av invånarna inom till exempel service och omsorg.
– Det finns stora skillnader på vilka grupper som måste ta sig till jobbet med kollektivtrafiken och vilka som har möjlighet att jobba hemifrån och därmed kan undvika resande och smittrisker som kan kopplas till det.
Han hänvisar till en karta som Svenska Dagbladet nyligen publicerat som visar hur resorna på de olika tunnelbanelinjerna i Stockholm gått ner efter att coronapandemin kom till Sverige.
– Medan resandet från många stationer i innerstan och ekonomiskt starka förorter nästan halverats, är minskningen i resande från mer ekonomiskt utsatta förorter mindre. Det visar precis det här, att i ekonomiskt utsatta områden krävs det oftare att man åker till jobbet – och därmed kanske utsätter sig för fler smittotillfällen.
Jobbar med människor
De yrken som är vanliga i ekonomiskt utsatta områden är dessutom ofta sådana som kräver mycket mänsklig kontakt, förklarar folkhälsovetaren. Jobb inom handel, service och omsorg är några exempel. Intressant nog är många av dessa yrken del av den lista över områden inom samhällsviktig verksamhet som publicerats av Myndigheten för Samhällsskydd och Beredskap. Det ger en god fingervisning om hur beroende vi alla är av att dessa människor kan gå till jobbet. Samtidigt är många av dessa yrken de mest utsatta. En tjänsteman kan ha videomöten men för den som till exempel jobbar i hemtjänsten och ska hjälpa äldre att duscha är det närmare omöjligt att hålla social distans till andra.
– New York Times publicerade nyligen en väldigt bra sammanställning över hur många människor inom olika yrkesgrupper möter inom loppet av en arbetsdag och visade att det finns ett starkt samband till att drabbas av olika sjukdomar. Det finns goda anledningar att anta att detta också gäller risken att smittas av det nya coronaviruset. I sammanställningen blir det väldigt tydligt att det är framförallt människor i lågbetalda jobb som löper stor risk att utsättas för virus och andra riskfaktorer, till exempel personer med omsorgsarbeten eller kassabiträden.
Diagrammet han hänvisar till visar också att yrkesgrupper som servitriser, personal på snabbmatsrestauranger och – givetvis – sjuksköterskor hör till dem som riskerar att exponeras mycket för viruset.
Sårbarhet för sjukdomar en klassfråga
Sårbarhet för en sjukdom är som sagt ytterligare något som Karl Gauffin och andra folkhälsovetare tittar på när de undersöker vilka förutsättningar olika sociala grupper har att uppnå god hälsa.
Han tar som exempel att det i många andra länder inte finns ett sjukförsäkringssystem där alla har rätt till sjukvård via skattesedeln, utan där man själv måste betala för vård när man blir sjuk. Om man smittats av covid-19 i ett sådant sjukvårdssystem finns stora skillnader i möjligheten att få god vård för sjukdomen. Den som inte har råd att söka vård lider mycket högre risk att bli väldigt sjuk eller dö, jämfört med den som har råd.
Men även i Sverige där alla har samma rätt till gratis vård finns klasskillnader i sårbarheten för sjukdomar, förklarar han. Exempelvis bidrar många andra sjukdomar till en ökad sårbarhet för virussjukdomar som covid-19.
– Hjärt- och kärlsjukdomar, högt blodtryck och sjukdomar som är kopplade till nedsatt lungkapacitet hör till de underliggande sjukdomarna som gör att man är mer sårbar för coronaviruset. Och vi vet att det finns tydliga klasskillnader i vilka som drabbas av de här underliggande sjukdomarna som gör covid-19 farligare för en individ.
Statistiken talar sitt tydliga språk. Enligt Folkhälsomyndigheten drabbas lågutbildade svenskar i högre grad än högutbildade också av sjukdomar som fetma, KOL och många former av cancer. Sjukdomsgrupper som, utöver de som Karl Gauffin nämner, också finns på Socialstyrelsens lista över vilka coronas riskgrupper.
Pengar – ett extra immunförsvar
Så, varför lider personer med en lägre socioekonomisk status högre risk att redan från början få dessa sjukdomar?
Sammantaget gör faktorer som låg utbildning, liten eller ingen inkomst, ett svagt socialt nätverk att man också blir mer sårbar för många typer av ohälsa, förklarar Kar Gauffin.
– Faktorer som inkomst, utbildning och socialt nätverk samspelar i hög grad för risken att drabbas av en rad olika sjukdomar. Det är många saker att hålla reda på. Det handlar bland annat om sambandet mellan utbildning och hälsa men också om de skiftande materiella förutsättningar som människor med olika inkomst har. Bättre jobb med högre lön ger individen bättre förutsättningar att leva ett hälsosamt liv med bra mat och en aktiv fritid
– Bra mat kan ibland vara dyrare än ohälsosam mat och även om fritidsaktiviteter inte behöver kosta mycket är det ofta någon typ av utgift kopplad till att vara aktiv. Det här samspelar förstås också med kunskapen om faktorer som kan leda till ett hälsosamt liv, säger han och fortsätter.
– Med en mer priviligierad situation tror jag också i många fall att man har råd att prioritera annorlunda i livet, än om man till exempel behöver tänka på hur pengarna ska räcka i månadens slut.
Han liknar goda socioekonomiska förutsättningar vid ett slags extra immunförsvar. Har man ett liv där man har tid, kunskap och pengar att leva hälsosamt i grunden är det också möjligt att man inte drabbas så hårt av olika former av ohälsosamma vanor man kanske utsätter kroppen för.
Det finns exempel på sjukdomar som drabbar personer i olika samhällsgrupper i lika hög grad – men personer med lägre utbildning och mindre inkomst får ofta svårare symtom.
– Vad kan rusta en individ eller göra att man har en extra krockkudde i livet? De flesta av oss ägnar sig åt saker som kanske inte är så hälsosamma . Stress, alkohol, en stillasittande livsstil eller mat som inte är så bra för oss kan vara några exempel. Ojämlikt fördelade resurser är det som avgör vad som kan kompensera för riskerna vi utsätter oss för.
Bilder: TT, Stockholms universitet
LÄS MER:
Experten: 99 procent av de som har corona märker det inte
Mitt i coronapandemin: Länder i Europa lättar på restriktioner