Undvik antibiotikaresistens – alla måste hjälpas åt
Välkända sjukdomar som vi har haft effektiva botemedel mot går inte längre att bota. Andra sjukdomar kräver kraftigare kurer eller kurer som inte bara angriper bakterierna utan även andra celler i kroppen. Det ger olika typer av biverkningar och är en stor ansträngning för kroppen, vilket i sig kan vara en fara.
Här har vi med hjälp av Ynette Gustavsson, farmaceut på Kronans Apotek, samlat allt du behöver veta om antibiotikaresistens och vad du kan göra för att vara med och motverka det.
Vi börjar med om att påminna om några saker som är väldigt viktiga att komma ihåg för att inte bidra till ökad antibiotikaresistens i världen.
Det ska du ALDRIG göra med antibiotika
För att undvika att man skapar nya resistenta bakterier är det extremt viktigt att man följer några enkla regler när man hanterar antibiotika:
- Aldrig spara antibiotika till nästa gång man blir sjuk – olika antibiotika biter på olika bakterier och du kan själv inte veta vilken bakterie du har drabbats av.
- Aldrig köpa antibiotika i utlandet för att det är bra att ha hemma – en del av överkonsumtionen beror på att antibiotika används i fel syfte.
- Aldrig avbryta en antibiotikakur i förtid, även om man känner sig frisk – vissa bakterier kan överleva och utveckla resistens.
- Aldrig spola ner eller slänga antibiotika – lämna in din gamla medicin på ditt lokala apotek.
Det ska du ALLTID göra med antibiotika
Det finns några enkla saker som vi alla kan bidra med i kampen mot bakterieresistens:
- Lämna in överblivna läkemedel till ditt närmaste apotek.
- Ta alltid hela antibiotikakuren (gäller även små barn).
- Undvik att bli smittad. Noggrann handhygien är ingen struntsak (gäller även små barn).
- Ta inte antibiotika i onödan. Lita på läkarens bedömning och kroppens eget försvar.
Vad är antibiotikaresistens?
Antibiotikaresistens kallas det när bakterier utvecklar motståndskraft (resistens) mot antibiotika. Effekten av antibiotikaresistens är i värsta fall att de sjukdomar som bakterierna orsakar inte längre går att bota.
Upptäckten av antibiotika ledde till en epok med förbättrad hälsa i stora delar av världen. Tyvärr verkar den här fasen gå mot sitt slut nu. Fler och fler sjukdomar går inte längre att bota, som en följd av antibiotikaresistens.
Det gäller bland annat vissa typer av lunginflammation, öroninflammation, urinvägsinfektion, infektioner i sår, blodförgiftning och gonorré (så kallad supergonorré).
Antibiotikaresistenta bakterier sprider sig mellan människor – men även mellan människor och djur. Dessutom kan bakterier sprida resistensen mellan varandra.
Överkonsumtion skapar resistenta bakterier
Antibiotika är fantastiskt, oslagbart faktiskt, och det är förstås därför vi använder det så ofta. Alldeles för ofta, faktiskt. Vi har ett stort problem med överkonsumtion av antibiotika i världen. I takt med att användandet av antibiotika har ökat har spridningen av resistenta bakterier följt efter.
Ju fler antibiotikabehandlingar en person genomgår, desto större är risken att hon blir bärare av resistenta bakterier i näsan eller på huden. Man kan bära på resistenta bakterier under lång tid utan att få några symtom – däremot bidrar man hela tiden till att smittan sprids.
Även om vi i Sverige är ganska bra på att inte knapra penicillin i tid och otid, finns ändå en något slapp syn på problemen även här. Till exempel är det helt meningslöst att äta antibiotika när man har en virusförkylning. Antibiotika har faktiskt ingen effekt på virus, utan används mot infektioner som orsakas av bakterier.
Vad görs mot antibiotikaresistens?
De nya, resistenta bakterierna är ett hot mot hela världen, såväl människor som djur. WHO har startat ett globalt system för övervakning av antibiotikaresistens (GLASS), som bland annat kartlagt hur antibiotikaanvändningen i världen ser ut. Och det skiljer sig rejält mellan länder.
Jordbruksverket och Folkhälsomyndigheten har i uppdrag att ansvara för en nationell samverkansfunktion för arbetet mot antibiotikaresistens i Sverige. Dels innebär det en effektiv övervakning av antibiotikaresistens och -användande i landet, dels behövs spridning av information och ständiga analyser.
Kanske det mest effektiva sättet att undvika resistens är att inte bli sjuk till att börja med – därför lägger vården stort fokus på att utbilda kring handhygien och vaccinationsprogram.
Här kan du läsa mer om hur Sverige jobbar mot antibiotikaresistens.
Källa: Ynette Gustavsson, farmaceut, Folkhälsomyndigheten Foto: IBL, privat
Läs mer: