Unik behandling läkte Linneas atopiska hud
Linnea Elfving, 32, har levt med atopiskt eksem sedan hon var ett år gammal. En stor del av hennes liv har handlat om att klia sig och att smörja in sig med lindrande hudcrèmer. Först nu har hon hittat en behandling som hjälper.
– Jag har alltid dolt mina ben och armar i långärmat. Det behöver jag inte göra längre, säger hon.
Eksemet påverkar hela tillvaron negativt
Linnea har haft svåra eksem bland annat på hand- och fotleder, ibland har hon haft eksem på halsen och i händerna. Som vuxen fick hon det även i ansiktet.
Eksem kan låta som en lindrig åkomma men faktum är att det påverkar hela tillvaron. Det kliar outhärdligt och huden spricker och svider. I perioder kan man vara väldigt röd i ansiktet och det är mer regel än undantag att klådan stör sömnen. Huden är ofta så torr att den flagnar – och det syns på kläderna. Huden kan också bli läderartad vilket gör att man ser rynkig ut:
– Jag minns en kompis i barndomen som också hade atopiskt eksem. Hon blev retad för sin ”mormorshud”.
Även Linnea har fått sin beskärda del av omgivningens fördomar: Många håller avstånd av rädsla för att bli smittade. Linnea minns en skoldans då en snygg kille kom och bjöd upp henne:
– Efter en stunds dansande tog han min hand – och blev så chockad av eksemet att han sprang iväg. Vissa människor kan också bli äcklade. Sånt påverkar självbilden och gör att man drar sig undan. Man känner sig ensam och oförstådd.
Svett svider som eld i ett eksem
Hon har också fått välja bort fotbollen ur sitt liv – för att man svettas så mycket:
– När man har sår i huden kan svett svida som eld. Därför har jag fått välja annan träning där jag inte svettas så mycket.
I huvudsak behandlas atopiskt eksem med mjukgörande crèmer. Minst en halvtimme om dagen lägger Linnea på att smörja in sig.
– Jag har crèmetuber och burkar överallt, hemma, på jobbet och i handväskan.
Många använder också kortisonsalva för att lugna inflammationen i huden. Men det har inte hjälpt Linnea. Ibland ingår även ljusbehandling och cellgifter i behandlingsarsenalen, liksom KBT, kognitiv beteendeterapi.
– KBT har hjälpt mig att bli medveten om dåliga vanor, som att klia mig. Då blir de lättare att bryta. Man lär sig även meditation som kan vara ett knep att ta till när det kliar och gör ont.
Men det som verkligen hjälpt Linnea är dupilumab, som är det första biologiska läkemedlet mot just atopiskt eksem. Det finns i Sverige sedan ett drygt år tillbaka och används vid måttligt eller svårt atopiskt eksem. Läkemedlet lindrar men det botar inte.
– Jag får en spruta varannan vecka sedan en månad tillbaka. Jag ser väldigt stor skillnad på huden redan nu – den är inte läderartad längre. Mina rodnader och öppna sår har läkt.
Linnea har kommit på sig själv med att ta på sitt ansikte och tänka: Huden är ju mjuk!
– Många gånger har det känt hopplöst när ingenting har hjälpt. Men nu finns det fler möjligheter eftersom det har kommit nya behandlingar – det finns hjälp att få!
Det här är atopiskt eksem
- Atopiskt eksem är en kronisk, inflammatorisk hudsjukdom. Sjukdomen kan lindras men inte botas.
- Huden har en sänkt halt av vissa fetter och en brist på proteinet filaggrin. Det gör att irriterande ämnen lättare tränger in igenom hudens och orsakar en inflammatorisk reaktion.
- Atopiskt eksem går ofta hand i hand med astma och hösnuva.
- Oftast behandlas eksemet med mjukgörande crèmer och kortisonsalvor. Man kan även få ljusbehandling.
- Vissa blir hjälpta av att gå i KBT, kognitiv beteendeterapi, där man lär sig hantera framförallt klådan på ett bra sätt.
- Svåra eksem kan också behandlas med cellgifter.
Biologiska läkemedel mot atopiskt eksem på frammarsch
För några år sedan kom det första biologiska läkemedlet mot atopiskt eksem till Sverige. Det ges i form av injektioner. Ytterligare biologiska läkemedel är på gång och de har lite olika funktioner. En del kommer att komma i tablettform och andra som injektioner.
Syftet med biologiska läkemedel är att hämma de delar av kroppen som driver sjukdomen. Att läkemedlet är biologiskt innebär att det har producerats i, eller renats fram ur, material av biologiskt ursprung, till exempel en antikropp eller ett vaccin.
Källor: Allergia, Sanofi
Foto: Privat