Vårdköerna fortsätter växa – nu kommer krav på nya krafttag
Att få vänta mer än vårdgarantins 90 dagar för att få en tid till läkaren kan kännas som en oändligt lång tid – och allt fler drabbas av köerna.
Förra året fick över 100 000 patienter i landet vänta längre än 90 dagar på en tid till ett nybesök inom den specialiserade vården eller till operation. Det visar en ny rapport från Myndigheten för vård- och omsorgsanalys, även kallat Vårdanalys, som har följt upp hur det står till med den nationella vårdgarantin.
– Att vårdgarantin inte efterlevs drabbar många patienter. Det är mer än dubbelt så många (2016) jämfört med 2012, säger Åsa Ljungvall, utredare vid Vårdanalys, i ett pressmeddelande.
Myndigheten har också sett att antalet dagar som patienter får vänta skiljer sig stort beroende på vilket landsting man tillhör och vilket vårdområde eller verksamhet man söker hjälp inom.
Vill att regeringen bidrar
Det här är ett problem som har funnits i många år och myndigheten menar att Sverige har ett bestående tillgänglighetsproblem i vården. Antalet personer som söker vård har helt enkelt varit många fler än de som har behandlats klart. Därför behöver något göras på hög nivå, menar Fredrik Lennartsson som är generaldirektör vid Vårdanalys.
– Landstingen har ett huvudansvar och deras arbete för att tillförsäkra patienterna vård inom rimlig tid måste bli mer kraftfullt, systematiskt och långsiktigt. Regeringen bör bidra långsiktigt till landstingens tillgänglighetsarbete med fokus på utvecklad strategisk styrning, förbättrad dialog och skarpare uppföljning – snarare än kortsiktiga statliga satsningar, säger han.
Det landstingen behöver göra, menar Fredrik Lennartsson, är att bättre följa upp och analysera hur vårdgarantin fungerar. Utifrån det kan landstingen anpassa sina åtgärder efter sina lokala förutsättningar och se till att det verkligen genomförs i verksamheterna.
Det landstingen behöver göra
Det finns nämligen inte någon nationell lösning på att korta de långa väntetiderna, menar han, och tillägger att landstingen också behöver planera för att framtiden kan föra med sig nya eller förändrade vårdbehov.
– Det finns stor potential att korta vårdköerna inom ramarna för befintliga resurser både vad gäller bemanning och ekonomi. Landstingen kan exempelvis arbeta med att förändra arbetssätten genom bättre produktions- och kapacitetsplanering, förbättrad schemaläggning och omfördelning av arbetsuppgifter, säger Fredrik Lennartsson.
Artikeln publicerades först på Året Runt.