Se Min hälsa Sömn Stress Klimakteriet Tarmflora Huvudvärk Ergonomi Fråga experterna Om MåBra

Vad menas egentligen med vårdepp och varför drabbas vissa?

11 apr, 2022
kvinna gråter på parkbänk
Nu kommer den härliga våren! Visst borde alla må bättre då? Nej, riktigt så enkelt är det inte, faktum är att många blir nedstämda, trots att man ”borde” känna sig på topp. Varför blir vi vårdeppiga? Och vad kan vi göra åt det?
För att spara den här artiklen måste du vara inloggadLogga in på ditt kontoellerSkapa ett konto kostnadsfritt
Annons
TV: Vad menas egentligen med vårdepp och varför drabbas vissa?Brand logo
TV: Vad menas egentligen med vårdepp och varför drabbas vissa?

Varför blir en del av oss deppiga när våren kommer? MåBra har talat med Lisa Ekselius, professor i psykiatri och föreståndare för Uppsala universitets tvärvetenskapliga forskningscentrum WOMHER, Women’s Mental Health during the Reproductive Lifespan, där hon forskar om personlighetens samspel med depression.

Lisa Ekselius
Lisa Ekselius

– ”Deppig” kan betyda allt från att känna sig lite dyster till ett allvarligt tillstånd av djup depression. Att känna sig deppig, i betydelsen att livet känns lite motigt, förekommer året om. Men det kan upplevas extra utmanande när våren kommer och man börjar se fram emot sol, värme och utomhusliv.

Annons

Årstidsbunden depression

En depression som dyker upp minst två år i rad under höst/vinter och försvinner under våren kallas årstidsbunden depression, eller SAD (seasonal affective disorder). Men den omvända varianten finns också.

– Forskningen har visat att årstidsbunden depression även inträffar under våren. Det vanligaste symptomet är nedstämdhet, men även ökat sömnbehov och ökad aptit förekommer.

Vetenskapen vet idag inte exakt vad som händer i hjärnan när vi drabbas av depression. Intensiv forskning bedrivs såväl i Sverige som internationellt, och orsakerna är ett samspel mellan biologiska faktorer och omgivningen.

– En teori föreslår att årstidsbunden depression orsakas av att den biologiska klockan går i otakt under årets mörka del.

Ljusterapins effekt på årstidsbunden depression är oklar

Det skulle betyda att symptomen kan lindras genom att tillföra extra (artificiellt) ljus under den mörkaste delen av året. Därför har man under flera decennier genomfört studier där personer med årstidsbunden depression behandlats med ljus.

Annons

– Förväntningarna på den här ljusterapin har varit mycket stora, men tyvärr har resultaten varit mycket blygsamma, varför nyttan med den här behandlingen fortfarande är osäker.

Men att ljusterapi med speciallampor inte verkar funka särskilt bra på patienter med årstidsbunden depression, betyder inte att friska människor inte mår bättre av ljus.

– Att vara ute i friska luften en solig vårdag upplever de flesta av oss som extremt positivt, men ljusbehandling till den som är deprimerad är inte tillräckligt dokumenterad.

Se också: 5 diffusa tecken på depressionBrand logo
Se också: 5 diffusa tecken på depression

Pandemins inverkan på vårt välmående

Covid 19-pandemin har pågått i över två år. I Sverige har vi sett ganska små förändringar i den psykiska hälsan under pandemins första år. Kvinnor, yngre och personer i riskgrupperna drabbas oftare av psykiska besvär. Men det som rapporteras på befolkningsnivå är något helt annat än vad en individ kan känna, enligt Lisa Ekselius.

Annons

– Många har fått uppleva att nära och kära blivit sjuka i, och kanske dött av covid-19. Andra har förlorat jobbet och fått problem med försörjningen. Det är utan tvekan så att väldigt många människor drabbats hårt i spåren av pandemin. Men människosläktet har en stark inneboende kraft och förmåga att klara påfrestningar och katastrofer.

Men hur påverkar det oss nu när pandemins omfattning minskar och vi i vår och sommar blir mer fria?

– Vad slutresultatet av denna katastrof blir återstår att se. Förhoppningsvis klingar viruset av i farlighet och vi kan leva som vanligt. Det tror jag får positiva effekter på den psykiska folkhälsan!

Och kom ihåg att om du är drabbad är du inte ensam, depression är vanligt.

– Minst 20 procent av befolkningen drabbas, en eller flera gånger, under livet, kvinnor dubbelt så ofta som män, säger Lisa Ekselius.

Då ska du söka hjälp

Att känna sig nedstämd och dyster ibland är en del av livet. Men när symptomen påverkar din förmåga att hantera vardagen bör du söka ­läkarhjälp för att ta reda på om du drabbats av en depression och vilken behandling som kan hjälpa dig.

Livsleda och självmordstankar ska alltid tas på största allvar, och är skäl för omedelbar hjälp. Det finns riktigt bra hjälp att få, och de allra ­flesta blir helt återställda.

Användbara telefonnummer:

Vid akut självmordsrisk och andra akuta ­psykiatriska problem: ring 112.

Vid hjälp för att hitta rätt vårdinstans: ­Vårdguiden, ring 1177.

Jourhavande präst: ring 112, dygnet runt.

Jourhavande medmänniska: 08-7021680, ­varje kväll och natt 21-06.

Mind Självmordslinjen: 901 01, dygnet runt.

Av: Ulrika Hermansson

Foto: TT

Annons