Vattkoppor som vuxen – är det farligt?
Här är allt du bör veta om vattkoppor: symtom, huskurer och vaccin.
Vattkoppor hos vuxna
De allra flesta smittas av vattkoppor som barn. Men om man inte fick det då så riskerar man att få det i vuxen ålder. Ju äldre man är desto besvärligare kan symtomen vara.
Vuxna får ofta fler utslag än barn och de kliar mer. Det kan också ta längre tid att bli frisk. I vuxen ålder kan vattkoppor till och med bli livshotande, även om det är sällsynt.
Viktigt att söka vård
Man löper något högre risk att drabbas av komplikationer som lunginflammation och har man dessutom ett mycket nedsatt immunförsvar kan man drabbas av hjärnhinneinflammation.
Det är bra att behandlas med virushämmande läkemedel för att förhindra ett allvarligt sjukdomsförlopp och 1177 Vårdguiden rekommenderar därför att man söker vård om man får vattkoppor och är över 18 år.
Vad är vattkoppor?
Vattkoppor orsakas av ett virus som tillhör gruppen herpesvirus och heter varicella-zostervirus. Sjukdomen känns oftast igen genom de vätskefyllda och kliande blåsorna i kombination med feber.
Efter genomgången infektion blir man immun mot vattkoppor. Man får det alltså bara en gång.
Så ser sjukdomsförloppet ut
När man smittas av vattkoppor kan det ta mellan tio och tjugo dygn innan man märker av de första symtomen. Sjukdomen börjar ofta med feber och värk i kroppen.
Dagen efter eller ett par dagar senare brukar det bildas röda utslag. De börjar ofta som röda prickar, som sen blir knottror och till slut blåsor med en genomskinlig vätska i.
Blåsorna spricker efter någon dag och det bildas då sårskorpor som trillar av efter några dagar. De flesta barn blir friska efter någon vecka eller två, men för vuxna kan det ta längre tid.
Blåsor på ovanliga ställen
Utslagen och blåsorna kan komma i omgångar eller så får man alla på en gång. En del får enstaka blåsor medan andra får dem över hela kroppen.
Det är vanligast att få blåsor på överkroppen, armarna och benen. Men man kan få dem varsomhelst på kroppen, även i munnen, halsen, underlivet och ögat. Om man får vattkoppor i luftrörens slemhinnor är det vanligt med hosta.
Symtom på vattkoppor
De här symtomen brukar vara vanliga vid vattkoppor:
Blåsorna kan bli infekterade
Om man kliar väldigt mycket på blåsorna kan huden bli infekterad av bakterier som kommer in i dem.
För att undvika detta är det viktigt att tvätta händerna och huden ofta samt att hålla den torr. Detta är också så man i ett första steg behandlar infektionen om den redan uppkommit. I en del fall kan man också behöva antibiotika.
Röd och öm hud samt varig vätska i blåsorna kan vara tecken på en hudinfektion i samband med vattkoppor. Febern kan också komma tillbaka.
Vaccin mot vattkoppor
Det finns vaccin mot vattkoppor som ger ett bra skydd. Vaccinet innehåller en liten dos försvagat vattkoppsvirus som gör att kroppen bygger upp antikroppar mot sjukdomen.
Just nu får man stå för kostnaden själv, men Folkhälsomyndigheten har påbörjat en utredning kring förutsättningarna för att införa vaccination mot vattkoppor i det allmänna barnvaccinationsprogrammet.
Vaccinet kan ges från nio månaders ålder och till alla som inte har nedsatt immunförsvar eller är gravida. Men det rekommenderas främst för medicinska riskgrupper.
Efter två sprutor är skyddseffekten god och biverkningarna är få. Får man vattkoppor trots vaccinering blir besvären betydligt lindrigare.
Hur smittar vattkoppor?
Viruset sprids via luften omkring den som är sjuk och om man till exempel hostar, nyser eller får hudkontakt. Vattkoppor är därför väldigt smittsamt.
Redan innan man får symtom kan man smitta andra. Det är därför vanligt att en hel förskolegrupp eller skolklass får vattkoppor samtidigt. Man kan fortsätta att smitta fram tills att alla vattkoppor torkat in och blivit sårskorpor.
Hur länge ska man vara hemma med vattkoppor?
När det gäller barn så har smittan ofta redan hunnit spridas på förskolan eller i skolan när någon fått vattkoppor.
Enligt Socialstyrelsens riktlinjer om smittor i förskola är det därför allmäntillståndet som får avgöra när barnet inte behöver vara hemma längre. Att hålla pigga barn hemma är inte meningsfullt, även om alla blåsor inte hunnit torka in.
Vuxna bör vara hemma tills alla blåsor blivit sårskorpor. Det är särskilt viktigt att undvika personer med ett nedsatt immunförsvar, till exempel som genomgått en organtransplantation eller cancerbehandling.
6 huskurer mot vattkoppor
Vattkoppor går över av sig själv, även om det för vuxna är bra att få virushämmande läkemedel. Det här kan du göra själv för att undvika infektion och lindra den besvärliga klådan.
1. Håll huden ren
Genom att tvätta huden med tvål och vatten undviker du att bakterier kommer in i vattkopporna så att de blir infekterade. Det kan hända om du kliar dig mycket.
2. Klipp naglarna
Om du klipper naglarna så minskar du risken för rivsår och därmed infektion.
3. Svalka
Kylbalsam, alsollösning eller svalt vatten kan lindra klådan. De förstnämnda finns att köpa receptfritt på apoteken.
4. Återfukta
Återfuktande hudkrämer kan göra att det åtminstone inte kliar extra för att huden är torr.
5. Bada med bikarbonat
Att ta ett bad och tillsätta bikarbonat i vattnet kan verka klådstillande.
6. Receptfria läkemedel
Det finns också en del receptfria läkemedel som kan användas mot klåda. Men läs noga på förpackningen om du ska behandla ett barn, ofta finns det en åldersgräns.
Bältros efter genomgången infektion
Vattkoppor får man bara en gång. Men därefter så ligger viruset kvar vilande i kroppen. Om det återaktiveras får man istället sjukdomen bältros.
Bältros kan man få när som helst, men det är vanligare hos vuxna. Man kan dock inte smittas med bältros av någon annan med bältros. Däremot kan man få vattkoppor av en person med bältros, om man inte haft det tidigare.
Källa: 1177 Vårdguiden, Folkhälsomyndigheten och John Hopkins Medicine
Foto: TT