Veronica, 38: "Jag kom inte ihåg vad en nyckel var"
Veronica Halléus jobbade som akutsjuksköterska när de första symtomen gav sig till känna.
– Jag fick svårt att sova, var jämt trött och ofta lättirriterad. Dessutom fick jag svårt att lära mig nya saker. Det var extremt olikt mig. Jag hade alltid haft lätt för att lära och dessutom komma ihåg det sedan. Nu började jag glömma lösenord till datasystemet på jobbet. Jag insåg att något inte stämde. Men jag kunde inte ta till mig det.
Läs också: Anna tog sig ur utmattningen: ”Berömmer mig själv när jag inte presterar”
Fler och fler symtom smög sig på, som magkatarr, suddig syn och högt blodtryck.
– Jag svimmade också flera gånger, utan anledning. Vad var fel? Jag gjorde ett antal undersökningar, utan resultat.
Till slut kom den stora kraschen.
– Då hade jag jobbat tre nätter i rad. När jag gick av bussen för att gå den sista biten hem kom jag inte ihåg var jag bodde.
På något sätt tog hon sig hem ändå.
– Jag skulle låsa upp dörren och tog upp nyckeln ur väskan. Och där stod jag. Jag förstod att nyckeln hade med dörren att göra. Men inte hur. Det var fruktansvärt skrämmande!
Precis då ringde Veronicas man, Pär, för att fråga hur hon haft det på jobbet.
– Jag kom inte ens ihåg vad han hette! Inte mina barn heller! Jag blev livrädd, bara grät och grät.
Pär kom genast hem – och skjutsade henne till psykiatrin någon dag senare. ”Herregud, du är fullständigt utbränd!” utbrast terapeuten till Veronica.
– Så fort jag hörde de orden accepterade jag läget omedelbart.
Det kommande året minns hon inte mycket av.
– Jag hade inga känslor, var bara så in i märgen trött. Jag sov, åkte till terapin och var med barnen. Min man tog hand om allt annat. Han har stöttat mig till hundra procent.
I terapin fick Veronica hjälp att förstå varför hon körde slut på sig själv.
Läs också: Isabel Boltenstern: Vi får aldrig ett fucking break
– Som sjuksköterska gör man ofta mer och mer, med allt knappare resurser. Man har ju med människor att göra, vill inte att de ska behöva lida. På köpet har man sönder sig själv.
Av terapeuten fick hon veta att många kvinnor över 30 som drabbas av utmattning har en outredd adhd- diagnos. Det var något som visade sig stämma in på Veronica.
– Det var många frågor som blev besvarade i och med det, som hur jag hade kunnat pressa mig så länge, trots alla stressymtom. När man har adhd har man ofta ett enormt inre driv.
Det är lätt att känna sig ganska ensam som utmattad.
Läs också: Jessica Almenäs efter utbrändheten: ”Minnet är allvarligt skadat”
– Jag vet vilka positiva effekter stödgrupper kan ge. Men när jag kollade runt fanns inga för utmattade. Därför bestämde jag mig för att starta en Facebook-grupp.
I dag, ett par år senare, har gruppen sammanlagt 16 000 medlemmar.
– Det är tydligt att det behövs en fristad där drabbade får möta varandra.
När sjukskrivningen var slut, 2014, vidareutbildade Veronica sig till specialistsjuksköterska med inriktning mot hälso- och sjukvård för barn och ungdomar.
– Jag behövde en nystart. Redan under anställningsintervjun till mitt nuvarande jobb var jag tydlig med att jag sätter strikta gränser. Och fick ett jättepositivt mottagande! Då visste jag att jag skulle trivas.
Karin Adelsköld: ”Skam att inte klara av livet”
Läs också: Karin Adelsköld om utmattningen: ”Det är en skam att inte klara av livet”
De senaste fem åren har antalet stressrelaterade sjukskrivningar i Sverige mer än tredubblats. Så här kan det inte fortsätta! Därför har MåBra startat kampanjen Den Dolda Stressen. Här kan du läsa om nyheter och forskning kring stress, få tips och råd för att stressa ner samt läsa inspirerande livsöden om kvinnor som tagit sig tillbaka från utbrändhet.
Vänd trenden på mabra.com/stress!