Vete, havre, korn eller råg – vilket sädesslag är bäst?
Många av oss äter havre till frukost i form av gröt, frukostflingor eller knäckebröd. Och det gör vi rätt i.
Havre innehåller mer och bättre proteiner än de andra sädesslagen, säger Margareta Nyman, professor vid Centrum för preventiv livsmedelsforskning vid Lunds universitet.
Det fina med havre är att den innehåller en speciell sorts fibrer närmast under skalet. De heter betaglukaner och kan lösas upp i vatten. Det är därför havregrynsgröt blir lite geléaktig när den kokas upp. Den här gelén gör att näringen tas upp långsammare i kroppen, vilket gör att man inte får en lika snabb blodsockerstegring. Då slipper du också de typiska dipparna som gör att du blir sugen på godis. Dessutom kan betaglukaner sänka måttligt förhöjda kolesterolvärden med upp till tio procent. Och det är framför allt det dåliga LDL-kolesterolet som påverkas.
– För att det här ska fungera måste du äta tre gram betaglukan per dag, säger Rikard Landberg, docent i livsmedelsvetenskap vid Sveriges lantbruksuniversitet.
Att få i sig tre gram är inte så svårt som det låter. Två portioner havregrynsgröt eller gröt på morgonen och så mathavre till middagsmålet räcker gott. För att den kolesterolsänkande effekten ska fungera gäller det att fibrerna blir geléktiga när de reagerar med vatten. Bröd på havremjöl går bort eftersom jäsningen oftast tar bort den här goda effekten.
Enligt Margareta Nyman verkar det som om korn har i princip samma hälsofördelar som havre, plus lite till.
– Även korn innehåller betaglukaner och är lika bra som havre på att sänka kolesterolet, säger hon.
Om korn först får gro och sedan torkas blir fibrerna extra nyttiga.
– När man äter det förädlade kornet bildas smörsyra i tjocktarmen som i sin tur förbättrar tarmhälsan. Det kan minska risken för metabola sjukdomar och insulinresistens.
Margareta Nyman berättar att tekniken som används är vanlig mältning, alltså samma teknik som vid ölframställning. Det som sker när kornet förvandlas till så kallad malt är att kornets kostfibrer blir mindre.
– Genom att använda mältat korn i maten kan vi kanske minska risken för inflammatoriska tarmsjukdomar som ulcerös kolit och Crohns sjukdom.
I dag äter vi cirka ett halvt kilo korn per person och år medan vi proppar i oss 55 kilo vete, främst vitt vetemjöl.
– Det är lite dumt att man mest använder vitt vetemjöl eftersom det innehåller mycket mindre fibrer. Det skulle vara bättre om man åt fullkornsvete, säger Margareta Nyman.
Att fullkornsvete är bättre än vitt vetemjöl är ett faktum.
– Visst innehåller vete mindre fibrer än de andra sädesslagen, men trots det har vete fått oförtjänt dåligt rykte, säger Margareta Nyman.
Rikard Landberg kan inte annat än hålla med.
– Men vi borde byta ut det vita vetemjölet till förmån för fullkornsvete, för då får vi ett skydd mot tjocktarmscancer, typ 2-diabetes och hjärt-kärlsjukdomar, säger han.
Förutom vanliga fibrer kan man också hitta så kallade fruktaner i vete, som har visat sig ha positiva effekter på bakterierna i tarmarna.
Är man däremot ute efter mesta möjliga fibrer hamnar råg i topp. Råg innehåller massor av olika sorters fibrer. Därför blir man mättare på råg än på andra spannmål.
– Vi tror också att råg kan ha en antiinflammatorisk effekt. Råg kan möjligen påverka genomsläppligheten i tarmen, vilket ger mindre inflammation och ett skydd mot hjärt-kärlsjukdom och typ 2-diabetes, säger Rikard Landberg.
Den som är drabbad av IBS gör dock bäst i att strunta i råg. Det beror på att råg innehåller en hel del fibrer som omvandlas till gas i tarmarna. Följden blir spänd och ömmande mage.
Bästa sädesslaget just nu, enligt forskarna
1. Korn
Kolesterolsänkande och bra för tarmhälsan.
2. Havre
Kolesterolsänkande. Glutenfri. Rik på protein.
3. Råg
Innehåller mest fibrer. Man blir mätt. Kan dock ge gasig mage.
4. Vete
Fullkornsprodukter av vete skyddar mot både tjock- och ändtarmscancer.
Av Maja Lundbäck