10 viktiga fakta om cancer alla bör känna till
Cancer skrämmer och berör. För många är det värsta som kan hända oss eller våra nära och kära. För de drygt 60 000 svenskar som varje år får cancer är mardrömmen verklighet. Man räknar med att minst var tredje person som lever i Sverige i dag kommer att få sjukdomen. Samtidigt överlever också allt fler eftersom behandlingarna blir allt effektivare. Cancer är inte alltid en dödsdom längre. Så hur rädd ska man vara – och finns det hopp om ett botemedel snart? Vi har ställt 10 frågor om cancer till sakkunniga på Cancerfonden. Här är deras svar!
1. Hur ska jag hantera alla cancerlarm? Det verkar som man får cancer av allt. Vad betyder till exempel en riskökning på 10 procent – är det mycket?
Larmen på löpsedlarna baseras ofta på enskilda studier av varierande kvalitet. För att med säkerhet kunna säga något om ökad cancerrisk krävs mer omfattande forskning än så. Och även om en riskökning är vetenskapligt säkerställd finns det väldigt stor variation i hur pass farligt det är för individen. Ibland kan riskökningen vara försumbar för den enskilde individen.
En riskökning på 10 procent innebär att du har 0,1 gånger högre risk att drabbas i jämförelse med de som inte har riskbeteendet. Exempelvis ökar rökning risken för lungcancer med 2000 procent. Det är 20 gånger högre risk att drabbas jämfört med en icke-rökare. Intag av 50 gram charkuterier om dagen (=1 korv) ökar risken för tjock- och ändtarmscancer med 18 procent. Det är 0,18 gånger högre risk att drabbas i jämförelse med de som äter mindre mängder. Sannolikheten för individen att drabbas av cancer på grund av rökning är betydligt mycket större än att man skulle drabbas på grund av intag av charkuterier. Men självklart är risk alltid en risk och varje cancerfall är ett cancerfall för mycket, så på befolkningsnivå kan även mindre förändringar göra stor skillnad.
2. Hur stor del av alla cancer beror på slumpen?
Det är mycket svårt att säga och den biologiska oturen kan vi inte göra något åt. Det vi däremot kan påverka är våra levnadsvanor. Stora befolkningsstudier visar att de som lever hälsosamt, det vill säga inte röker, är måttliga med alkohol, äter hälsosamt, är fysiskt aktiva och har en sund vikt genom livet får cancer i mindre utsträckning. De drabbas inte heller lika ofta av hjärt-kärlsjukdom, typ2 diabetes och KOL.
3. Hur stor betydelse har livsstilen?
Minst en tredjedel av all cancer går att förebygga genom hälsosamma levnadsvanor, vilket innebär att vi i Sverige skulle kunna undvika 20 000 cancerfall per år genom att leva sundare. Samtidigt finns det inga garantier och en enskild person ska aldrig skuldbeläggas för att ha fått en cancersjukdom genom ”fel” livsstil.
4. Är det sant att socker orsakar cancer?
Nej, det finns inga entydiga bevis för att socker i sig är cancerframkallande. Däremot ökar sockerrik dryck som läsk och saft risken för fetma och övervikt – och det ökar risken att drabbas av cancer. Fetma och övervikt är faktiskt den största påverkbara riskfaktorn efter rökning.
5. Vad kan jag säga till en person som precis har fått cancer?
Det viktiga är att säga något. Du kan fråga personen om hen vill prata om det och respektera det svar du får. Ibland ändras behovet av att berätta om sin situation med tiden som går. Dra dig inte undan av rädsla för att säga fel.
6. Hur mycket måste jag träna för att förebygga cancer?
Fysisk aktivitet minskar risken för flertalet cancerformer. Motion gör det också lättare att hålla en hälsosam vikt som i sin tur minskar risken ytterligare. Sitt mindre och rör på dig minst 2,5 timmar i veckan så att pulsen höjs. All rörelse räknas och ju mer du rör dig desto bättre är det. De cancerformer som påverkas tydligast av fysisk aktivitet är bröstcancer, tjock- och ändtarmscancer och livmoderkroppscancer.
7. Hur nära är forskarna ett botemedel?
Eftersom cancer är ett samlingsnamn på 200 olika sjukdomar finns det inte ett svar på den frågan. Behandlingen ser olika ut för olika cancersjukdomar. Det är fullt möjligt att vi snart kan utrota livmoderhalscancer tack vare allmän screening och vaccination mot HPV-virus. Överlevnaden för till exempel bröstcancer har också ökat. Den har gått från mindre än 60 procents överlevnad i början av 1980-talet till nästan 85 procents överlevnad idag. När det gäller cancer i bukspottskörteln är tyvärr prognosen lika dyster nu som för 20 år sen. Tack vare forskningens framsteg överlever i dag två av tre som får cancer. På 1950-talet var det en av tre. Cancerfondens mål är att färre ska drabbas och fler överleva.
8. Hur mycket alkohol kan jag man dricka utan att öka risken för cancer?
Den stora riskökningen för flera cancerformer kommer vid en relativt hög konsumtion. Men när det gäller bröstcancer ökar risken redan vid ett glas per dag och växer sedan successivt med ökat intag. Omkring fem procent av all bröstcancer orsakas av alkohol.
9. Är väntetider och cancervård likvärdig oavsett var i Sverige jag bor?
Nej, tyvärr är det stora skillnader på väntetider mellan olika delar av Sverige. Cancerfonden arbetar för att bostadsorten inte ska avgöra hur snabbt man får vård.
10. Vad ska jag göra för att upptäcka cancer så tidigt som möjligt?
Det allra viktigaste är att du som kvinna går på mammografiundersökning och gynekologisk cellprovtagning när du blir kallad. Om du bor i en region där det finns tarmcancerscreening så bör du även vara med i den. Du kan även ge akt på födelsemärken som förändrar sig, börjar blöda eller klia, sår som inte läker, knölar som du inte vet anledningen till, heshet mer än tre veckor eller hosta som inte har samband med förkylning, blödningar utan känd orsak, långvarig feber eller ofrivillig viktnedgång. Om du har några av dessa symtom så ta kontakt med din vårdcentral för ett besök.
På cancerfonden.se finns mer evidensbaserad information om hur du kan minska risken att få cancer.
Foto: TT
Läs mer:
Kan viss mat ge cancer? Experten svarar
Nadira: Jag fick cancer när jag var gravid
Experten: Snart är cancer som vilken kronisk sjukdom som helst