Fjädrar, maneter och insekter – det här äter vi i framtiden

En del pekar ut insekter som basföda framöver. Men redan i dag får vi faktiskt i oss insekter – utan att tänka på det. Detta eftersom löss används som färgämne i till exempel godis. Och mer insekter lär det bli. De har redan nu börjat larva in sig på finkrogarna, bland annat i form av insektsburgare, mousse på mal och dessert med myrkräm.

Hittills har Livsmedelsverkets lagstiftning satt käppar i hjulen för den som vill sälja insekter som mat, något det dock ska bli ändring på 2018.

Läs också: Hur äter vi 2018? Här är nya 7 mattrender

I väntan på de nya lagarna söker forskare i stället mat i havet: I Sverige provodlar företaget Seafarm makroalger, ett slags brunalg, som kan användas i grytor, i stället för stenbitsrom eller malas ner till mjöl som man bakar algknäcke av. I Norge har maneter dragit till sig forskarnas blickar och smaklökar. Maneter ska ha en neutral smak och en konsistens som påminner lite om gummi, därför kan de passa som ersättning för kött i grytor och sallader.

Ta vara på maten

Men det är inte bara ”nya” livsmedel som kan bli ett alternativ i framtiden, utan även gamla livsmedel som egentligen skulle hamnat i soporna. Gammalt bröd, potatisskal, skrumpna rotfrukter och övermogna bananer, till exempel.

Läs också: Larvpulver, labbkött och majrova – här är framtidens mat

– Vi slänger omkring 130 kilo matavfall per person och år i Sverige. Mycket av det vi slänger går faktiskt att använda, trots att det kanske passerat bäst före-datum. Tyvärr är vi rädda att vi ska bli sjuka, helt i onödan. Lukta, smaka och titta på maten innan du slänger den, säger forskaren Karin Östergren, som också är adjungerad professor vid Institutionen för Livsmedelsteknik på Lunds tekniska högskola.

Hon nämner bröd som blivit torrt som ett exempel. Genom att rosta eller värma det i ugnen en stund blir det fräscht igen. Samma sak med grönsaker och rotfrukter som blivit lite skrumpna – rosta dem i ugnen, så blir de fullt ätliga.

Läs också: Så mycket insekter får vi i oss genom maten per år

– Och i stället för att slänga potatisskal kan man göra chips av dem i ugnen. Men tänk på att skalen behöver vara ganska tjocka för att det ska fungera.

Karin Östergren är inte lika säker som andra experter på att insekterna kommer att få ett stort genombrott i Sverige.

– Det finns bättre alternativ, säger hon. I dag är det trendigt att vara kreativ för att ta vara på jordens resurser och ett sätt är att ta tillvara mat vi annars skulle slängt.

Dagens rätt på nytt sätt

Insekter – det finns ungefär 2 000 ätbara insekter i världen. Måltidsekologen Ola Albrektsson vid Örebro universitet har undersökt hur vissa av dem smakar och kommit fram till att myran upplevs som syrlig, mjölmasken har ett inslag av spannmål och hussyrsan ett inslag av grönsaker.

Fågelfjädrar – är rika på protein, och forskare i Lund har tagit fram en metod för att spjälka protein från fjädrarna så att de blir ätliga. Första steget är att omvandla de miljontals ton med fjädrar som dumpas som slakteriavfall till djurfoder. På sikt kan de även hamna på våra tallrikar.

Rapsfilé – efter att man gjort rapsolja kvarstår en knäckebrödsliknande rest med mycket proteiner. Forskare håller nu på att utveckla ett livsmedel som på sikt kan utmana soja och quorn i frysdisken.

Gamla, övermogna bananer – har blivit till chips och mjöl i experiment på Lunds universitet.

Sopor – fenomenet dumster diving innebär att man letar efter kasserad mat i sopcontainrar utanför livsmedelsaffärer. En hemmavariant är att ta vara på matavfallet och återanvända det, till exempel genom att göra chips av potatisskal eller använda ”fula” frukter i smoothies.

Överbliven restaurangmat – redan nu finns det flera appar som tipsar om lunchrätter som blivit över och som restaurangerna säljer till rabatterat pris. Karma och ResQ Club är två av dem.

Foto: IBL