11 symptom på hjärtsvikt som alla bör känna till
Hjärtat hos en vuxen person slår cirka 94 000 slag om dygnet. Och vi tänker sällan på det – tills det plötsligt inte slår som det ska längre, och det blir det ENDA man kan tänka på.
För hjärtat är kanske det viktigaste organet vi har. Utan hjärta skulle inte blod pumpas runt i kroppen och muskler och celler skulle inte få syre och energi och skulle börja dö.
Och den som bryr sig om sitt hjärta gör rätt i att prioritera motion, mat, vikt, stress och sömn – på så sätt kan man minska risken för hjärt-kärlsjukdom. Men det är ingen garanti för friskhet och långt liv. Flera hjärtsjukdomar kan vi drabbas av ändå.
En av dessa är hjärtsvikt. Varje år insjuknar omkring 30 000 svenskar, ungefär lika många kvinnor som män och i alla åldrar, även om det är vanligast hos äldre.
Vad är hjärtsvikt?
Hjärtsvikt innebär att hjärtmuskeln inte längre orka pumpa ut blodet i kroppen ordentligt. Precis som med resten av kroppens muskler blir hjärtmuskeln starkare när vi tränar den, och svag om den aldrig får jobba. Men hjärtmuskeln kan också bli stel av vissa andra kroppsliga problem, sjukdomar, eller av hög ålder.
Det som då händer i kroppen är att blodtrycket i hjärtat ökar, men när det inte orkar pumpa ut blodet kommer mindre syre fram till kroppens celler.
Olika typer av hjärtsvikt
Det finns fyra olika typer av hjärtsvikt man kan råka ut för. Den första kallas systolisk hjärtsvikt, vilket hälften av de sviktdrabbade patienterna lider av. Det beror på förstorad vänsterkammare med försämrad pumpförmåga som följd.
Diastolisk hjärtsvikt får den med ”stel” hjärtmuskel, och drabbar oftast äldre personer. Vid den här formen kan hjärtat pumpa normalt, men det är problem vid fyllnadsstadiet, antagligen för att kammarväggen tappat elasticitet i kombination med förstorad vänsterkammare.
Akut hjärtsvikt är ett livshotande tillstånd. Det kan uppstå efter en hjärtinfarkt eller hjärtrusning, när tillståndet inte förbättras och trycket på hjärtat blir så stort att det börjar samlas vätska i lungorna. Detta kan i värsta fall leda till lungödem och kardiogen chock, som innebär extremt dålig pumpförmåga samt väldigt lågt blodtryck.
Kronisk hjärtsvikt är också en diagnos, som innebär att man behöver behandling livet ut, och ibland även en inopererad defibrillator eller sviktpacemaker.
Symptom på hjärtsvikt
Här är några sätt som hjärtsvikt kan visa sig:
- Trötthet och mindre ork.
- Andfåddhet som uppstår lätt.
- Svullnad i anklar och ben.
- Magont och kanske svårigheter med att äta.
- Hjärtklappning.
- Svårigheter att sova plant.
- Ökar behov av att gå upp och kissa på natten.
Dessa symtom vid svår hjärtsvikt kan vara livshotande:
- Stor trötthet.
- Kraftig andnöd och rosslande andning.
- Trånghetskänsla, eller bröstsmärtor.
- Du blir kallsvettig och får hjärtklappning.
Ett problem är att många äldre förväntar sig att vara tröttare, bli lättare anfådda och få svullna ben – vilket gör att de inte alltid får sin hjärtsvikt upptäckt i tid.
Varför får man hjärtsvikt?
Vid hjärtsvikt ligger ofta en annan hjärtsjukdom bakom. Förutom hög ålder kan hjärtsvikt bero på bland annat kärlkramp, hjärtinfarkt, högt blodtryck, fel på hjärtats klaffar, rytmrubbningar eller kardiomyopati (sjukdom i hjärtmuskeln).
Det kan också bero på en annan sjukdom som påverkar ovan nämnda hjärtsjukdomar, till exempel ett missbruk av droger eller alkohol, diabetes, lungsjukdom eller blodbrist.
Risken för hjärtsvikt ökar också för den som har ett hjärtfel och drabbas av sköldkörtelsjukdom, någon typ av inlagringssjukdom (exempelvis amyloidos och sarkoidos) eller blir gravid. Hjärtsvikt kan också vara en bieffekt av läkemedel som cytostatika och psykofarmaka.
Misstänker du att du kan lida av hjärtsvikt eller någon annan hjärtsjukdom? Sök läkarvård direkt.
Källor: Hjärt-Lungfonden, 1177 vårdguiden Foto: TT
…
Läs mer: