Fråga läkaren Smärta och värk Sköldkörteln Högt blodtryck Förkylning Täta bröst Om MåBra

Experten i Ätstört: ”Många söker inte hjälp för sina ätstörningar”

04 apr, 2022
Professor Ata Ghaderi/kvinna som petar i sin mat
De flesta med ätstörningar söker inte hjälp för dem. Många för att de inte ser sina problem, de normaliserar sitt beteende. Ata Ghaderi, professor i psykologi och en av experterna i Svt-programmet Ätstört, förklarar mer!
För att spara den här artiklen måste du vara inloggadLogga in på ditt kontoellerSkapa ett konto kostnadsfritt
Annons

I dokumentären Ätstört i SVT får vi följa fem personer som på olika sätt jobbar på att ta sig ur ätstörningar. Ett stort problem när det gäller ätstörningar är att många inte söker hjälp, trots att hjälpen finns att få.

Det finns siffror som visar på att bara en fjärdedel av alla personer som har ätstörningar söker hjälp för dem. Men eftersom mörkertalen är stora så är det svårt att veta hur många det egentligen rör sig om.

Se även: Bianca Ingrosso om att leva med bulimi

Bianca Ingrosso berättar om bulimi - se klippet från Wahlgrens värld härBrand logo
Bianca Ingrosso berättar om bulimi - se klippet från Wahlgrens värld här

Professor Ata Ghaderi: Ätstörningar är vanliga – ta hjälp

En av experterna i programmet Ätstört är Ata Ghaderi, professor i psykologi på Karolinska institutet och specialiserad på ätstörningar.

Det viktigaste han vill att alla ska veta om ätstörningar är just att man faktiskt kan få hjälp.

Annons

– Jag vill att alla ska veta att ätstörningar är vanliga, att det finns behandlingar mot dem och att man kan bli frisk, säger Ata Ghaderi.

Men för att bli frisk kan man absolut behöva ta hjälp av vården. Gärna så tidigt som möjligt när man får problemen.

Det går inte att säga ”nu ska det här aldrig mer hända”.

Väldigt många söker aldrig hjälp för sina ätstörningar

– Många söker inte hjälp för sina ätstörningar. Ett av de stora hindren, som gör att folk inte söker hjälp, är att man inte tror att problemen är tillräckligt stora, berättar Ata Ghaderi.

– Man normaliserar problemen. De allra flesta har lite små bekymmer med sitt förhållningssätt till mat eller kroppsuppfattning. Vid ätstörningar blir det stora bekymmer. Problemet i ätstörningens natur är att det här normaliseras, gränserna blir lite flytande. Man tänker att ”de flesta har det som jag”.

Det kan vara svårt att veta när man ska söka hjälp, speciellt om man själv inte inser att det faktiskt är ett problem.

Annons

Då ska du söka hjälp för ätstörning

– Man ska söka hjälp när det påverkar ens livskvalitet. Om man får svårt med fokus eller vardagslivet blir lidande. När större delen av dagen kretsar kring vikt och figur ska man söka, så ska det inte vara!

Det kan också handla om att livet handlar mest om mat. Man kanske tappar kontrollen emellanåt och fastar eller bantar. Eller påverkas av sina tankar kring vikt i sociala sammanhang.

Är man osäker på om man har sådana problem att man behöver hjälp så säger Ata Ghaderi att man inte ska tveka, att man absolut ska söka.

– Den bedömningen behöver de professionella göra. När man känner att något inte är bra så är det bättre att söka. Ibland kan man få tips och råd som man kan komma vidare av på egen hand. Ibland handlar det om större problem och då kan man få hjälp med behandling.

De som söker hjälp för ätstörning väntar ofta flera år

Väldigt många som har ätstörningar söker aldrig hjälp. Men en del får antingen hjälp att ta steget in i vården, till exempel av föräldrar, eller söker efter en längre tid hjälp på egen hand.

Annons

– Då finns olika anledningar till att man tar det steget. Men ofta tar det väldigt lång tid innan man söker hjälp. Man håller det ofta hemligt under lång tid. Man räknar med att det i genomsnitt tar åtta år vid bulimi och fjorton år vid hetsätningsstörning innan man söker hjälp.

Att man till slut gör det kan till exempel bero på att man börjar få olika problem med kroppen. Vid det laget har man ofta gått och lidit länge, i onödan.

– När man söker hjälp är det lite olika vad som händer. Tyvärr kan vården vara olika beroende på vart man kommer. Men känner man inte att man får hjälp så ska man inte ge upp. Man ska ta sig till en specialist som gör en adekvat utredning.

Ätstörningar börjar ofta tidigt i livet

Ätstörningar börjar ofta tidigt i livet. De kan triggas igång av olika faktorer, till exempel större förändringar, eller av stress. Man vet också att gener spelar in.

– Vi vet att det finns genetiska komponenter, men inte exakt vilka gener det handlar om än.

Forskningen för att förstå ätstörningar fortsätter.

– Det går inte att peka exakt på vad som orsakar ätstörningar men det är en kombination av genetik och psykosociala faktorer.

Ätstört är en serie i tre delar. Den finns på SVT Play och sänds i SVT1, första avsnittet sänds den 7 april.

Höga pressen gör att många unga idrottare utvecklar ätstörningar

Misstänker du att du eller någon du känner har en ätstörning?
Hit kan du vända dig för hjälp:

Foto: Privat/TT

Annons