Forskare kommer allt närmre olika botemedel mot cancer
Redan om några år kan det finnas ett universalvaccin mot cancer. Men då handlar det inte om vaccin i förebyggande syfte som vi kanske är vana vid. Utan en slags terapeutiskt vaccin som behandlar cancer tillsammans med immunterapi.
Vaccinet UV1, testas nu på patienter med hudcancer, mesoteliom (en tumör i lungor eller lungsäck), äggstockscancer och cancer i huvud och hals. Studier genomförs i flera olika europeiska länder, bland annat Sverige.
Se också – myter och fakta om vaccin, experten reder ut.
Men samtidigt som det här vaccinet har visat sig kunna bli framgångsrikt jobbar forskare världen över parallellt med andra, både förebyggande och botande.
Detta med målet att bekämpa olika cancerformer, precis som man till viss del är på väg att göra med HPV-vaccinet som förebygger livmoderhalscancer.
Vaccin mot utvecklad livmoderhalscancer
Men för de som drabbas av livmoderhalscancer hjälper inte det förebyggande vaccinet. Därför har forskare gjort försök med ett vaccin som fungerar som en behandlingsmetod istället.
Det nya vaccinet, tipapkinogen sovacivec, utnyttjar HPV-virusets egna gener för att leda immunförsvaret till tumören. Försök med vaccinet på människor har visat att det skulle kunna fördubbla patientens chans att överleva, rapporterar Illustrerad vetenskap.
Tidigare vacciner har varit fokuserade på att känna igen detaljer. Till exempel att lära sig känna igen ett protein på cancercellen så att det angriper när det stöter på proteinet. Men det här vaccinet baserar sig istället på den lilla bit dna i cancertumören som producerar proteinet. Det gör att kroppen lär sig känna igen cancercellerna på ett bredare plan.
Om allt går enligt planerna kommer det terapeutiska HPV-vaccinet ut på marknaden om fem år. Men man behöver fortfarande utreda varför det kan bota vissa patienter och andra inte.
Vaccin mot tumörer i lungorna
En forskargrupp har nyligen lyckats ta fram ett vaccin mot cancer som inte angriper friska celler utan direkt attackerar cancercellerna i en tumör. Studien har publicerats i Nature communications och visar lovande resultat på möss, med bland annat lungtumörer.
Det här vaccinet använder ett modifierat virus, onkolyptiskt virus. Det följer samma princip som immunterapi, men bekämpar cancern dels genom att stärka immunförsvaret och dels genom att attackera och döda cancercellerna direkt.
Nackdelen är dock att vaccinet behöver anpassas efter varje enskild patient. Men det blir samtidigt skonsammare än till exempel strålning och kemoterapi som ju också dödar kroppens friska celler. Men det är ännu för tidigt att säga hur det skulle fungera på människor.
Vaccin mot tarmcancer
Det finns också en metod som kallas för t-cellsterapi som utvecklats för att försöka gå runt att både cancerceller och patienter är väldigt olika.
T-celler är en del av immunförsvaret och kan hitta och döda cancerceller. I den här typen av vaccin tar man vara på patientens egna t-celler, odlar upp dem i massor, och injicerar sedan dem.
Studier på tarmcancer visar att den här behandlingsformen fördubblar chansen att patienter överlever längre än två år.
Vaccin mot lymfom och leukemi
Nyligen har forskare också lyckats modifiera de receptorer på t-cellernas yta som identifierar cancerceller. De kan utformas så att t-cellerna lär sig att fokusera på flera av cancercellernas kännetecken och inte bara ett.
Metoden kallas CAR-T-cellterapi och har visat sig särskilt bra för behandling av cancertyper som inte bildar stora tumörer.
De första vaccinerna av den här typen har godkänts för behandling av lymfom och leukemi. Nästa steg är att få metoden att fungera mot cancerformer som bildar stora tumörer.
Vaccin mot malignt melanom, lungcancer och njurcancer
Förut visste nog inte lika många vad det var, men i och med coronaviruset så är antikroppar på mångas läppar. I cancerforskningen har man sett att antikroppar kan vara effektivt som vaccin.
Om de får verka fritt stänger cancercellerna av immunförsvaret genom att trycka på två kontakter på t-cellernas yta. Men genom att blockera de här kontakterna med två antikroppar upphävs den här avstängningen och immunförsvaret kan gå till angrepp mot cancercellerna.
Vaccinet med antikroppar har testats på patienter med malignt melanom samt lung- och njurcancer med goda resultat. Och upptäckten av antikropparna belönades 2018 med Nobelpriset i medicin.
Styrkan i angreppet är dock ett bekymmer, kvar lämnas nämligen ofta ett hål efter tumören när den bekämpats. Det kan i sig också vara förödande.
Källa: Illustrerad vetenskap
Foto: TT