Britt: Min smärta satt i hjärnan – inte i ryggen
Ont i ryggen? Problemet kan sitta i hur du rör dig. Britt tränade sin hjärna till ett nytt rörelsemönster med Feldenkraismetoden – och blev fri från sin långvariga ryggvärk!
– Det ligger i släkten, vi har dåliga ryggar i min familj. Och så har jag jobbat som sjuksköterska i många år. Tunga lyft har inte gjort det hela bättre, konstaterar Britt Johansson.
I många år gick hon med ryggvärk, accepterade den som en del av livet. För fyra år sedan blev det plötsligt värre. Då hittade Britt sjukgymnasten Camilla Sveinbjarnarson som också är utbildad feldenkraispedagog.
– Jag hade hört talas om att Feldenkraismetoden påverkar kroppshållning och balans och tänkte jag att den vore bra för mig. Vid första besöket fick jag berätta vad jag längtade efter att kunna göra: vända mig i sängen utan att vakna av smärtan och promenera utan att ”se ut som en 80-åring”.
Britt fick ligga på en slät brits. Behandlingen var mjuk och behaglig med små rörelser och lätta tryckningar. När hon gick därifrån kände hon lust att promenera, låta fötterna få kontakt med marken. Hon skrev i sin dagbok: ”Såå underbart! Det känns som en kroppens meditation. Tänk att det kunde kännas så bra efter bara ett tillfälle.”
– Sju behandlingar senare klev jag i och ur bilen utan problem, sov på vänster sida och gick i trappor, utan stark smärtstillande medicin som jag fått utskriven i massor.
Britt har gått både på individuella lektioner och i grupp.
– Jag har lärt mig att använda ”skelettet” på ett vilsamt sätt. Förr utsatte jag kroppen för rörelser som inte kändes bra. I dag skulle jag till exempel aldrig sitta kvar i en obekväm ställning. Nu är jag verkligen medveten om hur jag rör mig.
Det här är Feldenkraismetoden
Feldenkraismetoden utvecklades av ryske fysikern och judofantasten Moshe Feldenkrais. I 30-årsåldern skadade han sitt knä så svårt att han fick problem att gå. Då kombinerade han sitt kunnande i fysik och judo med österländska influenser och sitt intresse för små barns rörelsemönster till en metod. Och efter en tids träning kunde han gå igen utan smärta.
Feldenkraismetoden bygger på den grundkunskap om de ursprungliga rörelserna vi har som barn. Med hjälp av ett system av enkla rörelser lär man sig som vuxen att på nytt förstå hur kroppen ska fungera.
Den som till exempel har ont i ryggen skyddar sig mot smärtan genom att omedvetet begränsa rörelserna. Till slut ger det nya stelare rörelsemönstret upphov till nya problem och smärtor.
– Många söker sig till Feldenkraismetoden när inget annat hjälper. Jag har många klienter med långvariga smärtsymtom. Jag önskar att de kom tidigare, säger feldenkraispedagog Camilla Sveinbjarnarson.
Så går det till
Rörelserna anpassas efter varje individs problem.
– Vid första mötet tittar jag på rörelsemönstret för att förstå hur just den här personen rör sig. Sedan försöker vi hitta alternativa sätt att röra sig.
Oftast räcker fem besök för att veta om det fungerar. Då görs en utvärdering och man bestämmer fortsatt behandling. Har man en kortvarig smärta kan ett par lektioner till räcka. Men har man haft ont länge kan man behöva gå ett par år. Det handlar om att bryta vanor och det kan ta tid.
– När behandlingen är klar har man verktyg att använda hemma. De flesta blir trygga av att själva kunna påverka värken. En del kommer tillbaka ett par gånger per år för ”påfyllning”. Man kan också gå på grupplektioner, säger Camilla Sveinbjarnarson.
Christina Schön-Ohlsson, sjukgymnast och feldenkraispedagog, har skrivit en doktorsavhandling på Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet om så kallat sensomotoriskt lärande, SML, där hon utgår från Feldenkraismetoden. Forskningen bygger på en objektiv mätmetod som visat att personer med ryggvärk begränsar sitt rörelsemönster. Genom SML har de lärt sig släppa onödig muskelspänning och på så vis blivit av med värken.
– Idén är att problemen vid ryggvärk inte sitter lokalt i muskler och leder utan i nervsystemet och hjärnan, säger Christina Schön-Ohlsson.
I en studie ingick personer som haft ryggvärk i åtta år. Deras rörelsesnabbhet och smidighet mättes före, direkt efter och ett år efter att de deltagit i SML. Träningen normaliserade deras rörelsemönster och resultatet höll i sig även ett år efteråt.
I en andra studie delades patienter med långvarig ryggvärk in i två grupper. Ena gruppen fick anpassad fysisk träning, den andra fick SML. Resultat: SML-gruppen kände att de nu själva kunde klara sina ryggbesvär, medan de i den andra gruppen fortfarande tyckte att de behövde experthjälp.
– Kärnan i sensomotoriskt lärande är just att själv förstå sin kropp och sina rörelser och känna att man kan påverka sin situation, säger Christina Schön-Ohlsson.
Av: Kristina Rosenberg
Bild: Kimmie Persson