Mia fick denguefeber: "Smärtan skar rakt in i skelettet"
För gymnastikledaren Mia slutade en vinter i Thailand med en sex månader lång plåga...
Denguefeber har i Europa hittats i Kroatien, Frankrike, Italien, Tyskland, Spanien och Portugal. Där förekommer tigermyggan som kan sprida smittan. I Sverige rapporterades de första fynden av tigermygga sommaren 2023.
– Det var myggägg i två plantor som hemresande från Spanien tagit med sig. När äggen kläcktes så kunde larverna artbestämmas till tigermygga. Det var lite oväntat att de kommit hit som bagage på ett flygplan. Tigermyggan sprider sig oftast genom att lifta med exempelvis lastbilar och husbilar, säger Rolf Gustafson, docent i infektionssjukdomar och specialist i klinisk immunologi.
Så utbredd är denguefebern
Hälften av jordens befolkning lever i områden där det finns risk att smittas av denguefeber. Uppskattningsvis drabbas 390 miljoner personer per år. Cirka 500 000 av dessa behöver sjukhusvård och minst 21 000 avlider.
Liten risk att drabbas i Europa
Rolf Gustafson påpekar att det sannolikt bara är en tidsfråga innan tigermyggan lyckas etablera sig i Sverige. Men säger att utvecklingen i Europa är svår att bedöma.
Klimatförändringar i kombination med riklig nederbörd och eventuella översvämningar gynnar förekomsten av olika myggarter, inklusive tigermyggan.
– I dagsläget bedöms risken så liten att drabbas i Europa att något skäl att vaccinera sig inte finns. Skulle ett plötsligt utbrott inträffa någonstans blir det en annan bedömning. I så fall lär det rapporteras i media, säger Rolf Gustafson.
Smittspridningen varierar
De allra flesta svenskar som drabbas av denguefeber har smittats i Thailand eftersom det är ett vanligt resmål. Cirka 100–200 svenska resenärer diagnostiseras årligen med sjukdomen.
– Hur stor risken är att smittas under semesterresan varierar då perioder med lägre smittspridning kan följas av större utbrott. Därför är det viktigt att i god tid inför avresa konsultera en vaccinationsmottagning för att få reda på det aktuella smittläget på resmålet och diskutera lämpliga vaccinationer, säger Rolf Gustafson.
Spridning och symtom
Viruset som ger denguefeber sprids från människa till människa via mygg. Det är samma myggart som också kan sprida gula febern, zika och en infektion som heter Chikungunya. Översvämningar, som en konsekvens av pågående klimatförändringar med åtföljande vattenansamlingar, leder till att fler mygg kan kläckas och på så sätt ökar smittspridningen.
Vanliga symtom på denguefeber är plötslig hög feber, kraftig huvudvärk, smärta bakom ögonen, muskelvärk, ledvärk, hudutslag och blödningar i huden. Vid en svår infektion kan man även drabbas av svåra buksmärtor, allvarliga blödningar och/eller läckage av blodplasma från blodkärlen med risk för att drabbas av cirkulationskollaps.
Källa: Rolf Gustafson
Blir ofta värre andra gången
Det finns fyra olika varianter av virus som orsakar denguefeber. Om man tidigare smittats av en variant så riskerar man att bli allvarligt sjuk om man senare drabbas av en annan.
Cirka 80 procent av alla som smittats av denguefeber får inte några, eller mycket lindriga, symtom. Därför vet man oftast inte om att man tidigare smittats och att man då kan löpa risk att bli svårt sjuk nästa gång man reser till ett land där infektionen finns.
– Enda möjligheten att säkerställa om man tidigare smittats är via ett blodprov där man analyserar förekomsten av antikroppar mot viruset som tecken på genomgången infektion, säger Rolf Gustafson.
Riskgrupper för svår sjukdom
Rolf Gustafson berättar att de som har en ökad risk att bli svårt sjuka är spädbarn, äldre, gravida, överviktiga, personer med ökad blödningsbenägenhet på grund av sjukdom eller läkemedelsbehandling samt personer med kronisk sjukdom, som diabetes mellitus, hjärt-kärlsjukdom och lever-, njur- eller hjärtsvikt.
Vid lindrig infektion räcker det med vanlig egenbehandling mot feber och kroppsvärk. Vid allvarlig sjukdom med blödningar och/eller cirkulationskollaps behövs sjukhusvård, ibland intensivvård. Enligt Rolf Gustafson finns inga studier som visar att en ändring av livsstilen, som en omläggning av kosten, skulle förkorta symtomen vid denguefeber.
Vaccin mot denguefeber
Det finns ett relativt nytt vaccin mot denguefeber i Sverige. Grundvaccinationen omfattar två doser med tre månaders mellanrum. Ännu vet man inte hur länge skyddet sitter i.
Personer som tidigare haft en dengueinfektion har efter andra dosen visat sig få god skyddseffekt mot alla fyra virustyper under minst ett år, och personer som inte tidigare haft denfuefeber god skyddseffekt mot två av typerna under samma tidsperiod.
Vaccination kan vara aktuellt för den som ska vistas en längre tid i länder där denguefeber är vanligt. Men beslutet bör tas efter diskussion med läkare. Vaccinet ges vid vaccinationscentraler och man får stå för kostnaden själv (cirka 1700–2000 kronor per dos).
Vaccinet kan ges från fyra års ålder och är viktigt att beakta om man tidigare har haft en dengueinfektion. Man bör ej vaccineras vid graviditet, amning, pågående infektion med hög feber, immunbrist eller allergi mot någon beståndsdel i vaccinet.
Efter vaccinering kan man känna sig hängig och få huvudvärk, trötthet, muskelvärk och feber i några dagar. Lokal ömhet på stickstället är också vanligt. Någon vecka efter vaccinationen kan man få liknande symtom igen under några dagar.
Även som vaccinerad bör man försöka undvika myggbett i tropiska och subtropiska länder då mygg även kan sprida andra smittor.
Källa: Folkhälsomyndigheten
Mia insjuknade i denguefeber
Den thailändska ön Koh Lanta var i flera år familjen Eriksson Holsts hemort på vintrarna. Härifrån skötte Mia sina verksamheter Lidingö Gymnastikskola och Lidingö Pilates & Yoga Center på distans, hon höll yogaklasser och barnen gick i svenska skolan.
Det var ett behagligt liv i ett härligt klimat. Vad som var mindre härligt var ett år när familjen skulle resa hem till Sverige igen och Mia insjuknade akut.
– Vi stannade några nätter i Hong Kong och jag fick fruktansvärt ont i huvudet och i magen. När jag gick på toaletten under natten rasade jag ihop, jag hade väldigt hög feber.
Familjen hade lovat barnen att gå på Disneyland och Mias man köpte dunderpiller till henne från det lokala apoteket.
– Jag bet ihop, men satt mest still på en bänk när de andra roade sig i nöjesparken.
"Smärtan skar rakt in i skelettet"
Mia hade ont i hela kroppen och smärtan likande inget hon tidigare upplevt.
– Jag hade ont i ryggen och i benen, smärtan skar rakt in i skelettet och jag fick en svår hosta. Jag blev sjukare och sjukare under våra tre nätter i Hong Kong, säger Mia och berättar att hon bävade för den långa flygresan hem till Sverige. Skulle hon ens få komma med på planet?
– När jag gick på toaletten i flygplanet och drog upp tröjan såg jag att jag hade ett rött rutnät över hela överkroppen. Det är karakteristiskt för denguefeber, som ju ger hudblödningar, alla kapillärer läcker blod. Sjukdomen kan i värsta fall orsaka blödningar i inre organ.
Läkarna gissade på mässling
Så fort planet hade landat på svensk mark sökte Mia hjälp på Danderyds sjukhus. Läkarna, som inte var vana vid denguefeber, ville utreda om hon drabbats av mässlingen.
Mia var övertygad om att det var denguefeber, vilket proverna också visade. Däremot kunde inte sjukvården avgöra vilken av virusstammarna det rörde sig om.
– Om jag hade blivit sjuk när vi var i Thailand skulle jag blivit inlagd med vätskedropp. Det är den enda hjälp som finns att få. Viruset bryter ner blodbildningen och kroppen kämpar med att producera nytt blod. Det är därför man får så ont i skelettet.
Skickades hem med värktabletter
Mia skickades hem med en karta Alvedon i handen, men tvingades senare återvända akut för att få vätska i droppform. Hon hostade så att hon knappt kunde stå upprätt.
– Jag hade feber som kom och gick i tre månader och en sådan svår inflammation i lederna att jag inte klarade av att lyfta armen över axelhöjd. Jag led också av en extrem trötthet som aldrig ville gå över.
Mia orkade inte jobba heltid, hon kroknade helt efter lunch. Hon gick hos både reumatolog och naprapat, men inget tycktes hjälpa.
Tog flera år att känna sig frisk
Till slut kände hon att hon måste göra någon slags livsförändring för att försöka komma till rätta med sitt mående.
– Jag började äta antiinflammatorisk kost, åt LCHF-hållet. Jag skippade socker, stärkelse, snabba kolhydrater, och till och med frukt. Jag åt mest fisk, skaldjur, fågel och grönsaker, med extra tillskott av bra fetter för energi. Det dröjde inte länge förrän hjärndimman lättade, och jag kunde börja träna kondition och styrketräning med belastning.
– Efter ett par månader kunde jag jobba fullt igen och jag svarade bra på träningen. Men det tog lång tid innan jag kände mig helt frisk. Jag blev sjuk i april 2011 och fick ta kortisonsprutor ända till 2019. Jag har fortsatt med kosthållningen och tycker att jag mår väldigt bra på den. Jag håller mig mätt längre och den gör mig pigg.
Skyddar sig noga mot myggor
Mia och hennes familj blev inte avskräckta från att resa till Sydostasien. De gjorde flera säsonger i Thailand även efter att Mia blev sjuk. Men nu var de extra noga med att skydda sig mot myggorna som sprider denguefeber mellan människor. Hon går inte längre barbent i shorts eller klänning i skymningen eller om kvällarna, då myggan är extra aktiv.
– Vi har alltid med oss kläder med långa byxben och ärmar i ryggsäcken när vi gör utflykter. Så fort det börjar skymma klär vi oss i luftiga men täckande kläder. Vi sover alltid under myggnät och på restaurangerna ber vi personalen att tända de myggspiraler som alltid finns i lokalen.
Tror att hon haft smittan tidigare
Mia säger att hon känner många thailands-svenskar som varit sjuka i denguefeber. Vissa har blivit allvarligt drabbade, med så svåra blödningar i exempelvis tandköttet att det inte varit möjligt att borsta tänderna.
– För många är infektionen lindrig, men det otäcka är att risken för den riktigt allvarliga infektionen, som jag drabbades av, ökar om du haft smittan en gång. Därför tror jag att jag haft en lindring variant av infektionen tidigare.
Myggan surrar inte
Det viktigaste skyddet mot denguefeber är att undvika att få myggbett, men den så kallade tigermyggan är lurig. Den surrar inte som våra svenska mygg, det sticks inte vid bettet och dessutom är den även aktiv på dagtid.
Mia uppmanar alla som planerar en resa till Sydostasien eller Latinamerika att läsa på om denguefeber.
– Det är faktiskt ganska exotiskt och annorlunda att resa till ett tropiskt resmål och viktigt att ha ett säkerhetstänk för att få en så behaglig semester som möjligt.
Skydda dig från myggbett på resan:
- Använd myggmedel.
- Bär lösa kläder med långa ärmar och ben.
- Använd myggspiraler och sov under myggnät.
- Kontakta läkare eller vaccinationscentral i god tid före avresa och rådgör om vaccination är aktuellt.
- Följ lokala hälsorekommendationer och råd om denguefeber.
Foto: Privat, Shutterstock/TT