Lunginflammation: Symtom, behandlingar och vaccin
Har du just haft influensa eller en förkylning och har en hosta som aldrig går över? Då kan du ha drabbats av en lunginflammation. Till skillnad mot vad många tror är lunginflammation inte en sjukdom. Den finns i flera varianter. Ibland orsakas den av bakterier, ibland av virus.
Olika typer av lunginflammation
Den vanligaste formen av lunginflammation är pneumokocklunginflammation. Men den smittsammaste formen är en så kallad mykoplasmapneumoni. Den orsakas av bakterien mykoplasma och drabbar vanligtvis något yngre människor.
– Symtomen skiljer sig något från en vanlig lunginflammation: man får ofta en hackig hosta som tilltar på natten. Upphostningarna brukar vara genomskinliga, förklarar Birgitta Evengård, professor i infektionssjukdomar vid institutionen för klinisk mikrobiologi vid Umeå universitet.
Mykoplasmapneumoni kommer ofta i större epidemier med tre, fyra års mellanrum. Vissa får bara en långvarig hosta, andra blir helt däckade. Vanligt penicillin hjälper inte mot mykoplasma och det är inte heller alltid det behöver behandlas med annan antibiotika (se faktaruta).
– I princip kan man låta det självläka. Det man ska tänka på är att stanna hemma om man hostar mycket och att man alltid hostar i armvecket. Mykoplasma är luftburet och smittar lätt, särskilt om man sitter i ett öppet landskap och jobbar.
Även om man just haft mykoplasmapneumoni kan man alltså bli återsmittad. Det är därför den här formen av lunginflammationen är ökänd för att vandra runt på arbetsplatser i all evighet.
När ska man söka hjälp för lunginflammation?
Den allra vanligaste orsaken till lunginflammation är dock pneumokockbakterier.
– Vanliga symtom är hosta med missfärgade, oftast gulgröna, upphostningar. Vissa får hög feber, men det gäller inte alla, säger Birgitta Evengård.
Andra, vanliga symtom vid pneumokocklunginflammation är rejäl trötthet och att man andas snabbare. Normalt tar en vuxen ungefär 12 till 16 andetag i minuten.
– Misstänker man att man har en lunginflammation och har en andningsfrekvens på mer än 25 andetag i minuten bör man söka läkare. Samma gäller om man har hög feber och gulgröna upphostningar i mer än fem dagar.
Vem ska vaccinera sig mot lunginflammation?
Pneumokocklunginflammation kan vara farligt, särskilt för äldre och redan sjuka människor. Men den är tack och lov inte särskilt smittsam – och man kan skydda sig mot den:
– Det finns vaccin mot lunginflammation orsakad av de vanligaste pneumokockerna. Jag rekommenderar alla över 60 år ska vaccinera sig. Man behöver bara vaccinera sig en gång för att få ett skydd. Även influensavaccin skyddar eftersom vanligt influensavirus också kan orsaka lunginflammation, säger Birgitta Evengård.
Anledningen till att hon rekommenderar vaccin för alla över 60 år är att risken att drabbas av lunginflammation ökar med åldern.
– Vid 55 års ålder tappar vårt immunförsvar lite av sin spänst och risken att få en lunginflammation ökar. Det är inte fel att vaccinera sig redan då.
Det är inte en självklarhet att doktorn alltid skriver ut antibiotika mot lunginflammation i dag.
– Antibiotika ska inte användas i onödan med tanke på att bakterierna kan bli resistenta. Ibland räcker det med att vårt immunförsvar får göra sitt jobb. Immunförsvaret fungerar ju som ett kroppseget antibiotika, säger Birgitta Evengård.
Lunginflammation: Vanligaste symtomen
Sjukdomen, som egentligen inte är en sjukdom utan flera, kan ha en rad olika symtom.
- Vissa kan enbart få en långvarig hosta, andra får även hög feber
- Frossa
- Bröstsmärtor
- Andfåddhet
- Snabb andning
- Huvudvärk
- En förkylning som förvärras efter fem dagar.
- Typiskt för pneumokocklunginflammation är missfärgade, ofta gröngula, upphostningar.
- Mykoplasma ger ofta genomskinliga upphostningar.
- Många som drabbas av lunginflammation blir väldigt trötta – och tröttheten kan hålla i sig i månader efter att inflammationen har läkt ut.
…och så behandlas lunginflammation
Det finns flera grupper av antibiotika som används mot lunginflammation. En av grupperna är penicillin, andra är tetracyklin och makrolid. Ibland är det bättre att låta sjukdomen självläka. Det är alltså inte alltid nödvändigt att behandlas med antibiotika för återhämtning.
- Antibiotika kan ha ett smalt spektrum, vilket betyder att det fungerar mot enstaka bakterier.
- Antibiotika med brett spektrum har effekt på många olika bakterier, bland annat kan det förutom skadliga bakterier även slå ut de nyttiga bakterierna i kroppen. Därför brukar man i första hand få antibiotika med smalt spektrum.
- Vid lunginflammation som orsakas av pneumokocker brukar man i regel få penicillin.
- Vid lunginflammation som orsakas av mykoplasma kan man i svårare fall få tetracyklin eller makrolid.
Foto: TT
…
Läs mer: