Fel på sköldkörteln – smygande symtomen att ha koll på

Efter reklamen: Trött när du vaknar trots tillräckligt med sömn? 6 vanliga orsaker

Sköldkörteln är ett litet men oerhört viktigt organ i våra kroppar, här produceras det livsviktiga sköldkörtelhormonet. Körteln sitter på halsen precis under struphuvudet och väger normalt mellan 20 och 30 gram. Men för många fungerar den inte riktigt som den ska. I Sverige äter cirka en halv miljon människor medicin för det. Betydligt fler kvinnor än män.

Påverkar ämnesomsättningen

– Många vet att sköldkörteln hänger samman med vår ämnesomsättning. Sköldkörteln fungerar lite som gasen i våra kroppar. Och alla kroppens funktioner är beroende av sköldkörtelhormonet. Det påverkar hjärtat, temperaturreglering och energimetabolismen. Sköldkörtelhormonet är livsviktigt. Kroppen kan helt enkelt inte fungera utan det, säger Helena Filipsson Nyström, professor vid Göteborgs universitet och överläkare på Sahlgrenska universitetssjukhuset i Göteborg.

När vi får för mycket sköldkörtelhormon går alla processer på högvarv, du får hjärtklappning, tappar vikt och får symtom som trötthet, ångest och nervositet. Vid en underproduktion går allt istället långsammare, berättar Helena Filipsson Nyström. Du blir frusen, får långsamma tarmrörelser, lägre puls och viktuppgång. Många blir även mentalt påverkade, lite mer åt det depressiva hållet.

Helena arbetar främst med patienter som har hypertyreos, en överproduktion av sköldkörtelhormon. Hon berättar att det trots att sköldkörtelproblem är väldigt vanligt finns en del kunskapsluckor inom vården. Det har inte heller forskats lika mycket på läkemedel för personer med sköldkörtelsjukdomar som för till exempel diabetes typ 2.

– Vi har faktiskt haft samma läkemedel sedan 50-talet, visserligen väldigt bra läkemedel. Mycket tack vare patientföreningens arbete så nämns äntligen sköldkörtelsjukdomar i regeringens och SKR:s satsning på kvinnosjukdomar. Jag hoppas verkligen att det kommer att sätta fokus på den här folksjukdomen.

Varje år insjuknar, enligt Sköldkörtelförbundet, runt 3 500 personer i hypertyreos. 2022 behandlades 12 399 personer med tyreostatika, ett läkemedel som minskar överproduktionen av sköldkörtelhormon. Det är inte helt ovanligt att hypertyreos leder till att hela sköldkörteln opereras bort, vilket gör att kroppen inte producerar något sköldkörtelhormon alls. Då krävs behandling med hormonersättning eftersom sköldkörtelhormon är livsviktigt.

Graves och hypertereos

– Den stora gruppen som insjuknar i hypertyreos har också den autoimmuna sjukdomen Graves sjukdom. Graves sjukdom i sig är inte ärftlig, men benägenheten att få en autoimmun sjukdom är ärftlig. Har man Graves sjukdom så kan man inte med automatik säga att ens barn kommer att få sjukdomen, men risken är högre för både hög och låg ämnesomsättning, säger Helena Filipsson Nyström.

Så äter du rätt för din sköldkörtel – och går ner i vikt

Knölstruma är en annan anledning till hypertyreos. Struma är att sköldkörteln blir större av olika orsaker, till exempel inflammation. Brist på jod kan vara en anledning till struma. Men sedan 1936 har vi jod i saltet i Sverige, vilket gjort att drabbade av struma gått ner rejält sedan dess. För 100 år sedan hade vi ett strumabälte i Sverige, berättar Helena. I trakterna kring Gävleborg fick upp till 60 procent av befolkningen struma på grund av jodbrist.

– I normalbefolkningen får vi i oss tillräckligt med jod om vi äter joderat salt och inte mineralsalt. I Sverige är marken jodfattig och ju längre från havet, desto lägre förekomst av jod i marken. Därför är det viktigt att vi äter salt med jod. Ett annat sätt vi kan få i oss jod är via fisk och skaldjur och mjölk eftersom korna äter joderat foder. Är du gravid eller ammande är det extra viktigt att använda joderat salt i normal mängd.

Hypotyreos vanligast

Underproduktion av sköldkörtelhormon, hypotyreos, är väldigt vanligt i Sverige. 2022 behandlades hela 488 500 personer med läkemedel mot det. 82 procent av dem var kvinnor. Snabbast ökning av hypotyreos sker bland yngre kvinnor (20–40 år). Den vanligaste orsaken är autoimmun sköldkörtelinflammation, Hashimotos sjukdom.

– Man kan också få en underfunktion på grund av att man opererar bort sköldkörteln av olika skäl, till exempel cancer, eller struma som trycker på röstnerven. Vissa läkemedel kan också ge en underfunktion.

När bör jag söka hjälp?

– En överproduktion av sköldkörtelhormonet kan komma snabbt, men annars smyger sig ofta symtomen på. Det kan vara många diffusa symtom – du märker att du mår annorlunda, men det kan vara svårt att förklara vad du känner. Däremot syns det alltid på blodprovet om sköldkörteln förändrar sin funktion, så be din läkare att kontrollera sköldkörtelhormonet om du har många diffusa symtom.

Finns det perioder man är extra känslig?

– Det verkar som att man är extra sårbar under perioder med lite svängande hormoner, som under puberteten och klimakteriet. Året efter en graviditet är också en period då flera olika sköldkörtelsjukdoman kan komma.

Blir man alltid bra när man får medicin?

– För vissa patienter tar det tid att återhämta sig. De mår inte bra, ändå får de hela tiden höra att de borde må bra och att värdena ser bra ut. Det här är frustrerande för både patienter och personal. Det skapar en oro när man inte mår bra. Hjärntrötthet hos patienter är inte ovanligt och det finns stora kunskapsluckor. Det största missförståndet kring sköldkörtelproblem är att se det som en enkel sjukdom. Visst, för vissa är det bara att behandla, så mår de bra sedan. För andra kan det vara väldigt komplext. Jag brinner verkligen för att synliggöra de här patienterna och för att vi får en vård som motsvarar sjukdomens natur, avslutar Helena Filipsson Nyström.