Så hjälper du någon som drabbats av hjärtstopp – så här bråttom är det

Efter reklamen: HLR-instruktören: Så gör du hjärt-lungräddning

Vid ett plötsligt hjärtstopp faller personen oftast bara ihop utan förvarning. Det är då otroligt viktigt för överlevnadschanserna att omgivningen vet hur de ska reagera.

Det krävs omedelbara insatser i form av hjärt-lungräddning samt elektriska stötar från en hjärtstartare, precis som vi såg under helgens fotbollsmatch.

Vad är ett plötsligt hjärtstopp?

Det är precis som det låter. Vid ett plötsligt hjärtstopp slutar hjärtats pumpförmåga att fungera och hjärtat stannar, oftast utan förvarning. Personen blir omedelbart medvetslös.

När hjärtat stannar upphör blodcirkulationen och kroppens organ drabbas av syrebrist. Redan efter några minuter tar hjärnan skada eftersom det är det organ i kroppen som är känsligast för syrebrist.

Vilken är den vanligaste orsaken till plötsligt hjärtstopp?

Den vanligaste orsaken till plötsligt hjärtstopp hos vuxna är kranskärlssjukdomar och andra mer strukturella sjukdomar i hjärtat. Hos unga är det vanligtvis medfödda hjärtsjukdomar.

Hos majoriteten av de som drabbas är orsaken en akut hjärtinfarkt. Det är oklart varför en del som får hjärtinfarkt drabbas av hjärtstopp och andra inte.

Varför får man hjärtstopp?

Enligt Hjärt-Lungfonden är hälften av alla som drabbas till synes helt friska, aktiva människor som inte har några tidigare symtom. Ofta har de haft en oupptäckt bakomliggande hjärtsjukdom, men i en del fall förblir orsaken oklar.

Majoriteten av dem som drabbas är medelålders eller äldre, men även unga samt fysiskt aktiva och vältränade elitidrottare kan få hjärtstopp. Tillståndet är komplext, det går inte att ringa in enstaka riskgrupper eftersom det inte handlar om en enstaka bakomliggande hjärtsjukdom.

Förutom vid sjukdomar så kan ett hjärtstopp även inträffa vid drunkning, förgiftning, överdoser, kraftiga astmaanfall, kraftiga elstötar eller andningsstopp.

Hjärtstopp hos idrottare

Många av oss har sedan vi var små fått höra att man inte ska träna om man har feber, är förkyld eller har någon annan infektion. Anledningen till det är att man då kan få hjärtinflammation, myokardit, vilket är en vanlig orsak till hjärtstopp hos yngre.

Även om helgens fotbollsincident lätt gör en rädd och orolig så är hjärtstopp i samband med idrott ett ovanligt fenomen. Men för att förhindra och minska risken ytterligare så har Socialstyrelsen tidigare föreslagit att alla elitidrottare ska genomgå en hjärtkontroll. Detta eftersom idrottare som tränar och tävlar på elitnivå utsätter sin kropp och därmed sitt hjärta för extrema påfrestningar.

Symtom på hjärtstopp

• Personen faller ihop/blir medvetslös
• Personen andas inte alls eller andas konstigt
• Det kan förekomma kramper

I sällsynta fall hinner man få symtom innan själva hjärtstoppet, även om det är vanligare att det kommer plötsligt. Symtomen är då ganska lika de man får vid en hjärtinfarkt:

• Tryck eller smärta över bröstet
• Illamående
• Yrsel
• Trötthet
• Buksmärta
• Strålande smärta mot armar eller nacke
• Andnöd
• Allmän olustkänsla

Hur vet man att någon drabbats?

En person som har fått ett hjärtstopp faller oftast bara ihop och blir medvetslös. Du ska utgå ifrån att det är ett hjärtstopp och börja med hjärt-lungräddning om personen är medvetslös och inte andas normalt.

För att kontrollera om personen är medvetslös kan du prata och skaka lätt i axlarna för att se om personen reagerar. Om denne inte vaknar går du vidare till att kontrollera andningen.

Detta gör du genom att lägga en hand på personens panna och böja dennes huvud bakåt samtidigt som du lyfter upp hakan med din andra hands pek- och långfinger. Lägg sedan ditt öra nära personens näsa och mun. Lyssna och känn efter andetag samtidigt som du tittar om bröstkorgen höjer sig.

Om personen är medvetslös men andas normalt ska du inte påbörja hjärt- och lungräddning. Men om personen inte andas alls eller andas onormalt, till exempel glest eller suckande, så ska du direkt börja med hjärt-lungräddning.

Så gör du hjärt-lungräddning

Det är viktigt att påbörja hjärt-lungräddning på en gång vid ett hjärtstopp. Kan man få i gång hjärtrytmen inom mindre än fem minuter kan flertalet räddas. Chansen att överleva minskar med tio procent för varje minut som går.

Är ni flera på platsen är det bra om någon kan ringa 112 medan någon annan börjar med hjärt-lungräddningen. Om du är själv på plats måste du först ringa 112 så att du kan få hjälp till platsen och direkt efter eller under samtalet påbörja hjärt-lungräddning.

Hjärt-lungräddning brukar förkortas HLR. Man använder händerna för att trycka på den medvetslösa personens bröstkorg för att hålla i gång blodcirkulationen. För att fylla på med luft i den medvetslöses lungor använder man mun mot mun-metoden.

• Se till att personen ligger på rygg, helst på ett hårt underlag.
• Placera din ena handlov mitt på personens bröstben, mellan bröstvårtorna, och din andra hand ovanpå.
• Tryck ner bröstkorgen minst 5 cm, men inte mer än 6 cm.
• Håll en takt på 100-120 tryck per minut.
• Tryck 30 gånger, hårt och snabbt.
• Öppna sedan personens luftvägar genom att lägga dit lång- och ringfinger under hakspetsen och en hand på personens panna samtidigt som du böjer huvudet bakåt.
• Kläm ihop personens näsa med hjälp av tummen och pekfingret som du ”har över” om du fortfarande håller i huvudet.
• Ta ett vanligt andetag och låt din mun täcka den medvetslösa personens mun. Blås långsamt och försiktigt in luft tills det syns att bröstkorgen höjer sig. Du ska alltid göra två inblåsningar efter varandra.
• Växla mellan 30 bröstkompressioner och två inblåsningar med luft.
• Fortsätt tills sjukvårdspersonal anländer om inte personen vaknar till eller börjar andas normalt.

Hjärtstartare finns på flera platser

Hjärt-lungräddning får oftast inte hjärtat att börja slå igen men ser i alla fall till att blodet syresätts i väntan på en hjärtstartare.

I dag finns lättanvända halvautomatiska hjärtstartare på flera platser. De kan användas av vem som helst och kräver inga medicinska förkunskaper. Den kan läsa av om den medvetslösa personen har hjärtstopp eller inte och fungerar bara om det är ett hjärtstopp som inträffat.

Hos Sveriges hjärtstartarregister kan du se en karta över var det finns allmänna hjärtstartare i Sverige.

Har du gått en HLR-kurs? – Bli livräddare!

Om du har någon form av utbildning i HLR kan du bli frivillig livräddare. Tjänsten Sms-livräddare finns som en app till telefonen och är till för att larma frivilliga i närheten att utföra HLR och hämta hjärtstartare vid misstänkta hjärtstopp.

Du kan alltså vara med och rädda liv! Det enda som krävs är att du är över 18 år och har gått en kurs i hjärt-lungräddning i närtid.

Behandling vid hjärtstopp

Den omedelbara behandlingen vid hjärtstopp är hjärt-lungräddning. Helst ska det ske inom första minuten. Därefter är det bästa om personen kan få en stöt från en hjärtstartare inom 3–5 minuter.

När ambulansen anländer krävs omfattande behandling både i ambulansen och senare på sjukhuset. En stor majoritet hamnar i koma efter ett hjärtstopp. Man vårdas då i respirator på en intensivvårdsavdelning.

Ofta sänker läkarna också kroppstemperaturen på den som drabbats under 12 till 24 timmar eftersom man brukar utveckla feber.

Efterföljande behandling avgörs helt av vad den bakomliggande orsaken till hjärtstoppet varit.

Kan man överleva hjärtstopp?

Man kan överleva ett hjärtstopp, men det kräver att insatser görs snabbt. Hjärtrytmen och blodcirkulationen behöver återställas inom ett par minuter.

Om personen vaknar inom de första dygnen efter hjärtstoppet är prognosen god. Men om personen fortfarande är medvetslös tre dygn eller senare är överlevnadschanserna inte så goda. De allra flesta patienter som överlever gör det utan några bestående men eller skador.

Hur många dör av hjärtstopp?

Om en strömstöt från en hjärtstartare ges inom 3-4 minuter överlever 70-80 procent av de drabbade.

I dag överlever ungefär 600 av cirka 10 000 drabbade. Oftast dröjer behandlingen tyvärr för länge.

Källa: Hjärt-lungfonden, SOS Alarm och 1177 Vårdguiden

Foto: TT