"Jag blev galen av min pmds"

Gabrielle Lodnert, 45, är leg psykolog och leg psykoterapeut. Trots att hon i sitt jobb ofta mött kvinnor med premenstruella besvär insåg hon inte när hon själv drabbades.

I fem år levde hon i en turbulens som kostade henne ett havererat förhållande, raserad vänskap och ett yrkesliv som gick på kryckor. Hennes liv var rena bergochdalbanan – tills hon slutligen fick diagnosen pmds, premenstruellt dysforiskt syndrom, en svår form av pms.

Vi sitter i hennes mottagningsrum i Stockholm som är inrett i naturligt mjuka färger: grått, svart, brunt, vitt. Och sköna material som trä, fårskinn, läder och betong. På en hylla står en rad buddhafigurer. Allt andas lugn och harmoni – en skarp kontrast till Gabriellas egen berättelse om det kaos som började ungefär samtidigt som hon fyllde 40 år.

– Det var så oväntat. Jag har aldrig haft besvär före mens, inga pms-symtom. Min kvinnliga kropp har alltid varit min glädje och fungerat som en klocka hela livet.

Problemen kom inte från en dag till en annan, utan smög sig långsamt på.

Jag var helt galen

Gabrielle ser nu så här i backspegeln att ”pmds-utbrottet” föregicks av en längre tid av stora förändringar som gjorde henne stressad. Hon träffade en ny kärlek och de flyttade ihop. Det skedde stora förändringar i hennes yrkesliv. Hon arbetade extremt mycket och reste en hel del. Hon fick sömnstörningar och huvudvärk, som hon botade med en överkonsumtion av receptbelagda värktabletter.

– Gradvis blev det allt värre. Jag var alldeles galen två veckor före mens. Sedan blev det ganska lugnt i två veckor, till nästa galenskapsperiod.

Gabrielle, som i vanliga fall är saklig, strukturerad och empatisk på jobbet och social, glad och spirituell ihop med vännerna, blev nu periodvis en riktig satmara.

– Jag grälade och skrek på min man, var oförskämd och sa ”sanningar” till kolleger och vänner, sådant man annars kanske tänker men aldrig skulle säga högt. Jag sprutade ur mig sofistikerade elakheter, flippade ut totalt, gick inte att stoppa. Ofta övertolkade jag sådant som andra sagt och gjort mot mig, dramatiserade och gjorde upp historier som ibland inte ens stämde med verkligheten.

Fick självmordstankar

Denna ständiga dramatik påverkade alla relationer i hennes liv: jobbet, vännerna, inte minst kärleken. Samtidigt dök det upp en helt ny, svart sida hos Gabrielle som hon inte kände igen:

– Jag har alltid varit aktiv, energisk och full av liv. Jag höll mig uppe på jobbet inför klienterna men rasade ihop när jag kom hem, blev trött och orkeslös, seg och inaktiv. I vanliga fall är jag ordningsam och en estet. Nu kunde jag välta en sockerskål och låta bli att sopa upp. Jag hade ett starkt sug efter fett och sötsaker, köpte Polly i mängder, ökade i vikt, var svullen i kroppen och kände mig olustig och oattraktiv.

Missbruket av huvudvärkstabletter ökade, liksom sömnstörningarna. För två år sedan spårade det ur ordentligt.

– Jag insåg att mitt beteende inte alls var okej. Jag försenade mitt jobb, lämnade inte in rapporter i tid och så vidare. Mitt liv var en soppa: två veckors kaos, sedan två veckors försök att reparera skadorna, och så kaos igen…

Hon fick självmordstankar för första gången i sitt liv.

– Jag tänkte: Är det värt att leva och ha det så här? I den vevan ville också min man separera.

Medicinen gav snabb effekt

Räddningen blev Gabrielles gynekolog, Roland Alvarsson på Gotland, som delvis följt förändringen, speciellt sista året, sett hur illa det var och oroat sig. En dag hittade han orsaken:

– Han bad mig titta på symtomen för pmds (se testet längre ner). Det blev en gigantisk aha-upplevelse för mig! Och lösningen var enkel: Han skrev direkt ut en helt ny medicin, Premalex, mot svår pms.

– Hur kunde jag missa symtomen? Jag som så många gånger i mitt arbete träffat klienter med svår pms och som jag rekommenderat att pröva SSRI, som skulle tas med just tvåveckorsintervaller, säger Gabrielle.

Hon började ta medicinen direkt, 20 mg per dag, och fick snabb effekt.

– Efter två och ett halvt dygn var jag normal igen. Helt plötsligt var det bara lugnt. Jag ringde min gynekolog och sa: Dårsnippan är borta! Det var en befrielse, som att få livet åter.

Gabrielle har tagit Premalex i ett par menscykler nu och effekten är bestående.

– Jag har känt biverkningar som illamående om jag tagit dem på morgonen, och en viss svårighet att få orgasm. Men det är bagateller jämfört med att bli så ”skogstokig” som jag var.

Hon känner en sorg över de förlorade åren och över vad de har kostat henne i skadade och spruckna relationer.

– Jag har alltid varit stolt och glad över min kvinnliga kropp. Inte kunde jag ana att det var just min kvinnlighet som ställde till det för mig. Men jag vill förmedla mina upplevelser och erfarenheter för att på så sätt ge andra möjlighet att få samma hjälp som jag fått. Jag är oerhört glad över det, säger Gabrielle Lodnert.

Testa dig själv: Har du pmds?

För att premens-besvär ska klassas som pmds ska man ha minst fem av följande symtom, och minst ett av dem ska vara 1, 2, 3 eller 4. Besvären ska komma veckan före mens och ebba ut när mensen börjat. Symtomen ska vara så svåra att de inverkar negativt på jobb, skola, normala aktiviteter och förhållanden, och får inte bero på sjukdom.

1. Nedstämdhet.

2. Oro, ångest eller spänning.

3. Snabbt växlande humör.

4. Irritation.

5. Minskat intresse för vanliga aktiviteter.

6. Koncentrationssvårigheter.

7. Orkeslöshet.

8. Aptitförändringar.

9. Sömnstörningar.

10. Känsla av nedtyngdhet.

11. Andra fysiska symtom, som spänningar i brösten, uppsvälldhet.

AV: Monika Brannäs

BILD: Lennart Dannstedt