Allt du behöver veta om vinterkräksjukan
Uppdaterad december 2019
Nu är 2019 års vinterkräksjuka igång, meddelar Folkhälsomyndigheten. De hänvisar till antalet sökningar på 1177 Vårdguiden och statistik från landets laboratorier. De närmaste veckorna väntas en ökning av antalet smittade.
– Hur omfattande spridningen blir den här säsongen går inte att säga, men de senaste sex åren har det varit relativt milda säsonger. Vi hoppas att den trenden håller i sig, säger Elsie Ydring, epidemiolog på Folkhälsomyndigheten.
Egentligen borde det heta kräksjukan eftersom man faktiskt kan drabbas året om, även på sommaren. Namnet kommer sig av att den stora massan däckar runt jul och nyår.
– I regel brukar vinterkräksjukan vara extra tuff vartannat år. Kurvan för hur många som drabbas går alltså upp och ner från år till år, säger Elsie Ydring.
Här svarar hon på de vanligaste frågorna om sjudomen som alla fruktar. På Folkhälsomyndigheten kan man även följa hur sjukdomen sprider sig i landet vecka för vecka.
Varför är det så svårt att undvika att bli smittad?
– Noroviruset, som orsakar kräksjukan, är så himla smittsamt – det behövs kanske tio virus för att bli sjuk och när man kräks utsöndras det flera miljoner. Det räcker med så små mängder för att bli sjuk.
Hur smittar det?
– Det kan vara genom att man går på samma toalett som någon som är sjuk eller genom att en sjuk person har hanterat mat man äter. Det kan också smitta via viss mat, till exempel utländska frysta hallon, ostron och musslor.
Hjälper handsprit?
– Nej. Det biter inte på norovirus, men på andra mikroorganismer. Handsprit kan man använda som ett komplement till vanlig handtvätt eftersom det återfuktar huden. Det förebygger sprickor som viruset kan krypa ner i.
Vad är det absolut bästa man kan göra för att slippa smittas?
– Att gnugga händerna ordentligt när man tvålar in dem. Torka dem sedan med pappershandduk, använd inte tyghandduk eftersom viruset kan finnas där. Och så ska man alltid koka frysta utländska hallon innan man äter dem.
Kan noroviruset överleva på golv och handtag?
– Ja, det finns studier som visar att det kan leva och vara smittsamt i upp till två veckor. Även om man gör rent är det svårt att få död på alla virus. Man får helt enkelt göra rent så gott man kan och tvätta sängkläder, leksaker och handdukar i 60 grader. Men det är inte någon garanti för att man inte blir sjuk ändå.
Stämmer det att en person som kräks smittar mer än en som har diarré?
– Egentligen inte – vid båda tillfällena utsöndras det miljontals virus. Men när man kräks hamnar viruset oftast över ett större område.
Kan en frisk kollega med ett kräksjukt barn smitta mig?
– Ja, man kan föra smittan vidare men vi vet inte exakt hur stor den risken är. Tack och lov brukar hela familjen hålla sig i karantän när ett barn är sjukt…
Om man varit sjuk men känner sig nästan frisk, är man smittfri då? Till exempel om man är lite lös i magen fortfarande?
– Nej, även om man bara är sjuk i två dygn kan det utsöndras virus i två veckor efteråt.
Smittar jag innan sjukdomen brutit ut?
– Nej, viruset är inget du bär på länge innan kräksjukan bryter ut. Ofta tar det bara 12 till 48 timmar efter smittillfället, beroende på hur mycket virus man fått i sig. Det är alltså först när man kräks och har diarré som man smittar.
När kan jag gå tillbaka till jobbet?
– Det beror på hur noga du är med hygienen. Vi brukar säga att barn ska vara hemma i 48 timmar efter att de blivit symtomfria. Vuxna är oftast noggrannare med hygienen. Man kan gå till jobbet när man känner sig frisk och kan äta normalt. Men undvik att dela toalett med andra, om det går.
Stämmer det att en del av oss är immuna mot kräksjukan?
– Cirka 20 procent av oss är immuna mot en typ av norovirus. Men det finns flera olika typer och man kan alltså insjukna av en annan typ av noroviruset. Ingen är helt immun.
Kommer det någonsin ett vaccin?
– Det är tveksamt, men det pågår försök för att få fram vaccin. Problemet är att det finns så många olika sorter av viruset och det är svårt att hitta något som biter på alla. Viruset ändras hela tiden så om man hittar ett vaccin skyddar det inte mot framtida virussorter. Skyddet blir bara kortvarigt. Kräksjukan är nog något vi får leva med. Vi kan i alla fall glädjas åt att det går över!
Så skyddar du dig hemma mot kräksjukan
- Var extra noga med handhygienen under pågående utbrott.
- Gnugga händerna ordentligt när du tvättar dem. Mekanisk handtvätt är det bästa sättet att få bort viruset.
- Använd pappershandduk när du torkar händerna.
- Återfukta efter tvätt, antingen med handcrème eller återfuktande handsprit. Det förebygger hudsprickor som virus kan krypa ner i.
- Tvätta textilier i minst 60 grader.
- Gör rent hemma efter bästa förmåga. Klorin verkar fungera något bättre än vanligt rengöringsmedel. Men räkna inte med att få bort alla virus, det är så gott som omöjligt!