Kristallerna som ställer till besvär: Så förebygger du gallsten
Den som någon gång drabbats av ett gallstens- eller njurstensanfall vet hur smärtsamt det kan vara. Men faktum är att man kan ha drabbats av gallsten eller njursten även utan att ha känt av det. Tillstånden beror på att det har bildats saltkristaller, som brukar benämnas som stenar, i gallblåsa eller njurar.
Om stenarna följer med galla eller urin genom kroppen och fastnar någonstans på vägen upplever vi smärta – ett anfall. Är stenarna tillräckligt små för att följa med urin eller avföring ut, alternativt så stora att de håller sig kvar i gallblåsa eller njurar, får vi oftast inga symtom.
– De allra flesta stenar ger sig inte till känna alls. Ofta kan man hitta gallstenar, och ibland även njurstenar, som inte gett några symtom eller kommer att ge några sjukdomsbesvär vid röntgen- eller ultraljudsundersökningar som görs av en annan anledning, säger Hanna Brännlund, läkare och specialist i allmänmedicin på Sidsjö vårdcentral i Sundsvall.
Intensiv smärta i magen
Smärtan vid ett gallstens- eller njurstensanfall kan påminna om varandra då den brukar kännas i buken, vara intensiv och komma i omgångar vid båda tillstånden. Det finns dock inget känt samband mellan bildning av gallsten och njursten.
– Risken att drabbas av njursten är inte högre om man har gallsten, eller tvärtom.
Oftast gör smärtande gallsten ont vid höger sida av magen, och kan ibland stråla ut mot ryggen. Smärtande njursten gör oftast ont antingen i mage eller rygg, på ena sidan. Njursten kan även ge smärta vid underlivet eller ljumsken.
– Om en gallsten blockerar utloppet från gallblåsan till tarmen får man ont på grund av att gallblåsan krampar för att försöka trycka ut galla förbi stenen till tarmen. Om en njursten fastnar i urinvägarna uppstår smärta när urinledaren krampar för att pressa urin förbi stenen. Därför kommer smärtan i omgångar.
Anfallen kan vara kortvariga och gå över när stenen lossnat. De kan också vara långvariga och inte sluta om stenen vägrar att ta sig ur vägen.
– Om man har besvär med smärta som man tror kan bero på gallsten eller njursten så kan man kontakta sin vårdcentral för en bedömning. Får man däremot feber samtidigt som buksmärta eller blir allmänpåverkad ska man söka akutvård.
Vanliga symtom
Gallsten:
- Intensiv krampande magsmärta, ofta på höger sida, som kan stråla ut mot ryggen. Smärtan kommer i attacker.
- Illamående, kräkningar och svettningar.
- Gasig och uppblåst mage.
- Svårighet att sitta still då smärtan ofta känns bättre vid rörelse.
Njursten:
- Intensiv krampande smärta i antingen mage eller rygg, på ena sidan.
- Om stenen sitter längre ner kan man få ont vid underlivet eller ljumsken.
- Smärtan kommer i attacker.
Kan behöva opereras bort
Blodprov kan visa hur gallblåsa eller njurar mår. Röntgen- eller ultraljudsundersökningar kan visa antalet stenar, storlek och placering. Njurstenar kan ibland tvingas ut med ett ökat vätskeintag, och annars krossas med exempelvis stötvågsbehandling. Vid svåra besvär av gallstenar kan dessa, eller hela gallblåsan, övervägas att opereras bort.
Förekomsten av gallsten och njursten ökar i Sverige, och i världen. Forskare har beräknat att cirka 30 procent av kvinnorna och 20 procent av männen i Sverige drabbas av gallsten, med och utan symtom. Njurstensanfall, som alltså ger symtom, drabbar cirka 10–20 procent av männen och 3–5 procent av kvinnorna.
– Orsaken till ökningen är inte fastställd, men man misstänker att det kan vara kopplat till förändrade kostvanor, ökande förekomst av övervikt och stigande ålder. Eftersom båda tillstånden blir vanligare att drabbas av ju äldre vi blir, så ökar också frekvensen i takt med att vi lever allt längre och får fler äldre.
Så bildas klumpar
Gallblåsan portionerar ut galla från levern till tarmen. Gallan behövs för nedbrytning av fetter. Njurarna renar blodet och reglerar vätskebalansen. Det bortrensade blir urin. Vid obalans i saltsammansättningen i gallblåsa eller njurar kan klumpar bildas. Gallstenens huvudbeståndsdel förutom salter är oftast kolesterol och njurstenens kalcium. Om koncentrationen av dessa ämnen blir för hög ökar risken för stenbildning.
Finns en ärftlighet
Höga blodfetter är en riskfaktor för gallsten, vilket ofta hänger ihop med stillasittande, övervikt och en kost rik på mättat fett (som rött kött, mejeriprodukter och godsaker). Men det finns också en stark ärftlig komponent för gallsten.
– Kvinnor löper även högre risk att drabbas under graviditet då kolesterolmetabolismen och gallblåsetömningen påverkas negativt. Långvarig extrem bantning eller svält ger också gallblåsan en nedsatt tömning, och ökar risken.
De flesta gallstenar ger inga besvär. Men för att minska risken för symtom, och risken att de bildas, finns några råd.
– Fet och rökt mat, ägg, sena kraftiga måltider och smärtstillande läkemedel med kodein kan trigga i gång ett anfall. Fetma ökar risken för stenbildning, så där är viktnedgång att rekommendera.
Ett för litet vätskeintag, och framför allt uttorkning, är en riskfaktor för njursten. Stora mängder animaliskt protein och ett högt saltintag ökar också risken.
– Genom att ha ett bra vätskeintag varje dag blir urinen mer utspädd, vilket minskar risken för att kristaller bildas.
Kan det bildas andra dumma stenar?
– Ja, det finns faktiskt spottkörtelstenar. Då har en sten bildats i en spottkörtel i munnen och hindrar saliven från att komma ut. Risken ökar vid muntorrhet. Det vanliga är att den lossnar av sig självt och inte ger besvär. Ibland kan spottstenen fastna, vilket kan ge ömhet och svullnad, och kan då i vissa fall behöva opereras bort, säger Hanna Brännlund.
Så kan du förebygga
- Hälsosam kost.
- Fysisk aktivitet.
- Drick tillräckligt – undvik uttorkning.
- Undvik fetma.
Om du redan har gallstenar:
- Ät mindre av fet och rökt mat samt ägg.
- Undvik kraftiga måltider sent på kvällen.
- Var försiktig med smärtstillande läkemedel som innehåller kodein.