Forskning: Så kan ME-sjuka få bättre livskvalitet
Nu ger en ny studie hopp om bättre livskvalitet med hjälp av en gammal och en ny behandlingsmetod.
Vad är ME?
ME/CFS kallades tidigare för kroniskt trötthetssyndrom. Numer benämner man oftast sjukdomen som ME.
Som det tidigare namnet antyder blir man väldigt trött och utmattad, man kan också ha smärta i musklerna. ME är en neurologisk sjukdom som ingen ännu vet varför man får.
Både barn och vuxna kan drabbas och enligt Riksförbundet för ME-patienter beräknas minst 10 000 svenskar lida av ME.
Det finns ingen behandling som helt tar bort symtomen, alltså går det inte att bota. Men det finns saker man kan göra för att lindra flera av besvären.
Ny studie om behandlingsmetoder mot ME
Tidigare forskning har antytt att kognitiv beteendeterapi, KBT, kan ha en positiv effekt på ME-sjuka. Men det har inte gått att dra någon direkt slutsats då studierna ofta varit små och inte helt tillförlitliga i metoderna.
I en ny studie, publicerad i Frontiers in Psychiatry, har norska forskare försökt att ändra på detta genom att genomföra en större studie. De har undersökt effekten av två olika typer av KBT hos 236 patienter med mild till måttlig ME.
Syftet med KBT-behandlingarna var att hjälpa patienterna att bättre hantera sjukdomen.
Se också – kan finnas undergrupper av ME, enligt studie.
Vad är KBT?
Kognitiv beteendeterapi går ut på att förändra tankar, känslor och beteenden som hindrar någon i sitt liv.
Man får träna på nya beteenden och förändra sitt tankemönster för att minska på psykiska spärrar som man själv satt upp och som alltså inte är kopplade till det fysiska.
KBT som behandling mot ME
Personerna som deltog i studien delades in i tre grupper och följdes upp under ett år. Den ena gruppen fick traditionell KBT-behandling medan den andra gruppen fick en ny och anpassad KBT-behandling.
Den tredje gruppen fungerade som kontrollgrupp och fick alltså inte någon behandling.
Den standardiserade KBT-behandlingen pågick under 16 behandlingstimmar medan den anpassade var kortare och pågick under 8 behandlingstimmar.
Under den anpassade KBT-behandlingen la man större fokus vid interpersonell terapi. Det handlar om mellanmänskliga svårigheter, som relationsproblem eller anknytningen till andra människor.
ME-behandlingarna gav effekt i ett år
Resultaten visar att båda behandlingsmetoderna förbättrade den fysiska funktionen hos en del av patienterna. Standard-KBT hjälpte något fler.
Det sågs också en liten minskning i trötthet och utmattning hos patienterna som behandlades. Även här hjälpte den standardiserade behandlingen något fler.
För de patienter som upplevde positiva effekter av behandlingen hade effekten hållit i sig ett år senare när forskarna följde upp.
Bara lämpligt vid lätt till måttlig ME
Ola Didrik Saugstad, barnläkare och professor i pediatrik, berättar att studien kan vara till hjälp för ME-patienter som inte är allvarligt drabbade.
– Det är en ärlig studie, och det är upplyftande att de ser en effekt av behandlingen ett helt år efter studiens slut. Men det är också tydligt att majoriteten av patienterna inte tillfrisknar, även om man kan se en förbättring, säger han till Expressen.
Oklart om KBT är bra eller dåligt vid ME
Jonas Bergquist, medicine doktor och professor i analytisk kemi och neurokemi vid Uppsala universitet, tycker att det är ett ambitiöst arbete som forskarna lagt ner. Men betonar att det inte går att dra några definitiva slutsatser.
– De har nog haft goda intentioner att försöka studera om KBT kan vara bra för ME-patienter. Däremot finns det brister i studien som gör den svårtolkad och man kan därför inte riktigt säga om KBT är bra eller dåligt om man tittar mer detaljerat, säger han till Expressen.
Forskarna bakom studien trycker på att KBT kan vara ett effektivt verktyg för en del, men att det inte fungerar för alla. De har inte heller sett någonting som tyder på att KBT kan bidra till försämring.
Symtom vid ME/CFS
För att diagnostiseras med ME ska man ha haft besvär i över sex månader. Vid ME är det vanligt att ha flera av följande besvär:
- Trötthet och utmattning som inte blir bättre av vila
- Sjukdomskänsla och utmattning i mer än 24 timmar efter ansträngning
- Sömnsvårigheter och en känsla av att aldrig vara utvilad
- Muskelsvaghet och sämre uthållighet än tidigare
- Koncentrationssvårigheter och sämre minne
- Känslighet för stress
- Överkänslighet för ljus, ljud och doft
- Halsont och svullna lymfkörtlar
- Ledsmärta
- Huvudvärk
- Magbesvär
- Svårigheter att stå upp
- Nedstämdhet eller ångest
Källa: Frontiers in Psychiatry, Expressen, 1177 Vårdguiden
Foto: TT