Har du migrän? Mediciner och metoder som kan lindra
Över en miljon svenskar har migrän med en intensiv, pulserande huvudvärk som i värsta fall kan hålla i sig i dagar. De flesta av dem är kvinnor och stress anses vara den enskilt vanligaste utlösande faktorn av smärtan.
WHO har klassat migrän som en av de svåraste och mest handikappande sjukdomarna att leva med. Tack och lov är det flera nya mediciner och behandlingar på gång.
Se även: 8 tips för att förebygga migrän
Migrän kopplas till CGRP – metoderna som hämmar
Många av de senare metoderna handlar på ett eller annat sätt om signalsubstansen CGRP (vilket står för kalcitoningenrelaterad peptid.) Det är CGRP, som enligt nuvarande forskning, utlöser migränen.
De senare medicinerna siktar därför in sig på att hämma CGRP på olika sätt. Läkemedlen finns under namnen Aimovig, Ajovy och Emgality. De tas som en injektion av patienten själv en gång i månaden.
Ett annat sätt att hämma CGRP är injektioner med botox. Alla vill dock inte ta sprutor. I USA har man redan nu tagit fram tre olika CGRP-läkemedel – i tablettform. De tas både vid akut smärta och som förebyggande behandling. När de här läkemedlen kommer till Sverige är ännu inte bestämt.
3 av 4 blir bättre med nya CGRP-läkemedlen
Tre av fyra med migrän blir bättre av CGRP-läkemedlen. En av fyra får dock ingen effekt. Men det finns hopp även för dem, forskningen tittar också på andra, alternativa läkemedel.
En viktig pusselbit här är hormonerna oxytocin och östrogen, som vi har naturligt i kroppen. Ny svensk forskning visar att östrogen och oxytocin kan hålla CGRP i schack och förhindra migränattacker.
Migränen brukar för kvinnor i regel komma en till två dagar före menstruation och det är då hormonerna östrogen och oxytocin ligger som lägst. Skyddet mot CGRP minskar då och det triggar igång migränanfallet. Upptäckten kommer förhoppningsvis att leda till en medicin så småningom.
Terapiformer som EAET kan hjälpa mot migränsmärta
De senaste åren har det också kommit nya terapiformer som visat sig hjälpa mot kronisk smärta vid exempelvis fibromyalgi, IBS, svår huvudvärk och migrän. En av dem är EAET, emotional awareness and expression therapy, som halverar smärtan hos vissa drabbade.
– Psykisk och fysisk smärta hänger ihop. Vi vet till exempel att traumatiska upplevelser ökar risken för kroniska smärttillstånd, säger Daniel Maroti, psykolog och doktorand på Karolinska institutet i Solna.
Han är också medförfattare till boken Fri från smärta — känslofokuserad terapi vid kronisk kroppsliga symtom, som kommer ut i april på Borell förlag. I boken kommer det att finnas en självhjälpsmanual för personer med kronisk smärta.
EAET bygger på neurovetenskap och psykologi
Daniel Maroti berättar att EAET bygger på både neurovetenskap och psykologi. Man har sett att liknande nervbanor i hjärnan aktiveras när någon ramlar och slår sig som när man blir avvisad av någon man älskar. Man har också kunnat visa att man kan känna smärta även om det inte finns någon fysiskt skada i kroppen.
De här nervbanorna verkar gå att påverka med psykologisk behandling som EAET. Ibland kan smärtan också bero på överkänsliga nervbanor i hjärnan som skickar ut falska smärtsignaler. Genom att lära nervbanorna att reagera på ett annat sätt kan smärtan minska.
– Många smärttillstånd har en hel del gemensamt, de har liknande mekanismer. Att trycka undan känslor förvärrar smärta. Kan man lära sig att hantera sina känslor, kan besvären minska, säger Daniel Maroti.
Personer med kronisk smärta är ofta perfektionister
Även personerna som lider av kronisk smärta verkar ha mycket gemensamt:
– Många av dem är perfektionister. De är väldigt hårda mot sig själva och vill ofta vara till lags. Man kan säga att de har en inre mobbare, säger Daniel Maroti.
Den inre mobbaren kan man komma åt genom att öva på självmedkänsla och dagliga meditationer, som båda är inslag i EAET.
Terapi kan vara en väg till att bli fri från migrän
Ett annat inslag i terapin är så kallad expressive writing, uttryckande skrivande, då man får skriva av sig sina känslor, till exempel genom att skriva ett ocensurerat brev till en förövare eller någon man har en konflikt med.
I Daniel Marotis studie blev en av fyra smärtpatienter betydligt bättre med EAET. Några blev helt symtomfria medan andra upplevde att symtomen halverades.
– Förutom att man får undersöka sina obearbetade och förbjudna känslor får man också lära sig hur nervsystemet fungerar vid smärta. Terapin sker via internet men man har kontakt med en psykolog varje vecka.
Så behandlas migrän
- I första hand rekommenderar man vanliga receptfria smärtstillande läkemedel som paracetamol och NSAID/acetylsalicylsyra.
- Triptaner är ett läkemedel som drar ihop blodkärlen vid migrän. Hos vissa kan triptaner bryta en migränattack på 15 minuter.
- Ibland rekommenderas ergotamin, ett ämne som också drar ihop blodkär- len. Det utvunnits ur mjöldryga, som är en slags svamp. Botox som sprutas in i huden och musklerna på huvud och hals var tredje månad fungerar för vissa.
- För somliga drabbade hjälper akupunktur.
Det här är migrän
Migrän är en neurologisk sjukdom som ger en pulserande huvudvärk i attacker. Man kan bli illamående och känslig för ljud, ljus och lukter. Värken kan bli värre av fysisk aktivitet. Man brukar skilja på två olika typer av migrän:
- Migrän med aura börjar ofta med att synen påverkas så att man ser ett flimmer innan huvudvärken kommer. Många får känselrubbningar i ena kroppshalvan. Man kan även få talsvårigheter eller hörselstörningar innan värken kommer.
- Migrän utan aura kan börja med att man drabbas av humörsvängningar, trötthet, koncentrationssvårigheter eller ett sug efter sötsaker.
Källor: Läkemedelsindustriföreningen Lif, Hjärnfonden