Nässpray – så undviker du beroende

Nu i förkylningstider går många ständigt omkring med nässpray i handväskan. Och på nattduksbordet ligger också en nässpray, för säkerhets skull, om man skulle bli täppt.

Lars Lundblad, docent i öron-, näs- och halssjukdomar på Karolinska universitetssjukhuset i Solna, har många patienter som använder nässpray mot förkylning och nästäppa. En del av dem så mycket att de drabbats av kronisk nästäppa och behöver hjälp att sluta.

– Det är viktigt att ta reda på vilka nässprayer som passar för olika besvär. Annars riskerar man att använda dem fel eller för mycket, och då kan nästäppan förvärras, säger han.

Spraymissbruk ökar

Många väljer att ta receptfria så kallade adrenerga näsdroppar, som Nezeril, Otrivin, Nasoferm och Nasin.

Kan de förebygga och lindra förkylningar?

– Nej, inte inflammationen, men väl nästäppan. Studier visar att de i stället till och med kan förlänga förkylningar eftersom den normala genomblödningen i öron-, näs- och halsslemhinnorna försämras. De innehåller avsvällande ämnen som drar ihop blodkärlen i nässlemhinnan kraftigt. Effekten kommer snabbt, redan inom en kvart, säger Lars Lundblad.

Hur länge kan man ta dem utan risk?

– Max tio dagar utan risk för biverkningar och beroende. Tyvärr är det många som tar dem längre än så, ibland kontinuerligt. Då försämras kroppens egen förmåga att dra ihop blodkärlen. Resultatet blir att blodet samlas i kärlen som också läckerkroppsvätska och därmed kan öka svullnaden i slemhinnorna så mycket som upp till 5–6 millimeter. Då tar man mer spray för att kunna andas ordentligt. Det här leder till en ond cirkel, man kan helt enkelt inte sluta.

Täppt – av stress

Studier har visat att var femte svensk lider av nästäppa ofta eller regelbundet. Men det är inte alltid en förkylning som gör att man blir täppt i näsan.

– En bakomliggande allergi kan vara orsaken. Eller att man reagerar på starka dofter, partiklar och ämnen, som finns i vanliga värktabletter, exempelvis Treo och Ipren, men även i vissa rödviner. Vi tror att personer med allergi eller sådan överkänslighet också är extra känsliga mot adrenerga näsdroppar, säger Lars Lundblad.

Alltfler, framför allt kvinnor, använder nässpray av mer oklara skäl.

– Många, ofta unga storstadskvinnor, är psykiskt beroende av nässpray, en sorts stressjuka. De har alltid nässpray i handväskan. De utsätts för smutsig luft eller jobbar i torr luft med datorer och mycket textilier, håller högt tempo och har höga perfektionskrav på sig, hinner inte vara sjuka. Det är inte riktigt okej att snörvla och snyta sig. Då tar de till nässpray som lindrar snabbt – och nästäppan riskerar att bli kronisk.

Salt – en lösning

Finns det alternativa nässprayer som man kan använda utan att riskera biverkning eller beroende?

– Ett knep kan vara adrenerga näsdroppar med svag styrka anpassad för barn. Ett ännu bättre alternativ vid förkylning och nästäppa är saltlösningar, menar Lars Lundblad.

Det finns i handeln näsdroppar med olika salthalt. Så kallad isoton lösning innehåller 0,9 procent salt och finns i bland annat Renässans och Otricare. De sköljer slemhinnan och håller rent i näsan. Man kan även göra egen saltlösning och använda nässköljare som finns att köpa på apotek.

Så kallad hyperton lösning innehåller 3,5 procent salt. Renässans Plus är ett exempel på en sådan lösning.

– Den har avsvällande effekt genom att den drar ut vätskan ur svullna nässlemhinnor. Men till skillnad från de adrenerga nässprayerna dras blodkärlen inte ihop.

Ett bra alternativ

Kan saltlösning lindra förkylning?

– Det finns goda skäl att rekommendera nässköljning med saltlösning. Det finns studier där försökspersonerna själva rapporterar en klar förbättring av klåda, nysningar, irritation, luktsinne och nästäppa vid förkylning och allergi, säger Lars Lundblad.

– Vi lär ut nässköljning med saltvatten på kliniken. De patienter som använder det är väldigt nöjda. Jag gör det själv när jag är förkyld. Det känns lite som när man började simskolan och fick vatten i näsan, men man vänjer sig. Man kan ha det som en daglig vana.

Finns det risk för missbruk?

– Nej, det finns ingen risk för missbruk, beroende eller att man ”skämmer bort” slemhinnan med saltvatten. Men man ska vara lite försiktig med den hypertona 3,5-procentiga lösningen. Om man är känslig kan man få en överreaktion i slemhinnan, vilket ökar nästäppan.

Kortison dämpar täppan

En tredje typ av receptfria nässprayer är de som innehåller en låg dos kortison, exempelvis Rhinocort Aqua, Becotide Nasal och Desonix.

– Kortison är inflammationsdämpande. Sprayen har en avsvällande effekt på slemhinnorna på upp till 5–6 millimeter. Men effekten dröjer minst ett par dagar, ibland längre, jämfört med adrenerga näsdroppar som har effekt nästan direkt.

Kan kortisonspray lindra förkylning?

– Om man har känsliga slemhinnor och en tendens till bihålebesvär i samband med förkylning har de bra effekt. Men den används framför allt vid allergisk nästäppa och överkänslighet i nässlemhinnorna. Den kan även prövas tillsammans med saltlösning som ett alternativ om man har blivit beroende av adrenerga näsdroppar.

– Receptfri kortisonspray kan användas dagligen under lång tid utan risk för biverkningar. Man har normalt två, tre förkylningar under vinterhalvåret. Jag skulle vilja sticka ut hakan och säga att: använd hellre kortisonspray för mycket än att överförbruka adrenerga näsdroppar. Jag vill inte gå så långt som till att säga att vi borde förbjuda dem. Men faktum är att nässprayberoende är ett växande problem.

Vad är ditt råd – i korthet – om nässprayer?

– Använd adrenerga nässprayer med försiktighet. Använd saltlösning när du är förkyld. Pröva receptfri kortisonspray om du lider av långdagen nästäppa. Om effekten uteblir, sök läkare för bedömning av dina näsproblem, säger Lars Lundblad.

Vilken spray passar dina behov bäst? Klicka här för att komma till vår mini-guide!