Ny forskning: Ont i dina knän? Här är anledningarna!

Får du ont i knäet av att gå i trappor? Eller när du sitter stilla på bio där du inte kan sträcka ut benet? Då kan du ha drabbats av så kallat biobesökarknä. Typiskt för den här typen av problem är att smärtan ökar när du sitter på huk och efter att ha suttit still länge. Man kan också känna ett konstant smärtsamt ”gnagande” bakom knäskålen. Smärtan beror på mjuknat och uppfransat brosk på knäskålens baksida. Det finns studier som visar att en fjärdedel drabbas av biobesökarknä någon gång i livet, vilket gör det till ett av de vanligaste knäproblemen tillsammans med till exempel artros och löparknä. Många har ihållande problem och kvinnor drabbas oftare än män. Det beror bland annat på att kvinnor inte har lika mycket muskelmassa som män och det gör att knäleden kan belastas fel.

– Kvinnor har ett bredare bäcken än män och därför är kobenthet vanligare hos kvinnor. Det kan leda till snedbelastning i knäleden och bidra till knäbesvär, säger Suzanne Werner, professor i idrottsmedicin vid Karolinska institutet i Stockholm.

Hon har forskat i biobesökarknä – eller PFSS, patello-femoralt smärtsyndrom, som det heter på läkarspråk.

Suzanne Werner berättar att även hormonella orsaker gör att kvinnor i högre utsträckning får PFSS.

– Andra orsaker kan vara anatomiska, som att knäskålen inte ligger i optimalt läge eller att man har en obalans i lårmuskulaturen. Överbelastning är också en möjlig orsak, säger Suzanne Werner.

För att knäna ska fungera som de ska är det viktigt att det finns en balans mellan musklerna på in- och utsidan av knäet. Om en del av muskeln är starkare än den andra uppstår en obalans och det gör att knäet inte löper i rätt ”fåra”.

– Hos patienter med PFSS är det är vanligt med försämrad styrka och funktion i den inre lårmuskeln. Den yttre lårmuskeln fungerar däremot oftast som den ska och tar då över arbetet i lårmuskulaturen. Det kan göra att knäskålen löper ”ur spår” och det leder till smärta och en känsla av ostadighet i knäleden.

Det finns mycket du kan göra själv för att bli besvärsfri eller åtminstone bättre. Huvudregeln är att rörelse är bra. Särskilda mikroövningar och därefter ”vanlig” träning är vägen fram till ett välmående knä. Mikrorörelser är bra eftersom de ökar blodgenomströmningen och cirkulationen av ledvätska i knäet. Allra bäst är att konsultera en fysioterapeut som kan visa dig övningar som är bra för just ditt knä. Får du ont i knäna när du tränar? Här kan du få fler tips!

AV Charlotte Lindell Foto: TT