Nytt blodprov avslöjar tidig Alzheimer – innan det bryter ut

Efter reklamen: Det här är Alzheimers sjukdom

Alzheimers är den vanligaste demenssjukdomen I Sverige. Runt 100 000 personer är drabbade. Sjukdomen är lömsk på så sätt att den ofta startar 20 år innan några symptom märks. Ungefär 20 procent av alla äldre har tidiga Alzheimerförändringar i hjärnan – trots att de inte har några andra symtom.

Tack vare ett nytt slags blodprov hoppas forskarna hitta de drabbade tidigt, innan symptomen uppstår.

Forskning: Ny metod avslöjar alzheimer innan det ger symtom

Det är forskare vid Göteborgs universitet som har utvecklat den nya metoden.

Se också – vaccin mot alzheimers sjukdom under utveckling.

Tidiga tecken på Alzheimer

De första symtomen på Alzheimers är vanligtvis glömska och lätt förvirring. Men alla får inte minnesproblem – symtomen kan variera människor emellan. Dessutom kan äldre och yngre drabbade få olika symtom i början. Här är några vanliga och tidiga tecken på sjukdomen:

• När sjukdomen drabbar äldre brukar minnesstörningar vara det vanligaste symtomet. Närminnet försämras och gör det svårt att komma ihåg avtalade möten och vad man åt till frukost.
• Ett annat tidigt tecken på sjukdomen är att handlingsförmågan påverkas. Man får svårt att tänka ut, planera och utföra en handling.
• När sjukdomen drabbar yngre personer är det vanligt att språket försämras. Man kan glömma ord och det blir även svårare att komma ihåg vad saker heter.

Se också – alzheimer: personlighetsdragen som ökar och minskar risken.

Blodprovet ger en säkrare diagnos

Den nya metoden att hitta Alzheimer flera år innan den bryter ut gör det möjligt att sätta in behandling tidigt, vilket kan göra att sjukdomen utvecklas långsammare. Metoden bygger på ett enkelt blodprov där man tittar efter tau, ett protein som är ett av de viktigaste kännetecknen för sjukdomen. Redan till hösten kan de nya testerna börja användas inom vården, rapporterar Sveriges Radios Vetenskapsradion.

– Blodtestet blir den första saken man gör i utredningen. Det kan hjälpa till att ställa en mer säker diagnos, säger Henrik Zetterberg, professor i neurokemi vid Göteborgs universitet, till Vetenskapsradion.

Foto: TT