6 sjukdomar som ökar när klimatet förändras
Skyfall, skogsbränder och stigande temperaturer. Vi kan räkna med att klimatförändringarna även kommer att påverka vår hälsa.
Fler pandeminer är inte otänkbart - och samtidigt finns risken för att redan existerande sjukdomar kommer ge allt svårare symtom.
Här är sex sjukdomar vi kan behöva hålla lite extra koll på i framtiden.
De senaste åren har två olika utbrott av sjukdomar kopplats till klimatförändringar: Covid-19 och apkoppor. Båda har överförts till oss via djur som vi i vanliga fall inte kommer i nära kontakt med. Men bland annat översvämningar, torka och skogsskövling gör att vilda djur och insekter kommer allt närmare människan, med smittor.
I en ny studie konstaterar forskare att 218 av 375 infektionssjukdomar har förvärrats av stigande temperaturer, mer växthusgaser och extremväder. Ett aktuellt exempel är fästingburna sjukdomar – och den förändringen märks redan av i Sverige. Ett mildare väder har gett oss en allt längre fästingsäsong som i framtiden blir ännu längre.
– Vi ser redan att TBE-fallen har blivit fler och det beror delvis på att den period som fästingarna är aktiva har blivit längre, säger Marika Hjertqvist, epidemiolog på Folkhälsomyndigheten.
Även andra fästingburna sjukdomar riskerar att öka i framtiden, enligt Folkhälsomyndighetens rapport: Hälsokonsekvenser av klimatförändringar i Sverige.
Marika Hjertqvist berättar att det kan komma nya typer av fästingar och fästingburna sjukdomar. Ett exempel är den så kallade taigafästingen, som kan ge en allvarligare form av TBE.
– Fästingen finns redan i Sverige men vi har inte hittat viruset här än. Men det skulle kunna finnas i Sverige, vi kanske bara inte har hittat det ännu, säger hon.
Oväntade nya sjukdomar
Även sjukdomar som smittar oss via gnagare och flyttfåglar kommer sannolikt att bli allt vanligare.
Detsamma gäller pollensäsongen och pollenhalterna som också har ökat med allt vad det innebär av svårare besvär för allergiker och astmatiker.
Så kan klimatförändringarna påverka vår hälsa
- Enligt Folkhälsomyndighetens rapport Hälsokonsekvenser av klimatförändringar i Sverige är värmeböljor och fästingburna infektioner de största hoten för hälsan i Sverige.
- Klimatförändringarna leder också med hög sannolikhet även till förändring av pollenallergier, fler översvämningar, sämre dricksvattenkvalitet samt mer vatten- och livsmedelsburen smitta. Därefter kommer myggburna infektioner och skogsbrand.
I takt med att väderfenomen som skyfall och översvämningar blir vanligare riskerar också vårt dricks- och badvatten att förorenas oftare. Följden kan bli fler och svårare diarrésjukdomar. När dessutom vattentemperaturen stiger kan sjukdomar som badsårsfeber bli vanligare.
Med en varmare temperatur kommer dessutom bakterier att trivas bättre i våra livsmedel – så den vanliga rötmånaden kan bli till rötmånader i framtiden.
Förutom de sjukdomar Folkhälsomyndigheten tar upp i rapporten kan det också komma nya, och helt oväntade, sjukdomar.
– Det är inte otänkbart att det kan komma en ny pandemi. Risken för pandemier är större nu när alltmer skog avverkas och vilda djur kommer närmare oss människor, säger Marika Hjertqvist.
Kvinnor och äldre riskerar att drabbas hårdast
De som riskerar att drabbas hårdast av klimatförändringarna är främst äldre och kvinnor, menar forskare. De drabbas oftare av rubbningar av salthalten i blodet, hyponatremi och ju varmare temperaturen blir, desto fler kommer att drabbas Andra riskgrupper är gravida, liksom barn och kroniskt sjuka.
Så vad kan vi göra för att skydda oss?
– Det man kan göra är att vidta de vanliga försiktighetsåtgärderna: skyddande kläder och vaccin mot fästingburna sjukdomar, skydda sig mot mygg och att vara försiktig med mat. Man kommer få tänka ett varv extra i framtiden, säger Marika Hjertqvist.
6 sjukdomar som riskerar att öka på grund av klimatförändringarna
1. Hyponatremi
Bara en temperaturhöjning på två grader gör att fler kommer att behöva sjukhusvård för hyponatremi, rubbad saltbalans. Kvinnor, äldre och personer som tar SSRI-läkemedel mot depression är extra utsatta. Tillståndet beror på att man svettas mycket mer och helt enkelt dricker för mycket vatten. Det späder ut koncentrationen av natrium (salt) i blodet. Natrium är viktigt för bland annat blodtrycket. Illamående, yrsel, förvirring och muskelkramper kan vara symtom på hyponatremi.
2. Pollenallergi och astma
Längre pollensäsong och mer luftföroreningar är en följd av de pågående klimatförändringarna. I en ny rapport har man kunnat konstatera att luftföroreningar på grund av den fortsatta förbränningen av fossila bränslen ledde till 117 000 dödsfall världen över år 2020. Det leder till att fler får hjärt-kärlsjukdomar, luftvägsbesvär och astma. Barn, gravida och äldre är extra känsliga för höjda halter av luftföroreningar.
De som redan har sjukdomar som astma och hjärtsjukdom får svårare symtom och behöver sannolikt söka vård oftare i framtiden, visar forskning.
3. Fästingsmittor
Kortare och mildare vintrar gör att småkryp överlever lättare och dessutom sprider sig norrut. Fästingar, till exempel. Förutom TBE och borrelia kan de sprida sjukdomar som fästingfeber, babesia och harpest, som man redan nu har sett en viss ökning av. Symtomen är hög feber, huvudvärk, illamående och sår med förstorade och ömmande lymfkörtlar i närheten av såret. Smittor från myggor och gnagare kan också öka i framtiden.
4. Mag- och tarmsjukdomar
Klimatförändringar gör det svårare att hålla maten kall och skyfall och översvämningar kan förorena vårt dricksvatten. Och det är ingen hemlighet att parasiter, bakterier och virus gillar både värme och fukt. Det kan leda till utbrott av magsjukor av olika slag men också legionella, som kan ge en allvarlig lunginflammation. Algblomning blir också vanligare, vilket också kan ge diarréer.
5. Apkoppor & andra zoonoser
Zoonoser är sjukdomar som smittar från djur till människa. Sommarens utbrott av apkoppor är en zoonos. Tidigare har apkoppor i huvudsak funnits i vissa länder i Afrika. Därför blev experter tagna på sängen när sjukdomen plötsligt och oväntat började sprida sig över stora delar av världen. En förklaring är att zoonoser gynnas av att klimatet förändras.
Leptospiros är en av zoonoserna som kan bli vanligare i Sverige när översvämningarna blir fler. Leptospiros ger influensaliknande symtom, men kan också orsaka sepsis (blodförgiftning) och hjärn- eller hjärnhinneinflammation.
6. Solastalgi och psykisk ohälsa
Solastalgi är en term som används för att beskriva psykisk ohälsa och ångest hos människor vars närmiljö förändras så mycket att det påverkar deras livskvalitet negativt. Det är en sammanslagning av latinets ”solus”, som i övergiven, och nostalgi. Begreppet myntades 2005 för att beskriva den sorg som drabbar människor när deras hemmiljöer förstörs av klimatförändringarna. Solastalgi spås öka, framför allt hos dem som bor och/eller arbetar i naturen, till exempel renskötare, viltvårdare och jordbrukare. Solastalgi har beskrivits som en känsla av förlust, till exempel när man sett sina marker förstöras och saknar den känsla av tillhörighet och avkoppling man upplevt av att vistas i miljön. Klimatångest är också en följd av alla förändringar som hotar i framtiden.
6. Nya sjukdomar
Ett scenario som många forskare fruktar är att människan kommer att träffa på fler och helt nya smittämnen. En teori är att de kan dyka upp i takt med att permafrost och is smälter. När de smälter frigörs nedfrusna smittämnen som kan framkalla sjukdom. Vissa experter tror att de här effekterna kommer att börja märkas redan inom tio år.
Så hanterar du klimatångest
Vi möts dagligen av dåliga nyheter om hur illa ställt det är med klimatet. Allt fler oroar sig för framtiden och vissa drabbas till och med av klimatångest. Men det finns hjälp. I dag finns både särskilda klimatpsykologer och skräddarsydda behandlingar mot klimatångest.
Men hur gör vi det bästa av situationen och använder vår oro konstruktivt? Enligt klimatpsykologerna är det ofta bättre att försöka agera än att drunkna i sina känslor. Att göra bra, etiska handlingar kan nämligen lindra ångesten. När man agerar frigörs hormoner som ger en känsla av frid och mening.
8 sätt att lindra klimatångest
- Engagemang kan hjälpa till med att reglera de jobbiga känslorna. Gå med i en förening eller engagera dig politiskt.
- Gör det du kan utan att gå till överdrift. Ät mer klimatsmart, ta kortare duschar eller cykla istället för att ta bilen.
- Tänk dock på att det är svårt att förändra världen på egen hand. För det krävs det större, politiska förändringar.
- Kom ihåg att din oro är rimlig. Se den som ett tecken på att du är mänsklig, var stolt över att du har förmågan att känna med miljön.
- Försök ta reda på fakta och var källkritisk. Det kan ge dig en mer realistisk bild av framtiden.
- Fokusera på alla positiva saker som trots allt görs för miljön, till exempel nya uppfinningar som tar oss närmare en fossilfri tillvaro.
- Sök stöd från andra och prata om dina tankar och känslor.
- Tänk också på att du behöver hitta pauser från klimatkrisen. Försök att inte läsa om klimatkrisen hela tiden och undvik hetsiga diskussioner med någon oliktänkande på sociala medier.
Om klimatångesten gått från att vara en rädsla, som är helt rimlig med tanke på hur situationen ser ut, till en irrationell ångest och handlingsförlamning, kan man behöva professionell hjälp.
Det kan vara lätt att hamna i en ond cirkel av ältande och grubblande som hämmar oss i vardagen. Sök professionell hjälp av exempelvis en psykolog som är specialiserad på ångestsyndrom. Idag testas bland annat internetbaserad kognitiv beteendeterapi, IKBT, i projektet Climatoscope på Linköpings universitet. Liknande internetbaserade terapier finns på flera håll i landet. Du kan också prata med din vårdcentral.
Klimatångest i siffror
- Flera undersökningar visar att allt fler mår psykiskt dåligt av klimathotet.
- Värst drabbade är unga, visar en studie där man pratat med 10 000 unga mellan 16 och 25 år i flera länder. Åtta av tio unga upplever klimatångest.
- Nästan hälften av ungdomarna, 45 procent, uppger att klimatångesten påverkar deras dagliga vardag och sättet de äter och sover.
- Fyra av tio är tveksamma till att skaffa egna barn på grund av klimatförändringarna.
- Över hälften anser att mänskligheten är dödsdömd.
- Detta enligt den största vetenskapliga studien om klimatångest hos barn och unga, som är publicerad i The Lancet Planetary Health.
Källor: Nature Climate Change, Forskning & Framsteg, klimatpsykologerna.se
Foto: Shutterstock/TT
