Rösten kan avslöja hur du mår – bakomliggande sjukdomar
äHar du tänkt på att din röst kan avslöja en hel del om dig?
Kanske har du till exempel någon gång pratat i telefon med en för dig ny person, och redan där bildat dig en ganska klar bild av hur personen du hör ser ut?
Rösten kan avslöja allt ifrån kön och ålder till hur du är som person, och ofta även var du har vuxit upp någonstans. När man tänker på det så är ju rösten väldigt personlig. På väldigt långt avstånd kan vi känna igen vem det är som ropar på oss, om det är en röst vi har hört förut.
Se också: Det här händer i klimakteriet
Rösten kan avslöja hur du mår
Men rösten avslöjar också hur du mår både fysiskt och psykiskt för tillfället.
– Bland annat kan magproblem som gastrit påverka rösten, liksom en förkylning, depression och sömnproblem. Rösten kan bli hes, pressad, svagare, mer knarrig eller utslätad beroende på hur vi mår, säger Viveka Lyberg Åhlander, professor i logopedi vid Åbo Akademi och forskare vid Lunds universitet.
Forskning visar också att personer med Parkinsons sjukdom får en förändrad röst. Ofta blir den svagare och hesare, vilket beror på att den motoriska stelhet som drabbar kroppen också drabbar struphuvudets muskler. MS är en annan sjukdom som kan sätta sig på rösten.
Sjukdomar som kan drabba rösten
Några vanliga symtom på att rösten inte mår bra är ont i halsen, heshet, harklingsbehov eller att rösten är svag och ansträngd när man talar. Cirka 16 procent har problem med sin röst – bland annat kvinnor i klimakteriet och äldre.
Rösten kan också drabbas av sjukdomar:
- Fonasteni, där så kallad rösttrötthet är det vanligaste symtomet.
- Stämbandsknottror, som ger heshet till följd av mekaniskt slitage på stämbanden.
Vanliga symtom för båda diagnoserna är en känsla av att rösten inte räcker till och inte går att höja i bullriga miljöer, att rösten är hes, svag och tunn, att man vill harkla sig samt att man får anstränga sig för att tala.
Källa: Karolinska institutet
Stress och nervositet kan sätta sig på rösten
Som säkert många själva upplevt påverkas rösten också av stress och nervositet.
– Tonläget brukar bli ljusare och högre när man är stressad och spänd.
När vi är lugna andas vi även lugnt och det gör rösten mer stabil. Vid stress hamnar andningen högre upp i kroppen. Det kan uppfattas som att man inte har lika bra kontroll över rösten, säger Viveka Lyberg Åhlander.
Hon berättar att rösten faktiskt är vår viktigaste kanal mot omvärlden.
– Rösten är vårt första, och kanske viktigaste, signalorgan. Det första ett nyfött barn gör är att skrika. Sedan lyssnar vi efter mammas röst, säger Viveka Lyberg Åhlander.
Rösten kan påverkas av hormonförändringar
Den förändras också genom livet. Hos kvinnor förändras rösten som mest i samband med puberteten och klimakteriet, när hormonerna svänger. I klimakteriet blir slemhinnorna torrare och kvinnor kan då få ett lägre röstläge.
– Något man inte alltid tänker på är att även flickor går igenom målbrottet. Rösten sjunker lite i tonläge då, säger Viveka Lyberg Åhlander.
Förändringarna kan leda till att man inte längre litar på sin röst och därför inte heller gör den hörd. En ny studie visar till exempel att många äldre drar sig undan från sociala sammanhang eftersom rösten fungerar sämre.
– Vi vet att ensamhet ökar risken för ohälsa. På samma sätt som man kollar syn och hörsel på vårdcentralen, borde man fråga äldre hur de tycker att rösten fungerar.
Så får du rösten att hålla längre
För det finns hjälp att få. I sin forskning tittar Viveka Lyberg Åhlander på vad som krävs för att rösten ska hålla längre i arbetsliv och i sociala situationer.
– Har man ett yrke där man använder rösten mycket är det viktigt att ta mikropauser under arbetsdagen. Ta en promenad och vila rösten på lunchen eller passa på och ta en klunk vatten under ditt föredrag. Pausen behöver inte vara längre än så.
Känner man obehag inför att prata i grupp kan man ta några djupa andetag innan man börjar tala.
Tips för en starkare röst
- Läs högt ur tidningen eller sjung kör för att hålla igång rösten.
- Sträck på dig för att få mer fart på rösten, eller stå upp när du pratar.
- Drick vatten. Det håller slemhinnorna elastiska.
- Träna. Fysisk aktivitet påverkar andningen och ger en starkare röst.
- Testa att dricka varm flädersaft. Det ökar salivavsöndringen.
- Att sucka och gäspa skapar avspänning och ökar utrymmet i munhåla och hals, vilket ger mer resonans.
- Skratta för att få igång magstödet.
Se upp med det här!
- Skippa halstabletter, de kan vara uttorkande för stämbanden.
- Samma gäller kaffe och alkohol.
- Undvik att harkla dig. Det retar rösten.
- Undvik bullriga platser. De ökar risken för att du överanstränger din röst.
Källa: Lunds universitet, Åbo universitet.
– Försök att andas längre ner i kroppen, med magen. Ett annat knep är att prata långsammare, då låter man lugnare – och låter man lugnare, känner man sig lugnare, säger Viveka Lyberg Åhlander.
Och till den som inte vet du den egna rösten låter har hon ett tips:
– Spela in dig själv och fundera på vad du hör. Lyssna också på hur du andas. Du kan också fundera på hur en röst du vill lyssna på låter. Låt dig inspireras av den.
Den perfekta rösten?
Den perfekta rösten däremot, den finns inte. Men den forskning som har gjorts på hur man får en talare att bli lyssnad på, visar att variation i röstläget är bra.
– Man ska inte prata för monotont. Rösten ska vara bärig och man bör ha ett bra tempo. Annars riskerar man att lyssnaren tappar motivationen att fortsätta lyssna, Viveka Lyberg Åhlander.