Smärtspecialisten: Att ha ont är INTE en normal del av åldrandet
Ungefär hälften av alla över 60 år har ont någonstans i kroppen, kvinnor oftare än män. Smärtor kan börja smyga sig på redan när vi är i 30–40-årsåldern. Vanligast är att få ont i rygg, knän och fötter, alltså i muskler, leder eller skelett. Men är smärtor något vi får acceptera när vi blir äldre?
Nej, säger Lena Sandin Wranker som är specialistläkare inom smärtrehabilitering och äldreforskare vid Lunds universitet:
– Att ha ont är inget normaltillstånd bara för att man blir äldre, säger hon.
Men varför verkar kroppen då bete sig annorlunda och tåla mindre med åren? En anledning är förstås att kroppen utsatts för slitage. Det är dock inte hela förklaringen:
– Många gånger får man ont för att man rör på sig för lite och på fel sätt. En klassiker är att man lyfter något tungt och får ont i ryggen. Ju bättre tränade vi är desto mindre är risken för den typen av skador, säger hon.
Förebygg och lindra
Träning plus vardagsrörelse är alltså ett bra sätt att lindra och skjuta smärtan på framtiden. Det gäller även vid artros, som till stor del är åldersrelaterad.
– Den som får artros blir också bättre av att röra på sig. Det enda undantaget är fibromyalgi, där kan för mycket rörelse göra att man blir sämre. Då gäller det att hitta sin lagomnivå, till exempel att köra flera, kortare pass i stället, säger Lena Sandin Wranker.
Den fysiska aktiviteten kan till exempel bestå av simning, cykling och promenader. Men att bara promenera räcker inte helt för att få den mångsidiga träning kroppen behöver.
– Det kan räcka med att lägga till styrkeövningar hemma, man måste inte gå på gym. Även trädgårdsarbete är bra allround-träning, liksom att gå i trappor.
Inte bara smärtan
Ibland kan smärta bero på att man har förlorat benmassa och är på väg att bli benskör. Då är även andra livsstilsråd än träning viktiga:
– Det är jätteviktigt att äta ordentligt och att låta solen lysa på huden. Det hjälper kalkomsättningen i kroppen.
Lena Sandin Wranker berättar att långvarig smärta innebär stort lidande, till exempel att man inte orkar umgås med familjen, att man kanske inte kan jobba och får dålig ekonomi med allt vad det innebär.
– Livskvaliteten blir lägre när man har ont och där kan vi göra mycket. Ofta är själva lidandet värre än smärtan och lindrar man lidandet, minskar smärtupplevelsen, säger hon.
Kramar kan lindra
Fysisk beröring, till exempel klappar och kramar, kan lindra smärta. Beröringen verkar inte heller behöva komma från någon vi känner för att ha effekt. Det kan gå lika bra med en kram från en främling, exempelvis en läkare eller sjuksköterska. Även beröring av en filt kan lindra. I studien om beröring har forskarna tittat på och sammanställt 212 andra studier, som tillsammans undersökt nästan 13 000 personer.
Källa: Nature Human Behaviour
Då bör du ta hjälp
Så när ska man söka hjälp? Hur vet man att smärtan behöver behandlas? Lena Sandin Wranker tycker att man gott kan vänta om man vet med sig att smärtan beror på att man har sträckt sig eller lyft något tungt.
– Då kan man ta en smärtstillande tablett och vänta. Oftast går det onda över på två veckor. Men om man har en diffus smärta utan någon orsak, och den håller i sig i flera veckor, då ska man höra av sig till vårdcentralen.
Anledningen till att det är så viktigt att söka hjälp är för att man vill undvika att smärtan blir kronisk. Lena beskriver det som att smärtan ibland får en motorväg till hjärnan om den inte behandlas i tid. Smärtsignalerna upp till hjärnan fortsätter då alltså även om skadan som orsakade den har läkt. Smärtbromsen slutar fungera.
– Vi vill ju inte att smärtan blir långvarig. Därför ska man inte tänka att det är normalt att få mer ont med åren, utan söka hjälp.
Medicinska framsteg
Vid sidan av mer medicinsk smärtlindring kan man också få hjälp av fysioterapeut och psykolog som lär ut avslappning och mental träning.
– Det kan handla om att lära sig nya vanor och tankesätt, till exempel att fokusera på det man kan i stället för på det man inte kan, säger Lena Sandin Wranker.
Det har också kommit nya mediciner. Numer kan man till exempel stoppa förloppet vid reumatisk smärta så att lederna inte hinner förstöras.
– Mitt budskap är att alla kan bli bättre även om man kanske inte kan bli helt smärtfri för alltid.
Det här är smärta
Smärta är en överlevnadsmekanism med en viktig funktion – att vi inte ska skada oss. Men ibland kan smärtsignalerna skickas ut vid fel tillfällen och då uppstår det man kallar långvarig smärta. En smärta kan med andra ord leva ett eget liv långt efter att skadan som orsakade den har läkt. Så sök hjälp i tid!
Smärta uppstår i hjärnan och består av tre komponenter: en sensorisk, som har med våra sinnesintryck att göra, en kognitiv, som handlar om våra tankar kring upplevelsen och en affektiv, känslomässig. Inom smärtrehabilitering jobbar man med alla delar.
Enligt statistik från Scb har 9 procent av Sveriges befolkning svår värk i skuldror, nacke, axlar, rygg, höft, armar, ben, fötter eller händer. Totalt har 63 procent smärta i någon omfattning. I åldersgruppen 80+ är motsvarande siffror 13 och 75 procent.
Smärta delas in i tre typer:
- Vävnadsskadesmärta, som kan uppstå vid en ytlig skada som exempelvis ett slag, skärsår eller en brännskada.
- Nervskadesmärta, till följd av skada eller sjukdom i nervsystemet, som en neurologisk sjukdom eller diskbråck. Smärtan kan kännas brännande, stickande, ilande eller molande, beroende på vilka nerver som påverkats.
- Förändrat smärtsystem, när smärtregleringen inte fungerar som vanligt. Då kan sådant som normalt inte gör ont bli smärtsamt och man kan få utbredda, ömmande partier på kroppen. Smärtan har blivit en sjukdom i sig.
Källa: Lena Sandin Wranker, Scb, Neuroförbundet