Snygga sommarben - så slipper du åderbråck

Åderbråck kan uppstå i alla vener, men de är vanligast på benen. Enligt en färsk undersökning lider 45 procent av alla svenska kvinnor av svullna ben eller åderbråck i så hög grad att de inte vill visa sig i kjol eller klänning. Men hur slipper man åderbråck? Vi ställde några frågor till Anders Holmberg, kirurg och specialist på behandling av åderbråck på Scandinavian Venous Centre som har en filial i Malmö.

Vad är ett åderbråck?

Det är en utvidgning av venerna. Blodkärlen som transporterar blodet tillbaka till hjärtat vidgas och orkar inte pumpa tillbaka det ordentligt. Vi har tre kriterier för åderbråck: 1. Det ska ligga direkt under huden och vara synligt. 2. Det ska vara slingrigt. 3. Det ska ha en diameter mer än 4 millimeter.

Vilka är symtomen?

Förutom de synliga symtomen har en del patienter trötthet och tyngdkänsla i benen. Vissa får svullnad och ömhet över åderbråcket, andra till och med smärta, värk, kramper och pirrningar i benen. Men just pirrningar kan bero på mycket annat.

Det finns några enkla knep för att ställa diagnos. Man kan be patienten lägga sig ner med benen högt en stund. Om symtomen försvinner då är det troligast åderbråck. Man kan även låta patienten bära kompressionsstrumpor i ett par veckor. Om symtomen förbättras eller försvinner talar det för att det är åderbråck eftersom de komprimeras av strumpan.

Vilka får åderbråck?

Ungefär var tredje person. Det är lika vanligt bland män som kvinnor. Vanligaste debutålder är 30–40, men de kan uppkomma när som helst. Min yngsta patient var 13 år.

Varför får man det?

Ärftlighet är den vanligaste orsaken, men man måste inte få det bara för att mamma har det. Personer med högt BMI och de står stilla långa perioder på arbetet, som frisörer, drabbas oftare. Det beror på att kärl med tunna väggar vidgar sig när man står stilla mycket, det har med tyngdlagen att göra. Åderbråcken kan även förvärras vid graviditet.

Finns det risker med åderbråck?

Nej, inga allvarliga. Många tror att åderbråcken kan ge proppar, men det kan de inte. Man kan få inflammation i ådern som bildar ett slags ytliga blodproppar, men de försvinner av sig själva och är ofarliga. Vissa undrar också om venerna kan spricka. Det är ytterst ovanligt och drabbar främst äldre personer som behandlats med kortison. Men det är inte farligt eftersom trycket i venen är väldigt lågt.

Blir åderbråcken värre med åren?

Ja, de blir större men behöver inte göra mer ont för det.

Kan man få åderbråck på bara ett ben?

Ja, det är vanligt. 1/3 får enbart på högerbenet, 1/3 på vänsterbenet och 1/3 får på båda. Om man har det på båda benen kan man behandla dem samtidigt.

Kan man förebygga åderbråck?

Ja, genom att röra på sig och att undvika att stå stilla längre perioder.

När ska man söka hjälp?

Åderbråck delas in i sex stadier beroende på hur allvarliga de är (se faktarutan på föregående sida). Vid de allvarliga stadierna 4–6, med sår, missfärgningar och eksem, ska man definitivt söka vård. Men många lider för att de tycker att åderbråcken är fula. Runt 60–70 procent av mina patienter kommer hit av kosmetiska skäl. Då får man bekosta behandlingen själv.

Vilka behandlingar finns?

Vid lindrigare symtom kan man prova kompressionsstrumpa. Den lindrar symtomen och hindrar åderbråcken att bli större. Naturläkemedlet Venastat kan motverka svullnad. Den vanligaste behandlingen är ett kirurgiskt ingrepp som kallas för stripping. Då gör man ett snitt i ljumsken, för ner en vajer till knät och drar ut den ven som orsakar åderbråcken. I dag finns även metoder utan kirurgiskt ingrepp. Med injektioner, virknålsteknik eller laser (se faktaruta på föregående sida) görs behandlingen med ultraljud och via titthål. Med dessa metoder kan man skräddarsy behandlingen utifrån åderbråckens karaktär. Ibland använder man bara en metod, i andra fall alla tre.

Påverkas blodcirkulationen om man tar bort ådror?

Man kan ta bort hur mycket åderbråck som helst utan att cirkulationen påverkas. De ytliga venerna där åderbråcken sitter fyller ingen funktion.

Kolla själv! Hur svåra är dina åderbråck?

Beroende på hur åderbråcken och huden ser ut delar man dem i sex allvarlighetsgrader:

1. Ådernät. Räknas inte som egentliga åderbråck. Millimeterstora slingrande kärl ytligt i huden.

2. Enbart synliga åderbråck. Minst fyra millimeter breda slingrande vener direkt under huden.

3. Synliga åderbråck med svullnad jämfört med andra benet.

4. Missfärgning av huden med eksembildning.

5. Läkta bensår.

6. Öppna eller ”aktiva” bensår.

Naturliga metoder mot lindriga symtom

I lindriga fall ger åderbråck oftast inga andra symtom än de synliga, men de kan även ge trötthet och tyngdkänsla i benen, svullnad, värk, krypningar och klåda. Då kan man prova olika naturliga metoder:

Venastat: Ett naturläkemedel på hästkastanj i kapselform. Reducerar svullnad, tyngdkänsla och värk i benen. Finns receptfritt på apotek.

Revena: En salva för trötta ben och fötter. Minskar spänningar, trötthetskänsla och tyngdkänsla i benen. Innehåller alun som har en sammandragande effekt. Finns i hälsobutiker.

Stödstrumpor: Avlastar och ökar blodcirkulationen så att benen inte svullnar. Snygga stödstrumpor finns hos Funq Wear, www.funqwear.se, MedicOnline, www.mediconline.se, och Pahne Medical Line, www.pahnemedic.com, som alla har ett stort urval i olika färger och mönster.

Kompressionstrumpa: Kallas även för medicinsk stödstrumpa och ger ett kraftigare stöd än stödstrumpan. Finns i flera olika klasser beroende på strumpans tryck över ankeln.

De här behandlingarna gör doktorn

Stripping: Den behandling som är vanligast i Sverige. Stripping är ett kirurgiskt ingrepp där man gör ett snitt i ljumsken. Sedan för man ner en vajer till knät och drar ut den ven som orsakar åderbråcken.

Injektioner/skum: De så kallade injektionsmetoderna innebär att man sprutar in ett medel i venerna, vanligtvis ett ytspänningsnersättande skum. Det injiceras antingen i åderbråcket eller i en djupare ven. Skummet bryter ner kärlen på några månader.

Virknålsteknik: Innebär att man drar ut blodkärlen genom små hål i huden.

Laser: Den allra nyaste metoden. Då lokaliserar man ådern med ultraljud och sticker sedan in en supertunn nål. Via den för man in en laserstråle som förtvinar ådern.

Radiovågsbehandling: Liknar lasermetoden, bränner bort åderbråcket.

Vem betalar operationen?

De flesta patienter med åderbråck har allvarlighetsgrad 1–2. Landstingen betalar åderbråcksoperationer vid allvarlighetsgraderna 4–6, som räknas som medicinsk indikation.

Vid allvarlighetsgrad 3 görs en individuell bedömning. Personer med extrem svullnad eller kraftiga skillnader i svullnad mellan benen kan exempelvis få operationen betald. Det kan skilja sig mellan olika landsting. En behandling kostar cirka 10 000–20 000 kronor för ett ben, och 16 000–32 000 kronor om båda benen behandlas samtidigt. Vissa landsting gör operationerna själva, medan andra har avtal med privatkliniker. Den vanligaste behandlingsformen är så kallad stripping (se faktaruta).

Av Anna Eriksson

Bild: Thinkstock