Ny forskning: Stress och psykisk ohälsa ökar risken för postcovid
På postcovidmottagningen vid Karolinska Universitetssjukhuset i Huddinge finns det fortfarande en tillströmning av nya patienter. Det finns ingen officiell statistik, men Soo Aleman, överläkare och adjungerad professor, uppfattar att det fortfarande finns ett stort behov av att få hjälp, även om det inte kommer lika många patienter nu som under tidigare pandemivågor.
"Svårt att fungera i vardagen – men alla prover ser bra ut"
– Andra postcovid-mottagningar lägger ner och hänvisar till primärvården. Men vårdcentralen har svårt för att hantera den här typen av multifaktoriella sjukdomar där patienter kan uppleva att de inte längre fungerar i vardagen men alla prover ser ändå bra ut. Det är också bra att det finns en central enhet där vi samlar så mycket kunskap vi kan om den här helt nya sjukdomen, eftersom vår verktygslåda för den inte riktigt är på plats, förklarar hon.
Forskning pågår förstås, både i Sverige och utomlands, och även om man inte ännu kan säga vad som orsakar postcovid, så har man sett vissa samband.
En stor amerikansk studie, nyligen publicerad i tidskriften Jama Psychiatry, visade exempelvis på kopplingar mellan psykisk ohälsa och en ökad risk för postcovid. Stress, depression, ångest, oro och ensamhet före insjuknandet i covid-19 gav en hela 32-46 procent ökad risk för långvariga symptom efteråt.
Soo Aleman kommenterar:
Stress, depression och ångest ger långvarigare symptom
– Vi vet att psykisk skörhet sätter ned kroppens immunförvar mot många olika slags sjukdomar, och detta kan ha att göra med stresspåslaget vid exempelvis ångest och oro. Men detta är ändå inget som vi har sett sticka ut bland våra egna patienter. Istället har vi haft många välfungerande och högpresterande kvinnor som försökt att komma tillbaka till arbetslivet igen efter en covidinfektion, men som verkligen inte har kunnat. En del har till och med blivit helt sängliggande. Och det här är alltså kvinnor som vanligen inte har haft någon typ av ohälsa innan. Jag har själv tänkt att ”detta hade ju kunnat drabba mig”, berättar hon.
Två distinkta grupper drabbas särskilt av postcovid
När man tittar på vem som hittills drabbats av postcovid i Sverige, så ser man framförallt två distinkta grupper. Den ena, mer dominerad av män, är de som fick andningsproblem under sin covidinfektion och därför hamnade på sjukhus. I denna grupp har man oftare hittat en bakomliggande hälsoproblematik som övervikt, diabetes, högt blodtryck eller andra hjärtkärlproblem.
Men i den andra gruppen, som är den större av de två, är det alltså mer kvinnor, ofta i 40-50-årsåldern. De blev oftast inte sjukare i sin covidinfektion än att de kunde ta hand om den hemma, men efteråt drabbades de av olika slags besvär som exempelvis magtarmbesvär, hjärndimma, hjärtklappning och väldigt stor trötthet, så kallad fatigue.
– Vi vet att vissa autoimmuna sjukdomar drabbar främst kvinnor, och det finns teorier om att postcovid kan uppstå hos vissa på grund av autoimmuna reaktioner. Det här är något som vi behöver forska mer kring. Vi vet ännu inte vad som är orsaken till uppkomst av postcovid, men det finns vissa studier som påvisat virusrester i tarmväggen, långt efter att man har haft covid-19, och som man tror på olika sätt kan ligga vilande för att sedan trigga igång immunförsvaret, säger Soo Aleman och fortsätter:
– Annan forskning visar på mikroskopiska blodproppar efter en covidinfektion. De är för små för att synas på röntgen men de kan potentiellt ställa till med problem i kroppen på olika sätt. Vi måste helt enkelt fortsätta forska.
Fakta: Detta är postcovid – symtom och behandling
De flesta som får covid-19 återhämtar sig efter några veckor, men ibland kan det ta längre tid. Hur lång tid är i nuläget osäkert, men det finns personer som fortfarande är sjuka efter att ha blivit smittade i den allra första vågen 2020. Tidigare har tillståndet kallats ”långtidscovid”. Sedan innan finns också diagnosen ”postviral trötthet” (även ME/ CFS) som kan uppstå till exempel efter virusinfektioner. ME har ett flertal liknande symptom som postcovid, som trötthet, magbesvär och muskelsmärta.
Behandlingen som finns vid postcovid idag utgår från behandling av olika symptom. Till exempel kan man vid symptomet hjärtklappning prova att medicinera på samma sätt som vid sjukdomen POTS, och vid orkeslöshet/fatigue kan en fysioterapeut/sjukgymnast lära ut hur man försöker hushålla med den energi man har kvar. Sjukdomen är alltså komplex och kräver stor individanpassning vid sin behandling.
De tre vanligaste postcovidbesvären
- Andningsbesvär, och andra besvär med lungfunktionen.
- Hjärntrötthet, eller annan kognitiv nedsättning, t ex minnesproblem.
- Smärta, t ex bröstsmärta och muskel- och ledvärk.
Källa: Socialstyrelsen
Hur kan jag skydda mig mot postcovid?
Det finns kända riskfaktorer, exempelvis rökning och övervikt, som ökar risken för sjukhusinläggning vid covid. Men livsstilsfaktorerna skyddar bara mot en viss del av postcoviden.
– Det bästa är förstås att inte få covid alls. Det vi har sett från tidigare vågor är nämligen att man blir sjukare för varje gång man får sjukdomen. Men det finns också utländska studier som visar att vaccination minskar risken att drabbas av postcovid med 50 procent, säger Soo Aleman på postcovidmottagningen vid Karolinska.
