Ont i halsen när du sväljer mat? Det kan vara allergisk matstrupe
Svårt att svälja och känsla av att maten hakar upp sig på väg genom matstrupen. Det är några symptom vid allergisk matstrupe – eller som det också heter: Eosinofil esofagit. Här berättar öron-näsa-hals läkaren Helen Larsson mer om den ganska okända sjukdomen.
Har du hört talas om Eosinofil esofagit eller allergisk matstrupe? Det är en ofarlig sjukdom men som kan vara riktigt besvärande. Tyvärr finns det troligen ett stort mörkertal av personer som är drabbade och inte har fått någon diagnos.
Helen Larsson är docent och överläkare vid Öron-Näsa-Hals kliniken NU-sjukvården i Trollhättan. Hon har många års erfarenhet av att möta patienter med allergisk matstrupe.
– Många patienter har gått med symtom länge, inte sällan under flera år och vant sig och anpassat sig till sina symtom, berättar Helen Larsson och fortsätter:
– Många dricker alltid flera glas vatten till varje måltid, tuggar noga för att förhindra att det fastnar och de beskriver ofta att måltider tar längre tid än för andra. Jag brukar ställa frågan till patienten: ”Kan du känna hur maten passerar genom bröstkorgen och matstrupen?” Då brukar de svara ja, men att de inte tänkt på det som ett symtom. Då brukar jag berätta för dem att har man en frisk matstrupe så känner man vanligen inte den passagen om man inte ätit något riktigt varmt eller kallt.
Helen Larsson
.
Yrke: Docent och överläkare vid Öron-Näsa-Hals kliniken NU-sjukvården i Trollhättan
Vad är Eosinofil esofagit eller allergisk matstrupe?
Allergisk matstrupe, eller Eosinofil esofagit, är en allergisk inflammation i matstrupens slemhinna. Både barn och vuxna kan drabbas, det är vanligast bland pojkar och män. Diagnosen ställs oftast i 20-40 års åldern.
Sjukdomen är kronisk och inflammationen i matstrupen anses bero på en reaktion på något allergen. Det kan handla om exempelvis mjölkprotein eller vete som passerar genom matstrupen.
För att ta reda på vilket allergen som orsakar inflammationen så behöver patienten genomgå dietbehandlning med efterföljande gastroskopikontroller.
– Det går tyvärr inte att göra ett allergitest som ett hud-pricktest eller blodprov, berättar Helen Larsson.
Svårt att svälja - ett av symtomen vid allergisk matstrupe
Det vanligaste symtomet som vuxna personer med Eosinofil esofagit har är sväljningsbesvär och det är inte heller ovanligt att maten fastnar på vägen ner till magsäcken. Om den gör det och inte lossnar kan de behöva söka akut sjukvård för att under narkos genomgå en gastroskopi där det som fastnat tas bort.
– Personer med allergisk matstrupe brukar dricka mycket vatten. Om de tänker äta lunch så har de kanske tre glas med vatten och dricker för att få ner maten helt enkelt. Om maten ändå fastnar brukar de beskriva hur de försöker få det att lösa sig genom att exempelvis resa sig upp och ändra ställning eller dricka mer vatten och till slut så brukar det släppa, eller att de behöver gå till toaletten och kräkas upp maten. Det här upplever många som socialt handikappande, och kan göra att de helt undviker att äta med andra, säger Helen Larsson.
Hur vanligt är det att ha allergisk matstrupe?
Det räcker inte med att ha symtom för att kunna ställa diagnos, utan det krävs också att det tas slemhinneprover från matstrupsslemhinnan som då visar på en inflammation. För det behöver patienten göra en gastroskopi och provet ska analyseras av en patolog.
– Det finns uppgifter som talar för att det kan vara så vanligt som upp mot 0,5 procent, så många finns ännu inte diagnosticerade men vi tror att det fortfarande finns ett stort mörkertal, säger Helen Larsson.
Vad finns det för behandling vid allergisk matstrupe?
Det finns olika sätt att behandla Eosinofil esofagit. Det viktiga är att behandlingen individanpassas.
– För de patienter som orkar genomgå och hålla en diet innebär det helt enkelt att man gör en gastroskopi med vävnadsprover och påvisar en inflammation och att patienten sedan startar en diet med att utesluta exempelvis mjölkprotein. Efter 2-3 månader gör en ny gastroskopi och man kan då utvärdera om inflammationen dämpats. Har den det har man lyckats fånga det utlösande allergenet och personen får fortsätta med dieten.
En annan behandling är att dämpa inflammationen i matstrupen med lokalt verkande kortisonpreparat. På liknande sätt som inflammationen i luftvägarna dämpas med inhalationskortison vid astma.
– Vid allergisk matstrupe ges kortisonet som en tablett som smälter i munnen och blandas med saliven och sedan långsamt sväljs ner. Så länge man undviker att äta eller dricka efter att tabletten tagits så ger den god lokal effekt i matstrupen och påverkar inte kroppen på något annat sätt.
Tidigare när man inte visste orsaken till Eosinofil esofagit så provbehandlades många med syrahämmande mediciner. Nu har det visat sig att de medicinerna även har en antiinflammatorisk effekt och även kan dämpa inflammationen vid Eosinofil esofagit.
Är det ärftligt med allergisk matstrupe?
Det finns en viss ärftlighet för Eosinofil esofagit. Men långt ifrån alla har sjukdomen i släkten.
– Relativt ofta nämner en nydiagnosticerad patient att deras bröder eller pappa har haft liknande symtom, kanske suttit sist vid matbordet och att maten hakar upp sig, och ibland påvisar vi sjukdomen även hos släktingar.
Hur ska man tänka med kosten om man har allergisk matstrupe?
– Det finns inget generellt svar att om man drar ner på någonting särskilt så blir inflammationen bättre, utan det viktiga är att man har kontakt med läkare för att individanpassa behandlingen.
Är det större risk att drabbas av cancer om man har allergisk matstrupe?
– Det finns ingen koppling med allergisk matstrupe och cancer och det är skönt!
Foto: TT/ Privat