Vinterdeppig? Här är de nya medicinerna
En av fem blir deprimerade någon gång i livet. Lindriga och måttliga depressioner har blivit vanligare och sjunkit i åldrarna.
Både mediciner och terapi används som behandling. Nyligen har Socialstyrelsen gett nya riktlinjer där kognitiv beteendeterapi, KBT, ska vara förstahandsval vid depression. Men riktlinjerna är omstridda. En kombination av terapi och mediciner är vad många psykiatriker och psykologer nu vill ha istället.
Idag finns en hel palett med olika mediciner mot depression och ångest. Cirka 7 av 10 blir bättre av medicin även om återfall i depressionen är vanligt om medicineringen avbryts.
De moderna depressionspillren påverkar olika signalsubstanser i hjärnan som gör att nervcellerna kommunicerar bättre med varandra. De ger inget beroende, vilket många tror eftersom de ofta blandas ihop med mer snabbverkande ångestdämpare för korttidsbehandling, som Valium och Sobril. De tillhör gruppen bensodiazepiner och kan ge abstinens.
– Depression är inte bara ett tillstånd utan många. Därför passar olika mediciner för olika personer, säger Jerker Hetta, professor i psykiatri vid Karolinska Institutet.
SSRI-preparat är vanligast och ges idag till 8 av 10 deprimerade. De påverkar serotoninsystemet i hjärnan. Serotonin är en humörstabiliserare. Biverkningar kan vara tappad sexlust men vikten påverkas inte så mycket. Cipramil, Zoloft, Seroxal, Fontex är några vanliga märken.
SNRI-preparat påverkar både serotonin- och noradrenalinupptaget. Noradrenalin ger energi och ork. SNRI kan även användas mot sömnbesvär. Viktuppgång och inverkan på sexlusten är vanliga biverkningar. Vanliga mediciner är Effexor och Remeron.
Valdoxan är ny i Sverige sedan i somras. Det är en helt ny medicin som påverkar melatoninreceptorerna i hjärnan. Melatonin styr sömnen. Medicinen stabiliserar dygnsrytmen och gör att den biologiska kroppsklockan ställs rätt. Den påverkar även serotoninreceptorerna i mindre grad. Medicinen ger färre biverkningar än andra piller.
– Det är en intressant medicin med få biverkningar. I dag är den inte förstahandsval eftersom den inte funnits så länge och kunnat användas så mycket, säger Jerker Hetta.
Den ingår inte i högkostnadsskyddet och är därför dyrare än mer etablerade mediciner.
Voxra är ny i Sverige. I USA har medicinen använts i flera år. Den påverkar tillförseln av dopamin, hjärnans belöningssystem. Vid trötthet, glädjelöshet, oro och ångest kan den vara ett alternativ.
Det tar ofta några veckor innan en depressionsmedicin får effekt och standardbehandlingen är ett halvår. Inte sällan får man medicinera längre än så. Läkarna använder i regel en handfull olika mediciner – fungerar inte en byter man till en annan. Något test som visar vilken som är lämpligast för en viss person finns inte.
Nu pågår ny forskning på nya mediciner som istället för att påverka signalsubstanserna i hjärnan påverkar kroppens biokemiska processer. Men det tar flera år innan de kommer ut på marknaden.
Fyra naturliga utmanare vid lindrig depression
Johannesört – lika bra som medicin
Används vid nedstämdhet, oro och insomningsbesvär. Vetenskapliga studier visar att johannesört sannolikt är likvärdigt med receptbelagda antidepressiva läkemedel vid lindriga depressioner, speciellt vid kortvariga depressioner. Biverkningarna är få och lindriga.
Johannesört har flera aktiva komponenter, bland annat hypericin och hyperforin som har antidepressiv effekt. De påverkar signalsubstanser i hjärnan som styr stämningsläget.
I flera europeiska länder är johannesört godkänt som läkemedel mot milda till måttliga depressioner och omfattas av läkemedelsförmåner.
I Sverige är det ett naturläkemedel men kan bli klassat som väletablerat växtbaserat läkemedel, alltså så nära ett klassiskt läkemedel som naturläkemedel kan komma.
Man måste vara försiktig om man kombinerar johannesört med andra läkemedel. Det kan minska effekten av bland annat p-piller, cytostatika och blodförtunnade mediciner.
Rosenrot – mobiliserar kraft
Används främst mot mental trötthet och stress. Några vetenskapliga studier har visat signifikant effekt mot depression och trötthet. Den verkar även öka uthållighet, stresstålighet och drivkraft.
– Men det är inget medel som ska användas vid allvarlig depression. Rosenrot gör oss piggare och gör att vi orkar engagera oss mer i vardagen igen, och det kan ha stor betydelse framförallt i rehabiliteringsskedet efter en depression, säger Clas Malmström, psykiatriker och klinikchef på PBM Hälsokompetens.
Rosenrot är en så kallad adaptogen som gör att stressberedskapen i kroppen mobiliseras och det ger ett skydd för cellerna. Förutom några få milda allergiska reaktioner finns hittills inga biverkningar rapporterade och inga interaktioner med andra läkemedel.
Rosenrotsextraktet Arctic Root är sedan ett par år godkänt som naturläkemedel i Sverige.
D-vitamin – lättar upp vintermörkret
Tillskott av D-vitamin kan motverka säsongsrelaterade depressioner. Enligt Mats Humble, överläkare och psykiatriker, kan vi ha förbisett D-vitaminets skyddande effekt för den mentala hälsan. Att vara ute i dagsljus är effektivt mot D-vitaminbrist. Men i Sverige är det svårt under den mörka årstiden att få tillräckligt mycket solljus. Det kan vara en förklaring till att så många svenskar lider av depression. Ägg, fet fisk och kantareller innehåller mycket D-vitamin. Finns som kosttillskott.
Omega-3 – kan lindra deppighet
Fettsyror som finns i fet fisk. Är antiinflammatoriska och kan påverka depression, enligt några studier. Fettsyrorna påverkar aktiviteten i hjärnan och i några studier har man sett samband mellan låga nivåer av fettsyror och depression.
Finns i makrill, strömming, sill, lax, torsk, tonfisk, linfröolja, men finns även som kosttillskott.
Av Anna Björe