Kvinnorna som sagt ifrån mot idrottens idiotiska klädkoder
I antikens Grekland sägs det att alla tävlade nakna under de första Olympiska spelen, för att man skulle kunna se att det bara var män som tävlade. Kvinnor fick absolut inte delta.
Som tur är har vi kommit en bit på vägen mot jämställt idrottande och kvinnor kan idag idrotta i de flesta sporter och grenar på samma villkor som män.
Men på en punkt har framstegen laggat: Kläderna.
Se också – Marit Björgen om hatkommentarerna mot sin muskulösa kropp.
Sexistiska klädkoder i idrotten
Många sporter har klädkoder, som framförallt är av stor vikt vid större tävlingar. Och en del av dessa är nästan lika föråldrade som de gamla grekernas OS-krav.
Ett exempel är dressyrtävlingar inom ridsporten, där det först i år, 2021, blivit krav på att alla som tävlar internationellt ska använda en godkänd ridhjälm istället för den klassiska höga hatten. Anledningen till att man valt bort den livsviktiga hjälmen innan? Tradition.
Och det finns fler exempel på dumma klädkoder inom idrotten – inte minst för idrottande kvinnor. Här är några regler som grundar sig i tradition och sexism, och som moderna, starka kvinnor fått sätta ner foten mot.
2021: Sarah Voss och de nakna benen
Traditionellt sett har gymnaster alltid burit vad som mer eller mindre kan jämföras med en lång- eller kortärmad baddräkt på tävlingar, en så kallad leotard. En gymnastikdräkt där hela benen ända upp till skinkorna ska visas.
Ända anledningen till att kvinnor inte har visat hela benen i gymnastiktävlingar är av religiösa skäl.
Men i april i år tävlade tyska Sarah Voss, 21, i en dräkt med heltäckande ben i EM i gymnastik i Schweiz. Hon sa då till brittiska BBC att "det betyder inte att jag kommer att ha en lång leotard varje gång jag tävlar, det beror på hur jag mår och hur jag vill prestera".
2018: Serena Williams och tenniskjolen
Den traditionella outfiten i tennis för kvinnor har som bekant varit en kort kjol, så när tennisproffset Serena Williams under Franska Öppna 2018 dök upp i långa, svarta leggings väcktes ramaskrin.
Hon menade att kompressions-tightsen hjälpte henne mot blodproppar, något hon haft ökad risk för sedan hon födde barn.
– Det kommer inte att accepteras i framtiden. Man måste respektera sporten och platsen man är på, sa Bernard Giudicelli, president för Franska Öppna, i augusti samma år.
Men senare 2018 kom beskedet att det internationella damtennisförbundet (WTA) valde att tillåta att kvinnor tävlar i tights, shorts, klänning eller kjol.
2012: Slopat bikinitvång i beachvolleyboll
Fram till 2012 var seden att kvinnor som tävlade i beachvolleyboll skulle bära tajt baddräkt eller bikini. En debatt om klädkodens sexism blossade upp och till slut bestämde Internationella volleybollförbundet att slopa regeln.
Tora Hansson, en av Sveriges mest framstående beachvolleybollspelare, sa då till Expressen att hon var glad över ändringen.
– Jag tror att det kanske gör att flera tjejer vågar satsa på beach. Vissa kanske drar sig för att satsa på beachvolleyboll just för att man inte tycker att det känns så bekvämt i tanken att springa runt i bikini, sa hon då.
2021: Norskorna och de små bikinitrosorna
Sport-bh:n ska sitta tajt, och bikinitrosorna får max vara tio centimeter höga. Så såg klädkoden ut för damer som tävlade i beachhandboll. Samtidigt får män ha lössittande t-shirts och shorts som går nästan ner till knäna.
Men tidigare i våras fick det Norska handbollsförbundet (NHF) igenom ett förslag på kongressen för Europeiska handbollsförbundet (EHF). Ett förslag om att slopa de begränsande klädreglerna, som fick en del tjejer att inte kunna fokusera på sitt spelade utan istället på att inte trosan skulle hamna snett.
När reglerna kan ändras är ännu inte klart, men Sveriges inställning när det gäller klädkoden är densamma som Norges.
– Vi vill att det ska träda i kraft så snart som möjligt, men det blir väl när processen är klar. Vi kommer antagligen inte att ha det klart innan OS, men nästa mästerskap måste det vara i mål, säger NHF-presidenten, Kåre Geir Lio, till norska NRK.
Foto: TT, Instagram
