7 kostråd som inte är så hälsosamma som du tror
Vi får ständigt hör om livsmedel eller dieteter som är rena mirakelkurerna: ”Ät det här och gå ner i vikt” eller ”Få fantastiskt hy” kan vara någon av budskapen vi nås av. I verkligheten är något som låter för bra för att vara sant oftast det.
– Det finns ett överflöd av olika kostråd och ibland kan den här kostdjungeln vara svår att navigera i. När blev mat så svårt? I mitt jobb möter jag många kvinnor som känner att kropp, träning och kost mest är en källa till dåligt samvete och negativa känslor. Endel blir väldigt fixerade vid kalorier eller speciella dieter och smalhetsen är i högsta grad verklig, säger Maria Uldahl, kostrådgivare som grundat Spis, Tren, Tenk, och har kurser i hur man genomför livsstilsförändringar – med hjälp av både kropp och huvud.
Många sätter upp matregler för sig själv och delar in mat i ja-mat och nej-mat.
– Jag tror det är bättre att satsa på en varierad kosthållning med många olika matvaror där ingenting är ”förbjudet”. Jag tror absolut att det här virrvarret av kostråd kan bidra till att man utvecklar ett komplicerat förhållande till mat, säger hon.
Många blir helt enkelt osäkra på vad som är hälsosamt.
– Jag får ständigt frågor om helt vanlig mat som bröd och mjölk är bra för hälsan. När det kommer till kost så är det inte enskilda matvaror som gör stor skillnad utan det är helheten som räknas. Mat är så mycket mer än ett räkneexempel som handlar om kalorier in och kalorier ut. Mat handlar också om traditioner, kultur och smak, säger Maria Uldahl.
Det finns många myter därute och här är några av dem:
1 Sellerijuice är bra för tarmarna
Enligt myten kan sellerijuice bidra till bättre matsmältning och finare hud, men forskningen har inte bevisat någon sådan koppling. I värsta fall kan faktiskt selleri förvärra symtomen vid IBS, irritabel tarm, eftersom det har högt FODMAP-innehåll.
Den som skapat myten är författaren Anthony William, som också kallar sig Medical Medium. Han har ingen medicinsk utbildning, men ger mycket alternativa hälsoråd i sina böcker och genom sociala medier. Han har fått mycket kritik från fackpersoner.
Så ät gärna selleri, men tro inte att den är bättre än andra grönsaker.
– Selleri är en bra grönsak och en källa till bland annat kostfibrer, folat, C-vitamin och kalium. Men att sellerijuice skulle vara speciellt bra för hälsan är en myt, säger Maria Uldahl.
2 Mättat fett är bra för hälsan
De flesta förknippar fett med smör och bacon, men de senaste åren har det blivit en hälsokosttrend att äta till exempel kokosolja. Men ett högt intag av mättat fett är förknippat med livsstilssjukdomar som hjärt- och kärlsjukdomar. Det mest hälsosamma är omättade och fleromättade fetter.
– Det här med mättat fett är en komplicerad fråga. Kom ihåg att vi sällan äter isolerade näringsämnen, vi äter livsmedel. Lite mättat fett är inte farligt för hälsan, men kostrådet om att begränsa intaget av mättat fett gäller fortfarande, säger Maria Uldahl.
Byt med andra ord ut mättat fett mot fleromättat fett när det går.
– Fokusera gärna på källor till fleromättat fett som avokado, olivolja, rapsolja, nötter, oliver och fet fisk.
3 Kolhydratsnålt är nyttigt
Många tror att lågkolhydrat-dieter, som till exempel LCHF, är bra för hälsan eftersom de kan hänvisa till vetenskapliga studier. Det finns emellertid också studier som visar att kolhydratsnåla dieter är kopplade till högre dödlighet – ökad risk att dö av hjärtsjukdom, stroke och cancer.
Vi går nämligen miste om viktiga vitaminer, mineraler och fibrer när vi slutar äta bröd. Potatis och bananer är inte heller en fiende, utan källor till bland annat C-vitmin och kalium.
– Extrem lågkolhydratkost, så kallad, KETO, är väldigt hett just nu. I de mest extrema fallen följer personer carnivordiet, det vill säga att man bara äter kött. Forskningen stöder inte att kost med extremt lite kolhydrater är sundare än kost med mer kolhydrater, säger Maria Uldahl.
När man inte äter kolhydrater går man bland annat miste om många kostfibrer, B-vitaminer, järn och antioxidanter för att inte tala om andra vitaminer och mineraler.
4 Frukt innehåller socker – så dra ner på det
Alla vet vi att det är bra att dra ner på socker i lagad mat. Men de naturliga sockerarter som finns i färsk frukt har inte samma negativa effekt som tillsatt socker. De flesta av oss mår snarare bra av att äta mer frukt.
– Jag tycker det är för enkelt att säga att man ska undvika frukt eftersom det innehåller fruktsocker. En del kopplar ihop frukt med godis, men frukt innehåller ju så mycket mer än socker. Det vi bör minska intaget av är tillsatt socker som vi hittar i läsk, kakor och godis, säger Maria Uldahl.
Det är inte heller farligt att äta lite godis, men för mycket socker är inte bra för hälsan. I frukt hittar vi också vitaminer, mineraler och kostfibrer som är bra för matsmältningen.
– På befolkningsnivå är inte problemet att vi äter för mycket frukt, tvärtom, vi kan gärna äta mer. Man rekommenderar fem portioner grönt om dagen, varav två gärna kan vara frukt. Att äta frukt, bär och grönsaker leder till en minskad risk för hjärt- och kärlsjukdom, övervikt och vissa cancertyper.
5 Välj alltid bruna kolhydrater istället för vita
Många tror till exempel att brunt ris är nyttigare än vitt ris, men det har visat sig att det faktiskt inte ger särskilt mycket mer näring än det vita. 100 gram brunt ris innehåller till exempel bara ett gram mer fibrer än vitt ris.
– Anledningen till att vi uppmuntras att välja de grova kolhydrats-källorna är att de generellt sätt innehåller mer kostfiber, vitaminer och mineraler än vad ”vit” pasta, bröd och ris gör. Och fibrer kan vi gärna äta mer av, säger Maria Uldahl.
Forskningen tyder på ett samband mellan att äta fullkorn och fiberrika livsmedel och minskad risk för hjärt- och kärlsjukdomar, diabetes typ 2 och cancer i tjock- och ändtarm. Så visst, bruna kolhydrater är bättre på vissa sätt, men det betyder inte att man helt behöver undvika de vita.
– Min slutsats är att du gärna kan äta fullkorn i vardagen, men också unna dig ”vita” kolhydrater om du tycker om det, säger Maria Uldahl.
6 Alla kvinnor bör äta 2000 kalorier om dagen
Det här magiska talet är baserat på en genomsnittlig kvinna, för att beräkna hur mycket hon bör äta varje dag för att hålla vikten. Men det är bara en uppskattning och siffran beror på hur mycket du väger och hur aktiv du är. En person kanske bara förbränner 1 500 kalorier om dagen, medan en annan förbränner 3 000 om dagen.
För att räkna ut hur mycket du förbränner måste du ta hänsyn till vikt, aktivitetsnivå, ålder och kön.
– Kaloriförbrukningen ökar ju mer aktiv du är och elitidrottare kan ibland känna att det är svårt att få i sig tillräckligt med mat. Istället för att fokusera så mycket på kalorier vill jag uppmana alla att äta varierat med mycket grönsaker, använda tallriksmodellen, hitta inspiration i medelhavskost och nordisk kost, säger Maria Uldahl.
Det är viktigt att vara medveten om att fixering vid kalorier kan leda till ett komplicerat förhållande till mat och det bästa är att äta till du är lagom mätt.
7 Kroppen behöver proteiner när du tränat
Att du ska äta proteiner inom 45 minuter efter träning, har sitt ursprung i forskning som visar att protein efter träning är muskelbyggande, men effekten är så liten att du knappt kommer att märka någon skillnad, om du så hållit på i tio år.
– Om du tränar väldigt mycket kan det vara smart att tänka igenom hur du ska äta för att få i dig tillräckligt med mat och näring. Men för vanliga motionärer, som jag själv, räcker det att äta tillräckligt med protein av god kvalitet under dagen, säger Maria Uldahl.
Proteinbehovet för en som inte tränar är 0,8–1 gram protein per kilo kroppsvikt/dag. För en kvinna som väger 80 kilo innebär det 64–80 gram protein om dagen. Det får du lätt i dig genom att äta en normal, varierad kost.
– Proteiner får vi från animaliska källor som kött, fisk, fågel, ägg och mejeriprodukter. Samt en kombination av olika vegetabiliska källor som fullkorn, baljväxter och nötter, säger hon.
Av: Marie Kvitrud Foto: Shutterstock/TT
Läs mer:
9 livsmedel som inte är så nyttiga som du tror