Se upp för fejkmaten – så väljer du bäst livsmedel i affären
Tänk dig att du har två mattallrikar framför dig. På den ena finns ångade grönsaker, kokt potatis och ugnsbakad fisk. På andra tallriken ligger stärkelse, socker och kanske lite torkat mjölkprotein.
Här blir kanske valet mellan vilken av de två tallrikarna du vill äta inte så svårt? Desto svårare blir det när den naturliga maten blandas med sockret, stärkelsen och tillsatser. Allt formas och paketeras om, för att sedan säljas i livsmedelsbutiker.
Se även: 5 livsmedel som inte är så nyttiga som du tror
I affären blir det svårare att se det faktiska innehållet i produkterna. Om man inte är expert på innehållsförteckningar, och går igenom dem noga på varje produkt.
Ann Fernholm om fejkmaten i livsmedelsindustrin
Ann Fernholm, fil dr i molekylär bioteknik, vetenskapsjournalist, och insatt i livsmedel och ultraprocessad mat har skrivit Fejkmaten. I boken granskar hon livsmedelsindustrin och listar de vanligaste ingredienserna i vår mat.
På listan finns flera former av socker, ren stärkelse och 26 olika tillsatser. Vi får alltså lätt i oss många ämnen kroppen inte behöver genom maten. Dessutom kanske vi får i oss för lite av det vi faktiskt mår bra av och behöver.
– Det viktigaste jag tycker konsumenter ska tänka på är att äta riktiga råvaror. Sedan finns det alltid lite utrymme att äta ”skräp”. Men idag finns så mycket ultraprocessad mat, hel- och halvfabrikat, att vi äter mycket energi som vi inte blir mätta av, säger Ann Fernholm.
Köp bara mat med ingredienser du känner igen
Tänk att maten du köper består enbart av sådant du själv skulle ha i maten om du lagade den. Bara ingredienser du känner igen.
– Det första man kan välja bort är produkter med socker. Det är den andra vanligaste ingrediensen i vår mat, efter salt, idag. Det är till och med vanligare i mat än vatten. Står det högt upp på innehållsförteckningen skulle jag inte välja den varan.
För i innehållsförteckningar listas innehållet efter hur mycket av ämnet produkten innehåller. Står socker högt upp är det med andra ord en stor del av innehållet.
Socker har en rad olika namn i innehållsförteckningar
– Sedan har socker många olika namn, som glukossirap och druvsocker. Man ska också undvika stärkelse som en huvudingrediens. Glutenfritt bröd till exempel bakar man ofta på ren stärkelse. Det finns också i många vegoprodukter.
Hälsoaspekten är en sak, priset en annan.
– Man kan ju också fråga sig om man verkligen vill köpa till exempel en dippmix för 550 kronor kilot, som mest innehåller maltodextrin.
En typ av stärkelse som beskrivs som en vit, kristalliknande, smaklös substans.
Vit choklad får inte längre marknadsföras som yoghurt
Ann Fernholm jobbar för förändringar av livsmedelsprodukters innehåll och märkningar. Hon har varit högst inblandat i en del resultat. Vit choklad får till exempel inte längre marknadsföras som yoghurt i naturgodishyllan. Och havredryck får inte beskrivas som osötad.
– Nu skulle jag vilja se att man i näringsdeklarationen var tvungen att märka ut hur mycket tillsatt socker det är i olika varor. Ska man prioritera vad man ska dra ner på så är socker det vi får i oss för mycket av och inget vi behöver. Sen vore det bra med märkning av ultraprocessad mat i någon form, allt som inte är gjort på naturliga ämnen och råvaror.
Foto: TT, Eva Lindblad