Forskare: Så påverkar dina frukostval dagens beslut

Fil eller gröt? Bacon eller bröd? Ägg eller äpple? Valet du gör när du plockar ut frukostmaten ur kylen kan få ödesdigra konsekvenser för resten av dagen. Det visar ny forskning från Tyskland och England, skriver SVT.

Forskningen visar att om du äter en mer kolhydratrik frukost så är risken större att du straffar en person som du uppfattar har behandlat dig orättvist. Landar valet i stället på en frukost som i huvudsak består av protein blir du mer förlåtande.

I den färska studien som presenterades i den vetenskapliga tidskriften PNAS, delades ett antal försökspersoner in i två grupper där de fick äta frukost som hade exakt samma mängd energi. Det som skiljde sig var att den ena gruppen fick äta en frukost rik på kolhydrater som mycket frukt och bröd och den andra gruppen fick äta i huvudsak en proteinrik frukost full med bland annat ost och skinka.

Vägrade orättvisa

Sedan utgick forskarna från ett klassiskt psykologiskt experiment som kallas för ”The Ultimatum Game”. I experimentet skulle en utomstående person fördela en summa pengar mellan sig själv och en försöksperson. Den utomstående personen fick välja om hen själv skulle behålla stora delar av summan eller dela pengarna lika. Forskarna studerade då hur försökspersonerna agerade, om de valde att acceptera pengasumman eller inte – oavsett om den var orättvis eller rättvis fördelad.

Det forskarna då såg var att försökspersonerna som hade ätit en kolhydratrik frukost i högre utsträckning vägrade en orättvis fördelning av pengarna, än de som ätit protein.

Efter experimentet tog forskarna blodprov på alla försökspersoner. Alla de som ätit en proteinrik frukost hade höga halter av aminosyran tyrosin som hjälper till att bygga signalsubstansen dopamin. Eftersom dopamin har stor inverkan på människans belöningssystem drog forskarna slutsatsen att proteinätarna tog emot den orättvisa summan pengar för att få en belöning.

Relevant inom skola och försvar

Men Helgi Schiöth, professor i farmakologi vid Uppsala universitet, säger till SVT att det lika bra kan röra sig om att kolhydraterna gör att den andra gruppens självförtroende ökar när de har mer socker i blodet. Det kan leda till att de har blivit mer benägna att säga nej till den orättvisa pengafördelningen. Men trots den alternativa teorin tycker Helgi Schiöth att den engelska och tyska studien är intressant och om det forskas mer på ämnet kan den bli relevant i skolsammanhang och inom försvaret.

– Deras resultat är ju faktiskt väldigt tydliga. Det är första gången vi ser att vanlig mat som vi alla äter ser ut att påverka vårt beslutsfattande. Exakt hur detta går till är svårt att ta reda på eftersom det är väldigt många steg från brödskiva till ett överlagt beslut, men det väcker helt klart en del intressanta frågeställningar, säger Helgi Schiöth.

Av: Cecilia Ahle

Bild: IBL

Artikeln publicerades först på Allers.