Har frukt och grönsaker blivit mindre nyttiga? Experten reder ut
”Det var bättre förr” hävdas i alla möjliga sammanhang. Så även i fallet då man talar om huruvida våra livsmedel var mer näringsrika förut eller inte. Givetvis håller inte alla med, utan det finns förespråkare för båda sidor.
Livsmedelsverket är dock en myndighet som ska fungera som en neutral pol i frågor som handlar om våra livsmedel. De grundar sina rekommendationer och beslut på sammanställningar och sammanvägningar av den forskning som finns på ett område.
Se också: Matlagningsmissar som gör grönsakerna mindre nyttiga
Viktigt att se till helheten – finns ”bevis” för allt
De drar aldrig någon slutsats utifrån enbart en eller två studier. Problemet när man diskuterar kost, och andra ämnen med för den delen, är nämligen ofta att det finns studier som stödjer både den ena och den andra teorin.
Men det är alltid bättre att se till helheten och det samlade kunskapsläget för att få en mer rättvis bild. Nackdelen är dock att man kan behöva vänta ganska länge innan man kan ge ett välgrundat råd om man vill ha ett gediget underlag.
Inget stöd för att frukt och grönt blivit mindre nyttigt
De vanligaste argumenten för att vegetabilier, alltså grönsaker, frukt och spannmål, har mindre näring idag är att jordarna skulle ha utarmats av intensiv odling samt att växtförädlingen ensidigt inriktats på större skördar.
Enligt Anna Karin Lindroos, nutritionist på Livsmedelsverket, finns det inget entydigt vetenskapligt stöd för att frukt och grönt blivit mindre nyttigt.
– Nej, det kan vi inte säga. Det är inte så enkelt att man kan säga att maten blivit mer eller mindre näringsrik. Det beror på vilket näringsämne man tittar på och vilka studier som man utgår ifrån.
Inte sannolikt att jordarna utarmats
Jordarnas utarmning har undersökts genom gamla och nya jordprover. Sedan provtagningarna startade i Sverige för 40 år sedan har det funnits lika mycket eller mer av järn, koppar och zink i jorden.
Det är rimligt med tanke på att jordarna gödslas och att näringen i jorden är lika viktig för växterna, och därmed skördarna, som för oss människor.
Växtförädlingens effekter svåra att bedöma
När det kommer till växtförädling är forskningen mer spretigt och en del studier har funnit mer och andra mindre av olika näringsämnen i nyare sorter av vegetabilier.
Det finns dock fynd som pekar mot att det kan ske en utspädningseffekt när det kommer till näringsämnen om mycket grödor odlas på liten yta.
Svårt med jämförelser av hur det såg ut förr
Jämför man samma sort med samma sort lär det inte ha skett några större förändringar med tiden. Men tittar man på nyare kan de alltså ha både högre och lägre innehåll än gamla sorter.
– Det är svårt att jämföra äldre studier med nyare då olika analysmetoder kan ha använts. Färsk frukt och grönsaker från förr kan ju inte heller analyseras igen, då livsmedelsproverna inte finns kvar, säger Anna Karin Lindroos.
Behövs mer välplanerade försök för en rättvis bild
Det finns flera svårigheter med att jämföra vegetabilier från idag med gamla prover, vilket är en anledning till att studierna spretar åt olika håll.
Många studier har därför utgått från äldre och nyare livsmedelstabeller. Kruxet är att en livsmedeltabell från år 1950 troligtvis inte utformats under samma premisser som en livsmedelstabell från år 2020.
För att kunna göra rättvisa bedömningar behöver man genomföra välplanerade försök där analysmetoder, beräkningar, definitioner och andra förhållanden varit densamma under en lång tidsperiod.
Det här kan påverka näringsvärdet
Det är flera saker som gör det svårt att utröna hur näringen i olika grödor förändrats med tiden. Framför allt när man ska jämföra grödor med varandra. Här är några exempel på saker som påverkar:
- Om det är flera grödor på en liten yta som ”bråkar” om näringen i jorden så kan det medföra att de får något sämre näringsvärde. Det blir som en utspädningseffekt.
- Grad av mognad är också något som kan påverka. Till exempel har en gul tomat mindre mängd av det nyttiga ämnet lykopen än vad en mörkröd tomat har.
- Olika sorters gödsel kan också ge olika förutsättningar för plantornas näringsrikedom.
- Väder, temperatur och ljus bland annat och det i relation till under vilka förhållanden plantan trivs bäst. Även vatten-, mineral- och näringstillgång påverkar.
- Lagring och hantering av grödorna efter skörd påverkar också näringsinnehållet.
- I olika sorter av ”samma” grönsak eller frukt kan halterna av olika näringsämnen naturligt skilja sig. Till exempel har små cocktailtomater ofta en högre koncentration av lykopen än stora tomater.
Källa: Livsmedelsverket
Framtiden lär kunna ge bättre svar
I dag är man bättre på att vara transparent med de här sakerna så i framtiden är det sannolikt att man kommer att kunna utröna hur den maten står sig i förhållande till hur det ser ut idag.
– Man kan inte bara titta på en studie, luta sig mot den och förvänta sig att den säger allt. Det är mer komplext än så. Ju mer man sätter sig in i något, desto mindre inser man att man vet. Så är det nästan alltid och även i det här fallet, säger Anna Karin Lindroos.
Möjligt att framställa hur näringsrika livsmedel som helst
Då den kontroversiella genmanipuleringen gjort stora framsteg är det i teorin också möjligt att framställa hur näringsrika och stora vegetabilier som helst. Men det regleras hårt och riskerna i förhållande till nyttan måste alltid värderas.
– Det finns till exempel ris som man lyckats göra nyttigare genom att få det att innehålla mer A-vitamin och raps som fått bättre oljesammansättning. Man kan också få större skördar av en del grödor. Men det är komplext och kan skapa andra problem i stället som monokulturer och giftresistens hos skadedjur, säger Anna Karin Lindroos.
"Större problem att vi äter för lite frukt och grönt"
Det finns alltså studier som pekar både på att näringsinnehållet har minskat, stått still och ökat de senaste decennierna, vilket gör det svårt att dra några konkreta slutsatser. Det man vet är dock att oberoende av hur det ligger till så har en eventuell förändring av näringsvärdet i frukt och grönt inte påverkat folkhälsan.
Livsmedelsverket står därmed fast vid att man inte behöver använda sig av olika kosttillskott med vitaminer och mineraler om man inte har fått en brist konstaterad av läkare.
– Det är ett större problem att vi äter för ensidigt och för lite frukt, grönt och fullkorn, än att matens näringsinnehåll eventuellt har förändrats. Även om något näringsämne skulle ha minskat jämfört med tidigare så finns det tillräckligt för att vi ska få i oss allt vi behöver om vi äter varierat och tillräckligt mycket, säger Anna Karin Lindroos.
Mineralet Jod
Jod förekommer naturligt i berggrunden. Det är ett mineral som ingår i sköldkörtelhormoner som deltar i ämnesomsättningen.
Man vet att halten av jod har påverkats i livsmedel som mejerier och fisk samt att förändrade matvanor gjort att vårt intag förändrats kraftigt de senaste 15 åren. Det är därför vi bland annat fått tillsatt jod i vårt bordssalt.
För övriga mineraler är skillnaderna små och tyder snarare på en ökning i stället för en minskning om man ser till Livsmedelsverkets matkorgs- och matvaneundersökningar. Men de har inte hållit på längre än 15 år och det går inte att säga hur halterna förändrats de senaste 50 åren.
Källa: Livsmedelsverket
Förändras näringsvärdet beroende på odlingsland?
Men är det någon skillnad på vegetabilier i Sverige jämfört med andra länder då? Ur flera perspektiv vet vi att det nästan alltid är fördelaktigt att äta lokalt och närproducerat, men ur näringssynpunkt?
– Det som påverkar är framför allt omständigheterna kring grödorna som temperatur och ljus, men också kvaliteten på jorden samt gödsel. Det går därför inte att säga hur näringsvärdet påverkats av i vilket land något odlas utan det beror på hur man odlar, hur jordarna ser ut och hur grödan trivs bäst, säger Anna Karin Lindroos.
Så står sig frysta vegetabilier mot färska
Är det lika bra att äta frysta vegetabilier som färska? Frysta grönsaker och bär kan i många fall ha ett bättre näringsinnehåll än färska.
– Det är ju så att färska grönsaker kan ligga i butiken ganska länge. I takt med att de ligger länge kan vissa näringsämnen minska. Frysta bär och grönsaker fryses istället ned snabbt efter skörd och är ett jättebra alternativ till färska. Äter man en varierad kost med fryst och färskt i säsong behöver man inte bekymra sig, säger Anna Karin Lindroos.
