MåBra:s stora kolhydratskola, del 2

Ska de vara snabba eller långsamma – eller ska man inte äta dem alls? Kolhydraterna är en het potatis just nu. Professor Fredrik Nyström reder ut varför.

Enligt Livsmedelsverket bör 50–60 procent av de kalorier vi äter komma från kolhydrater. Vad säger du om rekommendationen, är den förlegad, med tanke på att du konstaterar att kolhydrater inte är livsnödvändiga?
Livsmedelsverkets rekommendationer gäller bara de som är friska och som inte är överviktiga. Patienter hanteras av sjukvården och då gäller riktlinjer som oftast kommer från SBU (Statens beredning för medicinsk utvärdering) eller från Socialstyrelsen och som ska bygga på vetenskap och beprövad erfarenhet.

Vi är många forskare som undrat på vilken vetenskaplig grund som Livsmedelsverket bygger sina rekommendationer. Jag har själv haft debatt med Livsmedelsverket, utan att få svar. Men om man är frisk och smal så tål man antagligen ganska stora mängder kolhydrater.

Men nyligen kom faktiskt en studie som jämförde tillskott av fett (nötter eller olivolja) med att ta bort fett, och istället äta mer kolhydrater. Man fann då en fördubblad diabetsrisk för dem som åt lågfettkost, likt den som just Livsmedelsverket rekommenderar.

 
Livsmedelsverket säger också så här: ”Det mesta av kolhydraterna bryts ner i kroppen till sockerarten glukos, som behövs som energi till cellerna. Hjärnan kan bara använda glukos som bränsle.” Så vad händer med hjärnan om man inte äter kolhydrater alls?
Man behöver inte äta kolhydrater eller socker för att hjärnan ska få tillgång till glukos. När det inte finns kolhydrater att bilda socker av använder sig kroppen av protein som också kan omvandlas till glukos. 

Skulle vi inte få vitaminbrist om vi skippade grönsaker och frukt, som ju är viktiga kolhydratkällor?
Ja, risken finns att vi skulle få brist på vissa vattenlösliga vitaminer. Men rent teoretiskt skulle de kunna ersättas med kosttillskott. Men det finns ingen anledning att ta bort alla grönsaker och frukter ur kosten för att hålla nere på kolhydraterna, men det betyder inte heller att vi måste äta så enorma mängder av dem som i dag. Jag tycker att det kan räcka med ett halvt kilo i veckan i stället för ett halvt kilo om dagen, som en rekommendation säger.

Jag tror att det är en myt att vi blir friskare av stora mängder frukt och grönt. Eskimåer har haft bra hjärthälsa på sin traditionella kost trots att de knappt äter några grönsaker alls. 

Innebär det att vi också klarar oss utan grönsaker? Eller kan det vara så att just eskimåer är genetiskt anpassade att äta en kolhydratfattig kost?

Vi är också genetiskt anpassade att äta en kost med mycket protein och fett. Det är naturligt för oss. Ett bevis på det är att vi har en gallblåsa, som har till uppgift att lösa upp det fett vi äter. Detta för att vi ska kunna äta stora mängder fett vid ett och samma tillfälle.

Skyddar inte frukt och grönt oss mot hjärtsjukdom?
Man har testat att låta ett stort antal medelålders kvinnor äta en kost med lite fett i kombination med mycket fibrer, frukt och grönt. Den här kosten minskade inte risken för hjärtsjukdom.

Kolhydrater i form av spannmål då?
För 10 000 år sedan fanns inte spannmål i vår kost och vi hade inte tillgång till vilda potatisar eller stora majsfält. Och 10 000 år är så kort tid att man helt enkelt inte kan hävda att vi skulle ha hunnit bli genetiskt anpassade till den här typen av kolhydrater efter det. 

Är det lättare att gå ner i vikt med en kost som innehåller lite kolhydrater?
Om du menar att det skulle vara lättare att gå ner genom att bara ersätta kolhydraterna med mer protein så är svaret nog nej. Det är svårt att se att det skulle vara mer effektivt. Men visst, man blir ju mätt snabbare av proteiner och äter kanske mindre just därför. Så det kan fungera för vissa. Men i realiteten är det dyrt att äta mycket mer proteiner och frågan är om det är så miljövänligt.

Syftet med lågkolhydratdieterna Atkins och Dukan är att man ska dra ner på kolhydraterna så att kroppen hamnar i ketos, ett tillstånd när kroppen bränner mycket fett. Men ketos är ett svälttillstånd.

Är det farligt?
Nej. Ketos är ett kvitto på att kroppen gjort av med lagrat socker. Vi hamnar i ketos redan efter 24 timmar utan kolhydrater i kroppen, till exempel om vi fastar eller är magsjuka. Själva ketosen är inte farlig. Den beror på att vi använder fett som energikälla.

Hur går man ner i vikt på bästa sätt då? Vad ska man dra in på?

– Man ska äta mindre än man gör av med. Och hur mycket man som individ kan äta är relaterat till den totala mängden muskelmassa man har. Mycket muskler drar mer energi redan i vila. Men det är svårt att gå ner bara genom att öka motionen. Man måste träna väldigt mycket. Oftast är det lättare att dra ner på mängden kalorier.

Kan vi få i oss för lite fibrer om vi drar in på kolhydraterna?
Det är en myt att mycket fibrer skulle vara så hälsosamt, i alla fall om man har orolig mage. För mycket fibrer kan förvärra  magproblem. Många glömmer också att fibrer ger energi. Hälften av energin i fibrer tar vi upp, så man kan bli tjock av det också. 

Vissa hävdar att det är bättre att äta kolhydrater på morgonen eftersom kroppen hinner göra av med dem under dagen. Stämmer det?

Ja, möjligen om du är elitidrottsman eller ska ut och springa två mil efter frukost. Men vem hinner göra det? Annars spelar det ingen roll när du äter kolhydrater, vi trollar ju inte bort energin bara för att vi intar den ett visst klockslag. Oavsett när du äter kolhydrater höjer det blodsockret och när blodsockret är högt, sliter det på de insulinproducerande cellerna. Det här slitaget är lika skadligt morgon som kväll. 

Kan man få cancer av snabba kolhydrater?
– Det finns vissa kopplingar mellan kolhydrater, insulin och cancer, men det är svårt att dra några säkra slutsatser av studierna. Kolhydrater driver ju på insulinet och insulinet kanske driver på cancer. Insulinet främjar tillväxten av celler.  Nya studier visar att ett insulinsänkande läkemedel som ges vid diabetes kan halvera risken för cancer.

AV: Vivvi Alström

BILD: Thinkstock