Därför bör du inte köpa svensk kyckling enligt WWF:s Köttguide
Om du vill köpa kyckling bör du titta efter det här.
Världsnaturfonden, WWF, betygsätter med jämna mellanrum olika sorters kött i den så kallade Köttguiden för att underlätta för konsumenter att välja hållbara produkter.
I bedömningen tittar de på biologisk mångfald, klimat, kemiska bekämpningsmedel, djurvälfärd och antibiotika. Sedan får köttet rött, gult eller grönt ljus. Om man äter kött rekommenderas att man välja varor med grönt ljus.
För varor som rödlistas finns risk för mycket hög påverkan på planeten och man bör undvika dessa eller i alla fall ställa högre krav på varor inom kategorin, enligt WWF. För varor som får gult ljus finns utmaningar inom miljö och/eller djurens välfärd och man bör därmed vara försiktig.
Uppmaningen: Undvik svensk kyckling utan certifikat
I årets upplaga av guiden har klimatkriteriet och kraven på djurvälfärd skärpts. Detta medför att nästan all svensk kyckling får gult ljus i klimatpåverkan och rött inom djurvälfärd.
Enligt WWF:s betygssättning bör man helt undvika svensk kyckling som inte bär certifikaten EU-ekologisk, KRAV eller Svenskt Sigill Klimatcertifierad. Men den enda svenska kyckling som får grönt ljus är den KRAV-märkta.
För grönt ljus när det gäller klimatpåverkan låg gränsen tidigare på fyra kilo koldioxidekvivalenter per kilo medan den nu sänkts till tre, rapporterar Dagens Nyheter.
Kostnadseffektiviteten gör att svenska kycklingar lider
Djurvälfärdskriteriet omfattar i år att producenterna föder upp raser som växer långsammare. Detta eftersom de snabbväxande kycklingraser som föds upp i dag ofta får ont och svårt att gå. I en del fall växer de så snabbt att de bryter benen.
– De snabbväxande raserna används för att de ger en kostnadseffektiv uppfödning. Det är dyrt att låta djuren gå längre. Men konsumenterna måste bli uppmärksammade på baksidan av den billiga produktionen och bli villiga att betala mer för produkter med högre hållbarhet, säger Anna Richert, senior matexpert på WWF, till DN.
Kött med grönt ljus utgör bara mellan en och tre procent av allt kött i svenska mataffärer, enligt WWF. Andelen grönt ljus är störst för nötköttet där svenskt naturbeteskött och viltkött fortsatt får grönt ljus.
Källa, Världsnaturfonden, Dagens Nyheter
Foto: TT