12 viktiga fakta om antidepressiva mediciner
Det florerar en mängd myter och felaktigheter om antidepressiv medicin, så kallade SSRI-preparat. Därför har vi sammanställt fakta – som hjälper dig få reda på vad det är som gäller – egentligen.
12 viktiga fakta om antidepp-medicin
1. Är det bättre att må bra utan medicin än med?
Det finns en massa föreställningar om vad som är mer äkta än något annat. Men det är bara tankar. Många som skulle behöva medicin låter bli eller slutar för tidigt för att det inte känns riktigt okej att må bra med hjälp av ett piller. Vad blir effekten av det? Jo, att man hindrar sig själv från att komma i balans. Det är inte sämre eller ”oäkta” att behöva ett tillskott för att kunna känna sig lite lugnare och fungera i vardagen. Uttrycket att ”avgifta sig” från antidepressiv medicin är helt felaktigt. Det vore som att säga att ”jag håller på att avgifta mig från c-vitamin”.
Vi människor har olika kemiska förutsättningar. Hormoner, signalsubstansbalanser och näringsnivåer påverkar enormt mycket hur vi mår och kan hantera känslor och tankar. Vissa behöver tillskott av b-vitamin. Andra av antidepressiv medicin – som ju reglerar nivåerna av bland annat signalsubstanserna serotonin, dopamin och noradrenalin. Vissa behöver tillskott under en viss tid. Andra under längre tid.
Tar man medicin under en längre tid (flera år) kan det vara bra att prova att successivt dra ner lite på dosen då och då, när allt är lugnt runt omkring en – för att se om man fortfarande behöver sin vanliga dos. Med alla mediciner är det bra generellt sett att hitta en balans mellan minsta möjliga dos och bra effekt.
2. Mår man sämre av antidepressiv medicin?
Vissa kan uppleva att de mår sämre under en kortare period, som inte ska vara längre än två veckor, efter att de börjat med medicin. Därför är det viktigt att börja med en liten dos, och successivt trappa upp om det behövs för att få önskad effekt. Det är också viktigt att veta om att man faktiskt kan må sämre precis i början, så att man inte blir rädd. Informera gärna anhöriga om detta också. Däremot ska man inte gå runt och känna sig stressad över att man eventuellt ska må sämre. Många får inga biverkningar alls.
Se till att du får ett inbokat återbesök hos läkaren senast två veckor efter att du börjat med medicin. Om du fortfarande mår sämre kan det bero på att du behöver byta sort. I vissa fall fungerar inte heller antidepressiv medicin. Hur man reagerar är väldigt individuellt. Men ska man börja med medicin behöver man inte vara rädd för att få mer ångest eller så. De allra flesta får inte det. Man behöver inte vara rädd för att börja med medicin. Även om du skulle få biverkningar så är det inte farligt. Och de går ju över.
3. Blir man känslomässigt avskärmad?
Det finns en allmän uppfattning om att man skulle känna mindre, och bli lite robotaktig, av antidepressiv medicin. Men det stämmer inte. Vissa känner sig avstängda, framför allt av serotoninhöjande preparat, då brukar man prova att dra ner dosen. Eller så behöver man kombinera/byta till ett annat preparat. En del husläkare skriver slentrianmässigt ut just serotoninhöjande preparat vid längre nedstämdhet. Men är man seg, orkeslös och initiativlös är det ofta andra preparat man behöver, som höjer noradrenalinet och/eller dopaminet.
Har man mycket ångest, oro, irritation och känner sig känslomässigt skör brukar däremot serotoninhöjande medicin fungera bra – eftersom det höjer lägstanivån i humöret, stärker impulskontrollen och lugnar. Många upplever att dalarna kapas, man får inte längre lika stora ångest- eller orospåslag. Vilket gör att det blir lättare att hantera dem, med hjälp av mentala tankeverktyg.
Man kan också känna att även topparna i humöret kapas. Om man tidigare kunde få gladfnatt kan glädjen med medicin bli mer vilsam och inte fullt så intensiv – för vissa. Här får man själv ställa sig frågan: Vad är egentligen ”mer” eller ”mindre” glädje? Är det mer glädje att känna sig uppvarvat superhappy varvat med djup ångest – eller är det att ha en grundkänsla av vilsam glädje som finns där ofta varvat med mindre ångest? Det finns inga svar på det. Men ibland kan det vara hjälpsamt att fundera kring sådana här uppfattningar. Man måste prioritera i livet – vad prioriterar du.
4. Får man mindre sexlust?
Vissa upplever att sexlusten minskar och att de inte längre kan få orgasm, när de tar serotoninhöjande preparat. Sexualiteten är en viktig drivkraft och källa till njutning och närhet för oss människor. Finns de här biverkningarna kvar när man tagit medicinen under en tid – och man behöver medicinera under en längre period – kombinerat med att man mår dåligt över sin minskade sexlust/oförmåga till orgasm – ska man ta kontakt med sin läkare, som kan remittera till psykiater. Det är den yrkesgrupp som har kunskap om den här typen av medicin. Då kan du få hjälp att ändra dosen/byta medicin.
Många upplever dock inte de här biverkningarna. För vissa kan till och med sexlivet upplevas som bättre – när depressionen släppt eller ångesten och oron dämpats.
5. Får man svårt att sova?
Serotoninhöjande preparat påverkar melatoninet (som också kallas sömnhormonet). I vissa fall kan man därför få svårt att somna. Andra upplever att de somnar lättare – eftersom oro och ångest minskar. Att vara utomhus minst en timme i dagsljus, varje dag, röra på sig måttligt och ha regelbundna rutiner brukar hjälpa mot eventuella sömnproblem.
6. Går man upp i vikt?
Ett fåtal går upp i vikt, framför allt av serotoninhöjande preparat. Vad man vet idag beror det troligen på att aptiten kan öka – och att man därför äter mer. Andra upplever att de får större motståndskraft mot småätande, och att sötsuget minskar. Det beror troligen på att impulskontrollen ökar. Det är högst individuellt hur vikten påverkas. Man ska inte undvika antidepressiv medicin, på grund av rädsla för att gå upp i vikt. När man mår dåligt är det otroligt viktigt att prioritera. Och är man deprimerad är det allra viktigaste att komma ur det känslomässiga mörkret.
7. Blir man beroende?
Svar: nej och nja. Beroende betyder att man vänjer sig vid något, och därför måste öka dosen successivt för att få samma effekt. Det betyder också att man drabbas av abstinens när man försöker sluta. Mår man dåligt igen en tid efter att ha slutat med antidepressiv medicin beror det troligtvis på att man slutat för tidigt – inte att man blivit beroende. Och man behöver inte öka dosen för att behålla effekten.
Däremot är det extremt viktigt att dra ner på medicinen successivt, när man slutar. Och detta ska alltid göras i samråd med läkare. Man kan nämligen drabbas av mildare, svåra eller riktigt svåra utsättningssymtom (abstinens). Drar man ner successivt ner på dosen under en längre tid brukar man kunna mildra de här utsättningssymtomen bra – eller helt undvika dem.
8. När ska man inte äta medicin?
Regelbundet kan man läsa artiklar som handlar om att läkare skriver ut antidepressiv medicin för lättvindigt. Att det är terapi som patienten skulle behövt istället. Så kan det vara ibland.
Vid lätta och måttliga depressioner behöver man ofta inte medicin. Istället kan det räcka att gå i kbt-terapi och måttlig motion. På många vårdcentraler kan man få remiss till kbt-terapi. När man varit med om en förlust, när någon man älskar dött, är det normalt att känna sorg, att må dåligt. Då ska man oftast inte medicinera. Sorg är en naturligt del av livet, hur smärtsamt det än är. Det är något vi måste gå igenom och bearbeta.
Ibland är det också yttre omständigheter som inte fungerar för oss, och då det är möjligt att få till en förändring är det bättre än att vara kvar i något man inte mår bra av – och försöka dämpa ångesten med medicin.
Misstänker du att du kan ha bipolär sjukdom ska du inte ta antidepressiv medicin, eftersom det i sin rena form i vissa fall kan framkalla maniska eller hypomaniska perioder.
9. När kan man behöva medicin?
Ofta behöver, och ska, man kombinera medicin med terapi. Här är några exempel när man ofta behöver medicin:
1: Vid djupare depressioner. När man börjar må lite bättre kan man kombinera med terapi och lagom motion. Men innan dess är man sällan mottaglig för terapin. Man mår för dåligt.
2: När man har svår ångest och/eller panikångest. Serotoninhöjande preparat hjälper till att dämpa ångestpåslagen, och man får bättre livskvalitet. Vid GAD, Generaliserat ångestsyndrom och borderline, Emotionell instabil personlighetsstörning, behöver man ofta antidepressiv medicin för att kunna fungera. Vissa behöver ta medicin under tuffa perioder, medan andra behöver medicinera livet ut.
3: Vid jobbig PMS eller PMDS (en mycket svår form av PMS). Att ta en låg dos antidepressiv medicin en tid före PMS:en beräknas komma har hjälpt många att få mildare symtom, som mindre oro, nedstämdhet och irritation.
4: Vid smärta. Att leva med kronisk smärta är oerhört jobbigt, och kan leda till depressioner. Ibland kan serotoninhöjande preparat hjälpa mot smärtan, eftersom det allmänna tillståndet höjs. Och då brukar man inte uppleva värken som lika smärtsam.
5: Upprepade depressioner. För varje gång man är deprimerad riskerar man hjärnskador, som gör att man ramlar ner i nya depressioner allt lättare och oftare. Därför är det viktigt att medicinera under flera år, eller under resten av livet, om man haft flera depressioner.
6: Vid social fobi, tvångstankar och posttraumatisk stress har antidepressiv medicin visat sig ha god effekt.
10. Vilken dos är lagom?
Det varierar förstås, och är väldigt individuellt. Många husläkare skriver dock ut för låga doser om man är deprimerad. För till exempel Sertralin, som är en av de vanligaste serotoninhöjande preparaten, behöver man ofta högre dos än 50 mg/dag – som de flesta läkare skriver ut.
Däremot är det viktigt att smyga in medicinen när man börjar. När det gäller Sertralin är ofta 25 mg per dag en lagom början, och därefter successivt öka.
Ofta behöver man ta medicin under en längre tid, för att effekten ska bestå sedan när man slutat. Ett år är inte ovanligt. Många behöver medicinera längre än så.
Medicinerar man under långa perioder är det lägsta möjliga dos för att få en bra effekt som gäller.
11: Har placebo samma effekt som antidepressiv medicin?
Svar: nej. I studier har samtliga antidepressiva mediciner, som finns med i Fass, bättre effekt än placebo.
12: Är antidepressiv medicin lyckopiller?
Nej, det är helt felaktigt att kalla SSRI-preparat för lyckopiller. Man blir inte lycklig av medicinen. Det den gör är att stabilisera humöret så att man får större balans i sitt mående. Antidepressiv medicin är livsviktigt för många människor, för att kunna och orka ha ett fungerande liv.
Källor: Dagens medicin, Psykiater Lars Häggström/Dina Mediciner/MåBra, psykiater David Eberhard/Dina Mediciner, psykiater Goran Simin m fl.
Foto: Thinkstock
Läs mer:
Är din kropp deprimerad? Här är 6 tecken
Så minskar du själv risken på depression
Har du borderline? Så vet du
Lista: Här är maten som sänker humöret
Misstänker du att du är bipolär? Här är vanligaste symptomen
15 tidiga tecken på utbrändhet och depression