Äldsta dottern-syndromet: Därför blir du en people pleaser

Efter reklamen: Äldsta syskonet? Se 5 vanliga saker som tas upp i terapin

Vi sätter ”Äldsta dotter-syndromet” inom citattecken, då det inte är en erkänd medicinsk term, utan snarare en vedertagen hobbydiagnos i samhället. Det finns däremot omfattande psykologisk forskning på hur vi människor präglas av våra upplevelser under uppväxten och även en del forskning på vad som utmärker våra personligheter i olika delar av syskonskaran; från äldsta barnet till det yngsta, och allt däremellan.

Begreppet äldsta dotter-syndromet har dock fått nytt liv i sociala medier, specifikt på plattformen TikTok under #eldestdaughter, där självutnämnda hobbypsykologer använder termen frikostigt. Komplexa idéer, som ibland tar avstamp i erkänd forskning, kokas ner till korta och slagkraftiga klipp. Det blir lätt förenklade sanningar.

När MåBra pratar med legitimerade psykologen Sofia Viotti är hon noga med att påpeka just detta.

– När man träffar en person som är väldigt prestationsdriven, så kan man inte förklara det med att det beror på att du är storasyster eller att du alltid skulle sitta bredvid de stökiga killarna på lågstadiet och ”vara duktig”. Det beror i stället på en kombination av många olika saker; det genetiska, hur vi blir bemötta av våra föräldrar, hur vi slipas av samhället och så vidare, förklarar hon.

Vad är äldsta dotter-syndromet?

Vad menar man då egentligen när man slänger sig med uttrycket äldsta dotter-syndromet? Hobbydiagnosen syftar till att förklara personlighetsdrag hos en vuxen individ, som bottnar i barndomen. Till exempel att äldsta syskonet kan ha en problematik med gränssättning, då man från tidig ålder blivit lärd att ignorera sina egna behov till förmån för sina yngre syskon.

Vidare tenderar det äldsta barnet att få bära ett stort ansvar på sina axlar, i synnerhet om föräldrarna är överväldigade. Då outsourcas ofta hushållssysslor och barnomsorg till den som är äldst av barnen, och till tjejer i större utsträckning än pojkar. Det är då vanligt att man antar en informell föräldraroll, eller blir en så kallad surrogatförälder, till yngre syskon.

Hobbypsykologer beskriver ”den äldsta dottern” som en person som är så van att ta på sig ansvar och prestera på en hög nivå att hon oftast inte ens är medveten om sina egna behov. Hon har aldrig lärt sig att lyssna in dem. Det innebär att hela hennes egenvärde baseras på hur framgångsrik hon är på att utföra sina sysslor och se till att andra mår bra. Ofta manifesterar detta som en överdriven pliktkänsla, gränssättningsproblematik och svårigheter att forma hälsosamma relationer.

Men som sagt, att vara äldst i syskonskaran som tjej är inte ett grundrecept för att du ska växa upp och bli en individ som alltid presterar eller som alltid ser till andras välmående, på egen bekostnad.

Här är de 5 stresspråken – vilket passar in på dig?

People pleasing är ett vanligt symptom

Begreppet ”people pleaser” [att vara andra till lags reds. anm.] anses av hobbypsykologer vara ett vanligt symptom på just äldsta dotter-syndromet. Inte heller people pleasing är en medicinsk term och det finns därför inte någon klinisk definition av vad det innebär.

I folkmun syftar man dock till en person som har ett stort behov av att vara omtyckt, tenderar att trycka undan sina egna behov och känner ett stort ansvar för andras välmående.

Sofia Viotti använder sig inte av någon av dessa termer, men vi talar om gränssättning och hur man kan utvecklas i vuxenlivet om man fått lära sig från barnsben att ignorera sina egna behov.

– Känslan av ett ens behov är viktiga är grundläggande för oss människor för att vi ska kunna ta hand om oss själva. Har man inte erfarenhet av, eller inte har blivit uppmuntrad, att uttrycka sina behov kan det väcka obehag att känna in dem och att sätta gränser, säger hon och ger oss ett exempel.

Exempel: Första impulsen är att säga ”ja” direkt

Chefen frågar Anna om hon kan jobba i helgen. Anna har redan planer i helgen, men det känns läskigt att säga ”nej” till chefen, eftersom Anna tänker att chefen kommer reagera med irritation. Kanske hinner hon tänka att hon blir en mindre uppskattad kollega och arbetstagare om hon säger ”nej”. Kanske tänker hon till och med att hon riskerar att bli av med jobbet.

Anna upplever ett obehag i kroppen och hennes spontana impuls blir därmed att säga ”Ja, det är klart jag gör det”.

Lösning: Öva på att agera hjälpsamt för dig själv

Anna noterar att hennes vanliga mönster är att svara ”ja” direkt, trots att hon vet att det kommer att påverka henne negativt på lång sikt.

Hon stannar upp och känner obehaget som en klump i magen. Eftersom hon har övat på gränssättning vet hon att hennes stressystem just nu utlöser ett falsklarm, och inte ett verkligt hot.

Hon säger till chefen att ”Nej, tyvärr jag kan inte i helgen. Jag är uppbokad”. Det är obehagligt i stunden, på kort sikt, eftersom Anna märker att det inte var svaret som chefen hade hoppats på.

I det långa loppet, för hennes hållbara arbetsliv, var gränssättningen däremot ett mycket bättre beslut för henne.

7 fraser som vuxna barn vill höra från sina föräldrar

Så kan du bli bättre på att uttrycka behov och sätta gränser

Det låter kanske lätt i exemplet ovan, men att uppleva en obehagskänsla och ändå säga ”nej” till chefen kan för många vara jättesvårt. Särskilt om man har svårt med gränssättning.

Viotti kommer dock med positiva nyheter, nämligen att man kan öva upp sin förmåga att sätta gränser och uttrycka sina behov. Ju mer man övar och lär sig att ”inget farligt hände när jag sa nej till chefen”, desto lättare blir det.

Man kanske börjar med att bara notera sin obehagskänsla eller med att sätta mindre ”läskiga” gränser i sin hemmamiljö. För att därefter kanske våga säga ”Kan jag be om att få återkomma?” nästa gång chefen frågar om du kan jobba helg. Då ger du dig själv lite tid att tänka på vad som blir bäst för dig och du undviker att hamna i ditt vanliga mönster.

– För att kunna öva upp vår gränssättningsförmåga, behöver vi först öva upp vår förmåga att kunna ta hand om och vara i obehagskänslan. Först då kan vi lyssna inåt och sätta gränser, förklarar Viotti.

Ibland kan man behöva professionell hjälp för att komma underfund med varför man reagerar på ett visst sätt och vad som blir mest hjälpsamt för en själv för att hantera de reaktionerna.

– Att sätta gränser blir enklare i kombination av en sund ilska. Då får man ett energipåslag i kroppen och gränssättning blir nästan en impuls, som drivs av din vilja att inte utsätta dig för något som på kort eller lång sikt inte blir bra för dig, säger hon och fortsätter:

– Har man svårt att känna ilska kan man behöva professionell hjälp för att återknyta kontakten med känslan.