Är du alltid lite deprimerad? Det kan vara dystymi
Alla har vi dagar när humöret inte är på topp. Det kan bero på att du började dagen med att bråka med dina barn, eller att du sovit dåligt, eller att det är mörkt och kallt och blött hela tiden. Helt normalt.
Håller nedstämdheten i sig i mer än två veckor, och du känner dig orkeslös och har svårt att koncentrera dig och har en känsla av hopplöshet – då kan det ha gått över i en depression och du kan behöva söka hjälp för att ta dig ur det.
Men det finns också vissa som hamnar någonstans däremellan, som är mer än nedstämda men inte riktigt deprimerade. Då kan det röra sig om dystymi.
Symptom på dystymi
Dystymi är en mildare men kronisk variant av depression, som ska ha pågått i mer än två år för att man ska få diagnos. Under dessa två år ska man för att få en diagnos ha känt nedstämdhet större del av dagen flertalet av dagarna, samt upplevt tre av dessa symptom:
- Minskad energi eller aktivitet
- Minskad eller ökad sömn
- Minskat eller ökad aptit
- Minskat självförtroende och självkänsla eller känslor av otillräcklighet
- Koncentrationssvårigheter
- Gråtmildhet
- Minskat intresse eller glädje av aktiviteter och sånt som annars gjort en glad
- Känsla av hopplöshet eller uppgivenhet.
- En känsla av att inte vara förmögen att hantera vardagens vanliga situationer och sysslor.
- En pessimistisk syn på tillvaron framtiden och grubblande kring tidigare händelser.
Dystymi kan vara svårt att upptäcka som drabbad, då det ofta är tätt sammanflätat med ens personlighet, och dessutom är det en relativt okänd sjukdom. Det är lätt att tro att det inte är någon idé att söka vård, för att symptomen är inte lika svåra som de ”ska vara” vid depression.
Men som dystymiker är man inte immun mot andra depressionssjukdomar, utan det är vanligt att man får en dubbel depression.
– Det är inte ovanligt att få en reaktiv depression. Det innebär att stressnivåerna ökar påtagligt på grund av de betydelsefulla förlusterna. När dystymi kompletteras med reaktiv depression övergår det gråa måendet i det miserabla, säger Tanya Korenivskaia till Hälsoliv.
Kan börja i barndomen
Dystymiker utvecklar ofta sjukdomen redan i barndomen eller tonåren, men det kan bli värre i vuxna år eftersom det drabbar personlighetsutvecklingen, och man kan leva med känslan av ”det blir inte bättre än så här” eftersom man levt med en negativ bild av världen så länge.
Vad som formar en dystymiker är inte klarlagt, men det kan vara en kombination av att man har en pessimistisk inställning i grunden, och sociala faktorer under uppväxten. Kanske fick man väldigt mycket negativ kritik och lite stöd tidigt i livet. Det kan också röra sig om dåliga eller otillräckliga familjeförhållanden, men behöver inte nödvändigtvis betyda att man haft dåliga föräldrar.
Varningstecken hos ett barn som kan ha dystymi, eller riskerar att utveckla det framöver, är att barnet beter sig väldigt vuxet. Kanske är det barnet som tar hand om föräldrarna eller de andra syskonen, och inte riktigt får vara ett bekymmerslöst barn. Men det kan också vara att barnet är väldigt utåtagerande.
Hur behandlar man dystymi?
Många dystymiker söker som sagt inte vård för att man inte vet att det kan vara en sjukdom. Men om du misstänker att du har dystymi är det bra att veta att det finns hjälp att få.
Vanligast är att det behandlas med samtalsterapi, och eventuellt lättare SSRI-läkemedel, som är en typ av antidepressiva. Det kan också räcka med att prata med en kurator och symptomen är lätta, eller behövas KBT som det är ett svårare fall.
Att komma tillbaka från dystymi kan ta lång tid, eftersom man ofta har haft det under en väldigt lång period. Kanske hela sitt vuxna liv, och då handlar det om att programmera om hela sitt sätt att se på världen. Men det går!
Källor: Hälsoliv, Netdoktor.se Foto: TT
…
Läs mer:
8 oväntade tecken på att du kan ha en depression