Därför är okända formen av narcissism farligare – tecken som avslöjar
Det finns två typer av narcissister, öppna och dolda. Den öppna typen är den som vi kanske främst förknippar med narcissism och som har höga tankar om sig själv samt strävar efter makt. Den dolda eller sårbara typen är i stället svårare att upptäcka.
Det finns tre viktiga kännetecken hos en person som vården bedömer lider av narcissistiskt personlighetssyndrom. Faktorerna återfinns både hos öppna och dolda narcissister men tar sig olika uttryck:
- En överdrivet positiv självbild
- Instabil identitet
- Svårt att hantera relationer
Om detta bidrar till att försvåra i livet för personen och orsakar lidande kan en diagnos sättas. Ungefär en procent av befolkningen har en sådan diagnos.
Likheter öppna och dolda narcissister
Det finns flera likheter hos de öppna och dolda narcissisterna. Till dessa hör bland annat:
- En överdrivet positiv självbild
- Instabil identitet
- Svårt att hantera relationer
- Egocentriska
- Låg empati
- Tror sig alltid ha rätt
Kännetecken för den grandiosa öppna narcissisten
Den grandiosa narcissisten, den öppna, är den vanligaste typen. Det är också den som det bedrivits mest forskning kring. Här är några tecken som särskiljer den öppna narcissisten från den dolda.
- Självhävdande
- Konfliktsökande
- Lättkränkt
- Bra självkänsla
- Känner sig överlägsen
- Hårdhudad och kall
- Söker relationer utifrån status
- Bryr sig inte om att bli inkluderad i sociala sammanhang
- Strävar efter makt, prestige och berömmelse
- Mer extrovert
Kännetecken för den dolda och sårbara narcissisten
Den dolda eller sårbara narcissisten är inte lika lätt att upptäcka som den öppna narcissisten. Den här typen är mer tillbakadragen och gör inte lika mycket väsen av sig till en början. Här är några tecken som särskiljer den dolda narcissisten från den öppna:
- Återhållsam
- Blyg
- Splittrad självbild
- Dålig självkänsla
- Osäker
- Bryr sig mycket om att bli inkluderad i sociala sammanhang
- Så rädd för kritik att man drar sig från att få för mycket uppmärksamhet
- Lider ofta också av annan problematik som nedstämdhet, mindervärdeskomplex eller social fobi
- Strävar efter bekräftelse på att de är bra och omtyckta
- Överkänsliga för vilket mottagande de får
- Mer introvert
3 anledningar till att narcissister kan vara farliga
Ofta ställer narcissister till med problem som att de mobbas, inte håller vad de lovar eller inte respekterar gränser. Men de kan också vara farliga på grund av att:
- De inte har någon respekt för experter vilket kan medföra risker för både deras egen och andras hälsa eller liv.
- De agerar utan att be om råd vilket kan utsätta de själva eller andra för farliga situationer.
- De har inga problem med att utsätta andra för fara för att få som de vill och tillgodose sina egna behov.
Därför kan en dold narcissist vara farligare
Det kan vara utmanande och tärande att ha en relation med en narcissist oavsett om den är vänskaplig eller mer än så. Än knepigare kan det vara att upptäcka och hantera en dold eller sårbar narcissist. Detta medför att de kan vara farligare än de öppna narcissisterna.
Narcissister kan ställa till med många problem om de inte söker hjälp och det är viktigt att försöka stå emot manipulation. Dock är det inte alltid lätt att hänga med i svängarna när de gäller de dolda narcissisterna.
De kan verka mer älskvärda och tillbakadragna, men de är också väldigt defensiva. Om de inte får bekräftelsen de söker kan ilska och ett våldsamt raseri uppkomma som beror på känslan av att bli utskämd, förödmjukad och avslöjad. Det är inte ovanligt att personen fylls av hämdfantasier.
Det går inte att komma runt att man kommer att känna sig utnyttjad och att allt som går kan komma att användas mot en senare. Har man otur kommer det att sluta med att man tippar på tå för att inte säga någonting opassande då man behöver förhålla sig till deras lättkränkthet och bristande förmåga att inse hur deras handlingar påverkar andra.
– I stället för att du blir skeptisk till personen, kan den sårbara få dig att tycka synd om hen, och därmed avväpnas du, säger Svenn Torgersen, professor emeritus vid psykologiska fakulteten vid universitetet i Oslo, till Aftonbladet.
Källa: Aftonbladet, MåBra
Foto: TT