Går tiden för fort? Psykologens bästa tips för mer tid

I dag är vi vana vid att mycket går snabbt, vi kan till exempel flyga till Thailand på samma tid som man 1864 åkte tåg mellan Stockholm och Malmö.

Och vi gör de flesta av våra vardagsärenden via mobilen på någon minut. Kort sagt: Vi har fått många hjälpmedel som frigjort en massa tid.

Ändå upplever allt fler en ständig tidsbrist – både på jobbet och hemma.

–En orsak till det tror jag är att vi har höjt våra förväntningar på vad vi ska hinna med. Arbetsplatserna blir alltmer slimmade och färre förväntas göra mer. Väl hemma fortsätter vi att vara uppkopplade mentalt, kollar nyheter, mejl och sociala medier på mobilen resten av kvällen och har dessutom många organiserade aktviteter, förklarar Anna Bennich

Karlstedt som är MåBra:s psykolog.

Läs också: 10 lite ovanliga tecken på att du är stressad

Men dygnet har

24 timmar, det är förutsättningen. Det enda vi kan påverka är våra förväntningar på vad vi bör hinna med.

Upplevelsen av tidsbrist beror ofta på att vi varit stressade under en längre tid. Att vi gett oss för lite återhämtning.

–Då får vi också svårare att prioritera. Allt känns lika viktigt, stort som smått. Därför behöver vi aktivt ifrågasätta våra måsten.

Har till exempel barnen aktiviteter alla kvällar i veckan? Reflektera

kring varför du upplever att det

måste vara så.

–Vi människor jämför oss med varandra. Och har ”alla andra” en massa aktiviteter för sina barn är det lätt att ta för givet att det är så det ska vara. Man älskar ju sina barn och vill ge dem allt. Men fråga dig själv om det är rimligt som det ser ut just nu för familjen. Finns det balans mellan aktivitet

och vila?

Läs också: Beteenden som gör dig stressad – helt i onödan

Ett annat vanligt måste är att alltid kolla jobbmejlen på kvällarna.

–Fråga dig själv: Är det verkligen ett måste? De flesta svarar ja, först. Men ofta handlar det om så kallad förväntansångest, att man utgår ifrån att något hemskt ska hända annars. Att kolla mejlen dämpar din oro över att missa något, på kort sikt. Men på längre sikt höjs din stressnivå och du får mindre tid över till annat.

Fråga dig själv: Vad händer om du fått ett viktigt mejl och inte ser det förrän på morgonen? Svar: Allra oftast ingenting alls.

–När vi blir medvetna om varför vi gör på ett visst sätt blir det lättare att stå ut med det kortsiktiga obehaget. Efter lite tid, när vi märker att inget hemskt händer, försvinner det.

Läs också: Psykologens 5 bästa övningar mot stress

På jobbet kan det ju vara svårt att ta bort saker?

–Ja, det är mycket vi inte kan påverka organisatoriskt i arbetsmiljön. Men det finns ändå saker vi kan göra, för vår egen skull. Att sätta egna gränser är jätteviktigt, hur läskigt det än kan kännas till en början.

Nästa gång din chef vill lägga på dig en arbetsuppgift till så säg inte ja direkt, som du kanske brukar. Ge dig själv betänketid genom att svara: ”Låt mig få kolla om jag

har möjlighet, så återkommer jag

med besked.”

Orka stå ut med det kortsiktiga obehaget, och påminn dig om varför du gör det: För att få ner din egen stress.

–Ibland kan man behöva stå ut med någons missnöje, men det är väldigt sällsynt att en katastrof inträffar. Påminn dig om att det viktigaste är att du ska hålla över tid. På längre sikt kan du inspirera kollegor att också börja sätta gränser. Vilket innebär att arbetsmiljön i sig påverkas.

Foto: Thinkstock

8 tips för att få mer tid

Gör en tids-kartläggning

Skriv upp allt du gör under en dag. Räkna med sovtid, toalettid, transporttid – allt! Skriv också upp allt du tänkt göra men inte hunnit med. Nu när du ser allt svart på vitt kan du dra två skilda slutsatser: 1: Att du inte har så mycket att göra som du kände, när allt snurrade runt i huvudet.

2: Du utgår ifrån att dygnet har över 24 timmar. Du försöker pressa in för mycket.

Lokalisera dina stresstriggers

Uppmärksamma i vilka situationer stressen sätter in: Är det på morgonen? I vissa jobbsituationer? I vissa lägen hemma? Gå tillbaka och se

i dina anteckningar vad du gör just då, eller tänker på att du måste göra.

Välj & välj bort

Ofta väljer vi en massa saker, men tänker inte på att vi också måste

välja bort i samma takt. Gå igenom alla måsten och göromål: Vad kan du senarelägga eller helt ta bort? Ha med i tanken att det är mycket vi inte måste – även om det kan kännas så till en början. Verkar det omöjligt att ta bort något? Tänk på att små förändringar kan göra stor skillnad.

Planera in

återhämtning

Vi behöver aktivt prioritera återhämtning för att orka vara effektiva och må bra. Ta flera korta pauser om dagen, som att titta ut genom fönstret en stund, gå en sväng eller sätta dig ner och andas om du går mycket i jobbet. Gör sådant som är luststyrt, som att träffa en god vän eller motionera. Försök också att ha en helg relativt obokad då och då. När vi sover får vi den ultimata återhämtningen. Då sorterar hjärnan dagens intryck, och immunförsvaret stärks.

Lokalisera dina tidstjuvar

Sociala medier och mobilsurf tar ofta enormt mycket tid – utan att vi är medvetna om det. Tid som vi kunde ha lagt på något annat – som att ta den där promenaden vi längtar efter. Bestäm hur mycket tid du vill lägga på sociala medier, ställ gärna alarm.

Gör en

sak i taget

När vi är tidspressade gör vi ofta flera saker samtidigt, för att hinna med så mycket som möjligt. Vilket ofta leder till att vi efter ett tag blir ännu mer stressade och mindre

effektiva. Även om du känner dig mindre effektiv när du gör en uppgift i taget så blir du effektivare, på riktigt.

Sätt gränser

Många av oss har svårt för att säga nej. Vi vill inte göra andra besvikna. Om man har en självbild av att man är en god, hjälpande människa – vem är man då om man säger nej? Är man dålig då? Om man tänker att man är kompetent och lyckad för att man gör extremt mycket på jobbet – vem är man då om man sätter en gräns? Är man inkompetent och misslyckad? Hur skulle man tänka om det gällde ens bästa vän? Det är bra att få tag på sådana här tankemönster för att hjälpa sig själv till en förändring.

Varningslistan: 15 vanliga kroppsbesvär vid stress

Läs också: Varningslistan: 15 vanliga kroppsbesvär vid stress